Kunskap är makt..

Först, tack snälla gulliga rara vänner för alla uppmuntrande och empatiska kommentarer både här i bloggen och på FB! Det känns underbart att ha såna vänner på nätet! Jag känner mig peppad och motiverad tack vare er!

Idag åkte jag in till biblioteket.
Jag vill ta reda på så mycket fakta som möjligt om det som nu gäller i mitt ”nya” liv och vad bättre än att vända sig till litteraturens värld!
Lånade hem läkaren Helena Nybloms bok ”Supermat – vägen till ett friskare liv”, ”Hjärtdoktorns gastronomiska strövtåg – hur man njuter av livet på ett hjärtvänligt sätt”, ”Hjärtats kök för dig med höga kolesterolvärden, högt blodtryck, övervikt”.
Jag är inte särskilt påläst vad gäller kosten som är bra vid höga blodfetter men konstaterade idag i butiken att 250g Becel ProActive-margarin kostade nästan 35,- till skillnad mot vanlig Becel som inte sänker kolesterolet. Den kostade 19,- för 400g!!!
Om jag skulle handla alla special-livsmedel som påstås påverka kolesterolvärdena så skulle jag gå i personlig konkurs på en vecka, så jag får nog använda sunt förnuft. Havregryn är bra, och definitivt inte dyrt. Det finns säkert flera bra livsmedel att välja på.
Vi gick över till att använda smör när margarindebatten pågick och nu får jag vackert återvända till margarin-epoken igen. Animaliskt fett är inget för mig har jag förstått…

Dessutom lånade jag journalisten Anita Jekanders bok ”Det gick en propp – en bok om att få stroke” samt till sist boken ”Sluta röka och snusa på 4 veckor”
Sluta röka ja, det har jag ….inte gjort…..men….jag har slutat äta halstabletter!
Och? Nu tror ni jag fått en smäll på hjärnan i alla fall, vad har halstabletter och cigaretter gemensamt?
Jo, för mig har det stor betydelse, jag tycker ju att cigaretter smakar illa, alltså suger jag alltid på en halstablett när jag röker!
Haha, när jag inte har någon tablett i munnen så smakar ciggen pyton, och det är mycket lättare att låta bli!
Så fungerar min logik, alla sätt är ju bra om dom fungerar.
Det betyder att jag är mest sugen på att röka när jag dricker kaffe. Och hittills har jag då unnat mig de cigaretterna. Men totalt sett har jag nog halverat rökningen på egen hand, det tycker jag är bra jobbat!
Jag ringde till vårdcentralen i måndags och bönade om hjälp med rökstoppet.
Sköterskan jag pratade med skulle vidarebefordra ärendet snabbast möjligt, men se det har inte fungerat, ingen har ringt upp mig. Imorgon får jag nog ta o ringa upp igen och fråga om dom glömt bort mig.

Nog om det ämnet, men det är ju så att man skriver om det som upptar ens tankar och som påverkar ens liv!

Min torra galghumor underlättar tillvaron även nu, och jag har myntat ett nytt begrepp om mig själv:
Paula – hon är inte bara korkad utan också igenkorkad!
Haha, vad tycks, maken tyckte inte det var ett dugg kul!

Igår kväll var vi i bystugan på byalagets höstmöte!

Medelåldern är ganska hög på de aktiva i byalaget, så är det i dom flesta byar, men vi var ett drygt tjugotal som njöt av smörgåstårta och kaffe.
Mycket gemytligt och trevliga människor som gladde sig åt att vi inte var några stugsittare som inte visade oss på byn.
Den andra advent anordnas julmarknad i byn, då hoppas jag vi har lite snö och vinter!

Ända fram till idag har vi haft underbart senhöstväder denna vecka. Kalla nätter ner mot -10 och dagtid bara ett par plusgrader.
Vi gick runt gärdet en kväll strax innan skymningen

Bor man på Gärdets väg så ser det ut såhär! Loppan är också okopplad och de stora öppna ytorna bidrar till att jyckarna springer och springer som aldrig förr

Loppan trodde vi skulle gå över bron, men det skulle vi inte den här gången. Hal och slipprig har den blivit så där tänker jag inte gå förrän till våren

Där står vårt pörte i skymningstimmen. Röken stiger ur skorstenen och det ser varmt och inbjudande ut!

Omtumlande dagar

Idag blir det inga naturfoton, det blir inga foton alls i min blogg.
Istället ska jag försöka skriva ner senaste dagarnas händelser som varit både omtumlande, oroväckande och även positiva på ett märkligt sätt.
Ska jag tro på slumpen eller på en skyddsängel?
I torsdags åkte vi till Falun för ett återbesök på ögonkliniken. Träffade samma läkare som förra gången, han är AT-läkare och måste därför rådfråga en äldre kollega innan han fattar beslut.
Jag berättade för honom att ögat kändes mycket bättre men att jag haft några episoder då synen försvunnit på höger öga. Bara i någon minut eller två, men det var något jag aldrig förut upplevt.
Läkaren gick iväg för att konsultera sin kollega och kom tillbaka och mätte mitt blodtryck!
Det verkade lite konstigt men han sa att synbortfallet inte hade med inflammationen i ögat att göra.
Den äldre kollegan kom in i rummet och förklarade att detta bör undersökas närmare och att en remiss skulle skrivas ut till medicinakuten.
Jag satt som en fågelholk och frågade :Nu? Ska jag till akuten nu?
”Ja”, sade läkaren, det är så vi gör på det här lasarettet!
Sen gick han….

Vi hade nu begripit så mycket att man misstänkte en liten blodpropp i ögat som orsakat synbortfallet.
På akuten fick vi förstås vänta några timmar, och den utlovade middagen vi tänkt bjuda dottern med familj på försvann i väntekön…..Hasse åkte över till henne med våra jyckar, ingredienser till middagen och ett muntligt ”gör-det-själv-recept” på kycklingburritos.

Efter några timmars väntan fick vi så träffa en fantastisk läkare som förklarade att när något sådant som synbortfall händer då vill man kolla upp att det inte ligger fler eventuella proppar som kan utlösas. Man gör ultraljudsundersökningar på halsen och hjärtat. Eftersom det var kväll ville han att jag skulle stanna över natten för att få undersökningarna gjorda direkt följande morgon!
Så blev det, jag lades in på akutens vårdavdelning och Hasse hämtade hundarna och åkte hem.

Det var en märklig känsla att ligga på akuten när man inte var sjuk! För det var jag ju inte, jag kände mig precis som vanligt, och när personalen bekymrat frågade mig hur jag mådde kände jag mig som en skurk som upptog en dyrbar vårdplats i onödan…..

Undersökningarna genomfördes nästa morgon men jag fick inget besked om hur det gått. Däremot fick jag åka till röntgen igen, denna gång för en CT-scan, en skallröntgen. Hmmm nu började jag bli lite bekymrad, vad letar dom efter?
Än värre blev det då jag ett par timmar senare åter ombads åka till röntgen för en ny CT undersökning, denna gång med kontrastvätska.
Den undersökningen var en upplevelse i sig, kontrastvätskan gjorde att man blev alldeles het inuti kroppen, som att sitta i en bastu där värmen kom inifrån istället för utifrån! Blickstilla med tejpad panna skulle man ligga och dessutom för att inte röra på mig blev jag ombedd att andas genom ett sugrör!
Ja jisses, när jag var klar och steg upp från britsen blev jag varse att det bakom glasdörren stod en hel armé av folk och tittade på mina skallröntgenbilder!

Klockan tickade på och jag började nu bli orolig för att inte få komma hem. Hasse hade kommit, gått ut med hundar, kommit tillbaka, skjutsat hundar till dottern, kommit tillbaka och när han gjorde det så var jag tvungen att berätta för honom att jag nu var fastande inför en eventuell operation!
Han fick alltså åka hem utan mig denna dag också.
Jag hade fått en del upplysningar av en läkare som berättade att jag hade en förträngning i ett av halsens stora blodkärl. Nu diskuterade man om detta skulle opereras eller ej.
Senare på kvällen fick jag reda på att någon operation inte var aktuell, en läkare kom in och sa att man bedömde risken vid en operation större än nyttan…och att jag istället skulle medicineras.

Sömnen ville inte infinna sig den natten, jag hade väl för mycket som snurrade i huvudet samtidigt som jag hade en rumskamrat som hade väldigt ont och kallade på personal flera gånger under natten.
Igår morse satt jag och skrev ner alla frågor jag skulle ställa den utskrivande doktorn. Jag tänkte som så att en stressad läkare på akuten skriver väl ut mediciner och skickar hem mig och där står jag och fattar egentligen inte vad som har hänt! Så jag plitade ner mina frågor och så väntade jag, och väntade….
Precis när läkaren klev in genom dörren gjorde också Hasse det, va bra, då kunde vi bägge ta till oss informationen!
Det visade sig att alla mina farhågor kom på skam, överläkaren vi träffade verkade ha all tid i världen och vi satt nog i över en halvtimme och lyssnade på hans analys av läget.
Jag fick reda på att förträngningen var så total att man inte vågat operera eftersom det med stor sannolikhet hade kunnat förorsaka en massiv propp. Egentligen borde min vänstra hjärnhalva inte längre vara syresatt och fungerande, men eftersom kroppen är finurlig och finner egna vägar så har blodet hittat alternativa vägar att ta sig till den vänstra hjärnhalvan! Kroppens egen läkförmåga är otrolig!
Åderförkalkningen kan bero på många saker, dels ärftliga betingelser, mamma dog ju i hjärnblödning vid 48 års ålder, dels genetiska orsaker, finländare har överlag högre blodfetter än andra folkslag, dels förstås mitt eget leverne. Det är ovanligt med en förträngning i halsådern i min ålder..

Jag kommer nu att få medicinera livet ut med både blodförtunnande och blodfettssänkande, gå på täta kontroller så att bl.a blodtrycket hålls i schack och så det allra viktigaste: ett totalt RÖKSTOPP är helt livsavgörande. Det finns ingen medicin i världen som ens tillnärmelsevis är lika effektiv som ett rökstopp!

Ja så lyder nu domen, och jag har väl inte riktigt landat än, eller rättare sagt, vi har inte gjort det!
Igår kväll satt vi vid köksbordet och pratade om den uppkomna situationen och var rörande eniga om att det tar lite tid att smälta allt detta!
Imorgon ska jag i alla fall kontakta vårdcentralen för omedelbar hjälp att sluta röka, trots att jag rökt i över fyrtio år har jag aldrig känt mig motiverad att sluta, så detta blir inte lätt!

Jag sänder en tacksamhetens tanke till doktorn på ögonkliniken som såg till att jag kom vidare till akuten och blev grundligt undersökt! Var det en tillfällighet eller ödets nyck, det lär jag aldrig få veta, nu gäller det i alla fall att förvalta den chans jag fått att leva vidare ett tag till….

Sökträffar på hemsidan

..tänkte jag skriva om, men först vill jag förtydliga lite.
Mina jyckar spyr inte var och varannan dag, om ni fick det intrycket!
Blinka kräks aldrig, vet inte om hon gjort det någon gång, kanske när hon tuggat på någon pinne som satt sig i halsen men inte annars.
Loppan däremot, hon har haft problem med magen hela sitt liv! Vissa perioder är hon risig i magen, matvägrar och kräks ett par dagar för att sedan bli bättre igen. Vi ger henne Stomax i omgångar och då blir hon snabbare bättre. Hon äter under sina dåliga dagar mycket gräs och det hon spyr upp är gräs och galla.
Vi lär få leva med det fortsättningsvis också för att göra stora undersökningar på henne har vi inte råd med och vi tror inte hon lider på något sätt förutom att hon säkert har lite körningar i kistan kortare perioder.

Inte har jag hittat några hundborstar heller, tack ändå för alla tips var jag ska leta!

Jo, sökord var det, det finns ju statistik att få på besökare på sidan.
I början var jag ganska nyfiken och kollade hur många och vilka som tittade in, men nu var det ett bra tag sen.
Igår tog jag mig en titt på vilka träffar som var vanligast på min sida.
Inte helt oväntat ledde ”finsk julmat” med 798 träffar!
”Tjälknöl på älg” hade 529 träffar och det tillagas säkert ute i stugorna nu under älgjakten.
”Vägglöss bett” hade 379 letat på och hamnat hos mig, jag som aldrig sett en vägglus en gång, hihi!
Noterbart var också att 34956 personer från Ryssland varit inne på min sida, 155 från Japan och 32 från Argentina!
Lite kul är det med statistik, följer ni också statistiken på er blogg eller hemsida?

Uppmuntrad av alla snälla vänner som säger sig inte ha tröttnat på mina foton så visar jag några från helgen

Detta är Gäddtjärn så jag antar att det bor en viss fisk i vassen..

Med hjälp av spångar kunde man ta sig runt hela tjärnen, lite lerigt och blött var det på sina ställen.

Som syns i speglingarna så var vädret kanonfint och vi fick faktiskt leta innan vi hittade ett ”eget” ställe att stanna på då de flesta sjöar och vattendrag hade husvagnar och husbilar stående i långa rader längs stränderna.

Titta, varken en bro eller eka, utan en….stubbe!

Maken har hyrt ett släp idag och är på väg till Avesta för att hämta frys och tvättmaskin! Bägge kommer att få börja jobba omgående, ”ler”…

-7 grader inatt!

Ja det blev ett rejält köldrekord för denna säsong inatt. Maken gillade inte att jag lämnade sovrumsfönstret öppet då jag gick o lade mig igår kväll, kvart över sju i morse tyckte han att det var lite väl svalt även under täcket, haha
Vi har olika termostat, och ibland är det svårt att kompromissa, jag gillar ju att ligga vid öppet fönster och låta snöflingorna virvla mot näsan…

För övrigt försöker vi lära känna ”vårt” hus, jag känner mig som ”Mys-Ernst” när jag hasar omkring i tofflorna. Vi har ingen accumulatortank vilket innebär att när vi eldar blir det varmt varmt och dessemellan lite svalare.
Hasse har fått för sig att vår vedpanna i källaren är av kvinnligt kön, för hon har minsann redan kokat!
Vattnet blev lite för hett och det började bubbla i rören..
Själv har jag fått skållade fingrar under varmvattenkranen när jag inte tänkt på att vi håller på att elda.
Men annars är allt frid och fröjd, jag kan inte minnas att jag någonsin njutit av att stå och diska som jag gör nu då jag har alla mina pippifåglar utanför fönstret!

Obs, bilden är tagen genom ett skitigt köksfönster, fönstren var dessvärre inte putsade när vi flyttade in, så det arbetet återstår att göra…
Kokosnöten vi hängde upp igår har gjort succé och vi har räknat in fem fåglar som samtidigt hänger i den och käkar!
Men attans vad dyrt det blivit att köpa fågelfrö, det blir en oplanerad extra utgift under vintern.

Till de inplanerade kostnaderna hör inköp av begagnad frys och tvättmaskin, men det har inte varit det lättaste att hitta!
Nu finns hopp om att vi på onsdag ska kunna hämta dessa i Avesta, det blir besvärligt i längden att stå utan tvättmaskin…i synnerhet som vi har hundar som envisas med att spy i sängen eller på mattorna!
Vad är det för fel att spy på golvet där det är lätt att städa upp???
Eller är det möjligen så att det bara är mina hundar som envisas med detta?

Nu då träden står kala gillar jag mina färgsprakande gardiner extra mycket och som vanligt har vi hängt dem bredvid fönstren för att kunna njuta av utsikten och av ljuset.

Nu ska fiskgratängen in i ugnen, ha en fortsatt fin helg!