En liten smygtitt..

..ska ni få på vårt nya hem, men….

..först får ni se min vackra lurviga spira! ;-)
Tack för alla snälla kommentarer om knott och annat elände, igår såg hela jag ut som på bilden, dock är det värst på armar och ben. Idag är betten om möjligt ännu mörkare i färgen, dock har klådan minskat något.

Här kommer så ”gula huset” som vi smög fram till när förra hyresgästen åkte iväg med ett flyttlass. :oops:

Den sorgliga rabatten bestående av brännässlor

Gräset hade inte blivit klippt i år, men nu såg vi att halva tomten var åtgärdad.

Här står jag bakom huset med den gamla gungställningen som ska bort

..och nu har jag vänt mig om och tittar ut mot ån som gränsar till tomten. Längst bort på ängen syns midsommarfirandet som vi deltog i

Här syns den delen av tomten där gräset nyligen blivit klippt, många trevliga buskar växer här men behöver tuktas

Rabatterna har som sagt sett sina bästa dagar, kanske går några liljor att rädda nästa år.

De här bilderna har jag tagit för att nästa vår kunna se vad som kommer att växa upp.

Jag gillar ängsblommor och vildvuxet men kanske kan man göra en kompromiss, hihi

Sista kortet påminner om vad som väntar i höst…vedhantering!

Idag ringde vi till vår gamla hyresvärd för att få bekräftat att de mottagit vår uppsägning som vi skickat med post. Men se nej, det hade dom inte för ”hon som öppnar posten är sjuk!” Hallå, ligger all post i högar tills den stackars människan är frisk? Ja, det var nog bra att vi ringde, för nu skrev hon upp att vi ringt och hon har lovat att skicka oss en bekräftelse.
Punkt nummer ett på flyttagendan är därmed klar!

Både ros och ris..

..får denna midsommar som nog etsat sig kvar i minnet, eller rättare sagt i skinnet…
Men det började bra!

Vårt kanonställe ute vid udden var ledigt och husvagnen ställdes upp i soligt och fint väder

Sen åkte vi raskt tillbaka till vår nya hemby för att närvara vid resningen av midsommarstången.
Detta är en bild på ån som rinner genom byn

Här har jag fotat mot åns andra strand och där mitt i spenaten kanske du skymtar ett gult hus, det ska bli vårt nya hem!

Här vid vindskyddet vid åkanten startar en vandringsled som helt säkert kommer att trampas av både fyrfotingar och tvåfotingar..

Finns det något somrigare än söta flickor i klänningar och blomsterkransar?

När vi stått en timme och väntat hade fortfarande inget hänt på festplatsen, stången låg orörd och inte en fiolsträng eller knätofs kunde skymtas. Det enda som rörde sig var två lövklädda skrindor dragna av dito traktorer som åkte runt byn.

Då lockade det mycket mer att styra kosan tillbaka ut till husvagnen och duka upp midsommarölen.

En rufsig ”skogsfru in natura”, som så ofta med en Lillfis i knät

Visst är det synd om Loppan som aldrig får sitta i knät?

Så småningom kom rykande heta nypotäter, sillen och den obligatoriska snapsen fram
Observera våra olika matvanor, jag äter matjesill med gräddfil och gräslök medan maken tar en eller två bitar senapssill, potatis och rejäla smörklickar!

Efter sillen skulle grillen tändas men vi var redan mätta och nu började molnen hopa sig i skyn.
Detta är inte ett foto på pippifåglar som flyger, utan vad jag efter en konsultation i småkrypsboken tror är skogshårmyggor som svärmade i massor uppe i skyn. Oss gjorde dom inget ont, men sen kom deras små kompisar, knotten…
Dom fotar man inte även om luften är helt full av dem….man plockar snabbt ihop sitt pick och pack och flyr in i husvagnens relativa trygghet.
Lite snopet att inte kunna sitta ute denna långa underbara sommarkväll men det kändes ändå okej.
Då vi sussat några timmar blev jag kissnödig och gick ut. Det var som att gå rakt in i en vägg, en levande kryllande myllrande vägg, jag har nog aldrig lättat på trycket så snabbt….
En timme senare var det makens tur…han klev ut i adamsdräkten han, och ve och fasa som han såg ut när han kom in igen! Hela ryggen, skinkorna och låren var översållade av svullna bett stora som femöringar!
Som ni förstår blev sömnen ganska orolig och dessutom hade vi ju lyckats släppa in ett gäng när husvagnsdörren öppnats.
När vi vaknade vi niosnåret och gläntade på dörren var det lika illa! Hela armén var kvar på plats och bara väntade på att få göra en förnyad attack!
Det blev en snabbfika i vagnen och sen var vi rörande överens om att styra kosan hemåt. Vi diskuterade även att lämna kvar vagnen o hämta den vid senare tillfälle, men tack o lov kom solen och med den skingrades knotten så småningom så Hasse kunde veva upp stödbenen på vagnen och vi kom iväg.

Kunde inte låta bli att ta ett kort på fripassagerarna som följde med oss hem….
Till saken hör att vi bott i många år i mygg- och knottrika områden, men aldrig upplevt plågan riktigt såhär illa!
Vi reagerade helt olika på knottbetten, Hasses svullnade ju upp med en gång, och nästa dag var dom borta.
Jag däremot, jag kliar bara mer och mer ju längre tid som går! Inte ens Salubrinen hjälper, någon som har ett bra tips att komma med?? Trodde jag med mitt underhudsfett gick säker, men icke sa Nicke..
I nästa inlägg ska jag visa lite foton på huset och tomten, när vi kom dit höll tidigare hyresgäst på med flyttlasset men när dom åkte iväg så smet vi dit och smög omkring i buskarna med kameran i högsta hugg…

Glad Midsommar!

Nu börjar förberedelserna inför midsommaren som ska tillbringas ute i naturen med Pärlan.
Färskpotatis ska skrubbas så jag slipper göra det i husvagnen, ägg ska stekas till frukostpålägg, myggmedel ska nerpackas, sen är vi väl så gott som klara ???
Kameran får jag förstås inte glömma, vi tänkte besöka nya hembyn imorgon och se om några knätofsar dansar runt stången..

En underbart skön midsommarhelg vill jag önska till just dig som tittar in!

Snart bär det av igen…

Detta är det närmaste jag kan visa än så länge….badet vid vårt nya hem!

Ja så är det, flyttkarusellen som snurrat senaste åren fortsätter snurra…
Det har varit mycket att tänka på senaste veckan, därav min tystnad här på bloggen, men nu har vi bestämt oss.
Efter två besök på plats, ett utanför och ett inne så fick tveksamheterna med jobbiga flyttar maka på sig inför utsikten att få bo så mysigt!
Ända sedan vi flyttade från stugan i Fredriksberg har jag saknat känslan av att ha en egen liten täppa.
Jag har inga gröna fingrar, men en gräsmatta och en rabatt kan jag nog hålla ordning på.
Efter nästa besök i det lilla huset som ska bli vårt nya hem hoppas jag att jag kan visa er några bilder.
Dags att börja samla på flyttkartonger igen då….inför fjärde flytten på lika många år!