Vilka tjejer!

Grattis finska och svenska tjejerna!

Oliiidligt spännande var det!

Puh, jag fick nästan hjärtklappning under stafetten, vilka tjejer Finland och Sverige har!
Redan igår på parsprinten gick det suveränt bra, och att dom idag var fyra i laget och körde längre sträcka spelade ingen roll, medaljerna bara skulle hem!

Promenadsegern finska tjejerna planerades ta blev ju inte alls av då tredje tjejen misslyckades på sin sträcka och Norge kom susande förbi. Då åkte hjärtat upp i halsgropen kan jag lova!
Svenska tjejerna åkte väl okej men hade inget häng på medaljplaceringarna.
Inte förrän på slutet då Kalla kom som ett spjut i spåret och susade förbi den ena efter den andra!

Ja det är tydligt att det är tjejerna som ska görat!

Måste dock medge att jag tycker helt vansinnigt synd om norska flickan. Hon fick se sig snuvad på medalj trots att hon ledde då sträckan började. Hon grät förtvivlat och var otröstlig när hon kommit i mål, ett grymt öde att misslyckas i en stafett där man kör för laget och inte för sig själv.
Men hon togs väl omhand av norska laget och hon är ung och har framtiden för sig.

Imorgon är det grabbarnas stafett och allt kan ju hända, dom är många om budet.
På lördag går tjejernas tremil, och där satsar jag nog en slant på Charlotte Kalla för hon är duktigare i fristil än Saarinen.
Till på söndag måste jag nog inhandla en back med blåbärssaft om jag ska orka köra först ett Vasalopp och sen en femmil!

Vad ska jag roa mig med när skidsäsongen är över?
Ingen aning, men abstinens blir det!

Strutsar på hjärnan

Gårdagen blev åter en ofrivillig datafri dag.
Plötsligt på förmiddagen bröts förbindelsen och det tog åtta timmar innan jag åter var uppkopplad.
Denna gång kan jag inte skylla på Bredbandsbolaget eftersom någon grävt sönder en optisk fiberkabel i stan.
Av den anledningen blev det heller ingen bloggrunda igår men jag är på G!

Som ni vet följer jag serien ”Halv åtta hos mig” på TV4, programmet där fyra personer bjuder varandra på middag. Deltagarna bedömer varandras kulinariska kunskaper och en vinnare utses varje vecka.
Denna vecka görs programmet här i Dalarna, närmare bestämt i Falun.
Och igår kväll var det dags för en strutsfarmare att bjuda på middag.
Behöver jag säga att jag blev sugen?
En tunt skivad honungsgravad filé till förrätt, en strutsstek till varmrätt och glass gjord på strutsägg till efterrätt!


Okej då, kanske lite väl mycket struts till en enda middag, men nu måste jag bara få tag i strutskött och prova!
Någon som smakat? Jag är jättenyfiken.
Tittade in på strutsfarmarens hemsida men de har just nu mellansäsong och har varken butiken eller cafeet öppet.
Jag ska nog locka med mig dottern längre fram i vår på ett besök.

Idag skulle maken resa långväga så jag behöll Blinka hemma.
Vädret var ljuvligt, takdropp, fem plusgrader och sol!

Nu håller all den vita snön på att blåsa av träden.

Jag är glad så länge jag får njuta av mina vita vidder

Det blev en längre tur idag, först åkte vi spark ner till sjön där man nu plogat upp vägen, och sen fortsatte vi gående in i skogen på skoterspåret.

Det gäller att passa på så länge skaren håller.

Jag har läst…

Hemlös
Med egna ord

Ett unik dokument. Texterna har skrivits av 57 hemlösa personer och publicerats i gatutidningen Situation Stockholm under tio års tid.
I dagboksform får vi följa människors öden.
De handlar om lycka, längtan, misslyckande, sorg, död, missbruk, kärlek, saknad, skuld och frihet.
Och om tio år av hemlöshet.

En för mig helt självklar bok att ta del av!
Alltid lika angelägen!
Vem är jag att döma någon som råkat illa ut i livet?
Vad vet jag om bakomliggande orsaker till hemlöshet?
Det kunde, i värsta fall, vara jag själv. Om jag hamnat i fel sällskap vid fel tillfälle i min ungdom. Om det inte funnits privata hyresvärdar när man gjort konkurs och hade betalningsanmärkningar.
Det finns så många omständigheter som kan leda till problem.
Inte alla klarar av att resa sig, att på samhällets villkor kravla sig upp på egna ben.
Jag hoppas de som bor i Stockholmsregionen köper tidningen. Det skulle jag göra.
Istället läser jag boken där överskottet oavkortat går till Situation Stockholm.

Och så bifogar jag några utdrag ur den tänkvärda samlingsboken:

-”Man är en liten skit på denna jord. Skulle det vara mig förunnat att må bra när barn svälter? En dagsedel kan vara som en fjärt i vinden. Men vad fan, slå mig inte, det gör jag bäst själv. Finns det ett ljus för alla, ett ljus att ta fram när mörkrets makter härjar. Kvinnan i mig säger att jag är en vildros. Låt mig växa, ge mig ljus och värme”

-Dags att tänka positivt – efter nyår hoppas jag att det blir ett år utan att jag blir knivhuggen, ramlar i sjön vid Gamla stan bland isflak eller som kallaste dagen i vintras när jag ramlade och blev medvetslös och hade förfrusna fingrar när jag vaknade på sjukhuset. Helt klart ska det bli ett bra år, trots borgerlig regering. Får kanske ett bra jobb.”

-Faktum är att det kan jämföras med ett heltidsjobb att vara hemlös. För den som haft turen att få en sängplats på något härbärge, som man måste lämna vid sextiden på morgonen, är det precis som att gå till jobbet. För nu gäller det att försöka få ihop en slant till en kopp kaffe.. Sedan gäller det att försöka komma inomhus och hoppas att man inte blir bortkörd. En ny vända, antingen med tiggarskylten, eller sälja Situation Stockholm. Och så är det dags att börja tänka på var man ska sova nästa natt. Skillnaden mellan dessa två världar är att man i den ena världen jobbar fem dagar i veckan och är ledig två, medan man i den andra världen är samma sju dagar i veckan. Man kan inte ta ledigt från hemlöshet”

-”Att bli hemlös är som att skala en lök. Först förlorar man sin bostad. Sedan sina personliga ägodelar en efter en. Så försvinner all självrespekt och ersätts av självförakt. Som är det tyngsta bagaget att bära med sig, blir bara tyngre för varje år”

-”Att vara fast i soc-snaran är den värsta mardröm man kan tänka sig. Sitter nästan hellre på kåken än att behöva bli spottad på av soc. Jag får panikångest bara jag ser en socialarbetare. Vad kan jag göra? För mig är skräcken verklig. Så det är bara att försöka klara sig ändå, en dag i taget”

Ur ”gatans lexikon” lär jag mig att ”drifta” betyder att dra ihop till sitt levebröd, vigga sig fram, vakna pank och låna inte en – utan två kronor – omsätta detta till fyra kronor, sedan ökar man på till åtta, sexton. På kvällen har du kanske tusen kronor i guld!

Den här boken går inte att betygsätta, läs och begrunda!
Köp den och bidra till en bättre tillvaro för de hemlösa!

Ogoda maträtter

Jag har fått en utmaning av Lena

Hon vill att jag nämner fem maträtter som jag kan leva utan!
Men hallå, vet hon inte att jag är ett matvrak som stoppar i mig det mesta?
Jag ska även kommentera hennes val som är följande:
-lutfisk
-blodpudding
-blodkorv
-stekt strömming
-bruna bönor

Och du Lena, vi kan ta varann i hand du och jag, för vi är ganska lika!
Lutfisk är blä, blodpudding sådär, blodkorv har jag aldrig smakat, stekt strömming är ingen favorit och inte heller bruna bönor!

Så hur ska jag nu lyckas hitta på ännu fler ogoda maträtter?

kroppkakor

Smakade dessa första gången när jag flyttat till Sverige och jag undrade vad jag fått för stor degklump i munnen som bara växte ju mer jag tuggade …Under åren har jag provat både småländska och öländska varianter men blivit lika besviken varje gång, så nu blir det inga fler försök!

pölsa

En maträtt som ser snyggast ut innan förpackningen bryts och hamnar på tallriken. Helt klart utseendemässigt ofräsch

fisk med ben

Jag älskar fisk, som är både gott och nyttigt, MEN, jag kan inte äta fisk med en massa ben i! Strömming går därför fett bort, liksom hela gäddor, abborrar och andra sjöfiskar där man får börja måltiden med att peta, peta och peta. Till slut ser fisken ut som en sörja på tallriken, och aptiten har flytt all världens väg! Detta är nog en fobi jag har, som suttit i sedan barnsben

grönkål

Sällan har jag blivit så besviken som när jag skulle smaka grönkål! Trodde jag skulle gilla det eftersom jag gillar spenat och nässlor! Men ack vad jag bedrog mig, det fanns ingen likhet i smaken. Jag avstår grönkålen på julbordet, helt klart!

färska örter

Låter säkert som ett konstigt val, men jag tycker inte om när örterna tar över smaken. Och jag gillar inte att tugga på färsk koriander, persilja o andra örter i t.ex en sallad. Örter ger god smak, men i mycket måttliga mängder och helst torkade…om jag får bestämma!

Nu utmanar jag er mina bloggkompisar. Skriv ett inlägg på din egen sida och skriv en kommentar hos mig när du gjort det, så jag kan kika in!