Jag har läst..

Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper

På sin frus trettiofjärde födelsedag överraskar Judd henne i säng med hans chef, radioprofilen Wade Boulanger.
Judd står i sovrumsdörren med hennes favorittårta i händerna och ser livet rämna.
Två månader senare, på väg till sin pappas begravning, får han veta att hans blivande exfru är gravid. Till på köpet förväntas han sitta shiva, en judisk sorgevecka, tillsammans med sin minst sagt utåtagerande familj.
Det blir sju långa dagar, fyllda av överraskningar och röjda hemligheter, slagsmål, otrohet och evig kärlek.

Jag bekantade mig med Tropper tidigare i år då jag läste hans bok “Konsten att tala med en änkling” och fick då mersmak för hans dråpligt roliga sätt att skriva.

Utdrag ur boken:
“Och jag då? Jag sörjer min far och har sex med min svägerska och förälskar mig i främlingar när jag är på väg till min fru som ligger med min chef och som nu samtidigt som hon skiljer sig från mig bär på mitt barn. Jag känner mig som föraren som fipplar med sin mobil en sekund för länge och tittar upp i lagom tid för att se motorhuven krascha genom säkerhetsräcket och flyga utför stupet”

Den korta texten är ett bra sammandrag om tempot och dynamiken i berättelsen!
I hundraåttio vindlar historien sig fram bland alla dysfunktionella personer i familjen som tvingas till sju dagars tillvaro under samma tak trots att ingen av dem är religiös och syskonen knappt tål varandra.
Oftast tilltalas jag inte av vad jag kallar “pratiga” böcker med mycket dialoger och rappa meningar men Tropper balanserar skickligt på gränsen till att slå över i ren rotvälska.
Men faktiskt så finns lite livsvisdom mellan pärmarna, huvudpersonen mognar och blir mera vuxen och inser att han själv är med och styr sitt liv i den riktning han önskar.
Inget mästerverk men väl värd ***

Jag ska göra dig så lycklig av Anne B. Ragde

1965:
Bland hemmafruar och förvärvsarbetande familjefäder i ett bostadshus i Trondheim råder osviklig framtidstro. Nya uppfinningar förenklar hushållsarbetet för kvinnorna, nya karriärmöjligheter öppnar sig för männen och den yngre generationen förtrollas av den nya popkulturens idoler och idéer.
Åtta familjer bor tätt inpå varandra och tycks dela samma ljusa framtid – med hempermanent, TV-kannor och pulversoppor, men också med social kontroll, avundsjuka och människor som inte hittar sin plats i det nya samhälle som växer fram.

Denna bok handlar om att göra vad man kan för att söka lyckan, och på ytan är det en perfekt sextiotalsidyll som målas upp.
Men bakom gardinerna gömmer sig både ensamhet och en hemlig längtan efter att slippa ifrån och “odla sin egen lycka”.
Vietnamkriget stiger som ett mörkt moln vid horisonten, sprickor uppstår i fasaden och råttor letar sig in i källaren.
Men tron på framtiden består.

Utdrag ur boken:
“Fru Åsen lyfte på toasitsen och slog ut det smutsiga skurvattnet i toaletten, hällde en skvätt vatten i hinken ur badkarskranen och sköljde ur bottnen på hinken så att den finaste sanden virvlade upp i vattnet innan hon hällde ut även detta i toaletten och spolade. Hon tog lite mer vatten i hinken, varmt den här gången, och hällde ut det i toaletten, sedan en skvätt Klorin och lite Ata innan hon började bearbeta toalettskålen med toaborsten, runt, runt i bottnen och upp längs sidorna, sedan utmed kanten högst upp och in under kanten så långt hon kom åt med borsten.
Det varma vattnet gjorde borsten mjuk och lätthanterlig. Hon rev av några rejäla bitar rosa toalettpapper och blötte papperet under tvättställskranen och strök runt porslinskanten, vände papperet åt andra hållet och gned hela vägen runt toalettstolen. Hon tog några pappersbitar till, lötte dem och gned längst in mot cisternen och på undersidan av toalettringen. Hon böjde sig ner och liktade på nylonpälsen som var fastknuten kring toalocket, men den luktade inte illa än. Hon hade ju tvättat den förra veckan. Det satt knytband på undersidan av locket, och det brukade lukta efter ett tag eftersom Egil inte alltid lyfte upp ringen när han kissade.
Hon och Egil å¨t alltid middag till TV-nyheterna halv åtta, med tallrikarna i knäet.
I julas hade hon köpt TV-tallrikar, fyrkantiga tallrikar med extra höga kanter runt om och små avgränsande upphöjningar som delade tallriken i tre delar, en stor för varmrätten och två mindre för potatis och grönsaker. TV-tallrikarna var en fantastisk uppfinning, för tack vare dem riskerade de inte att spilla i knäet om nyheterna var så våldsamma och engagerande att man glömde bort att hålla tallriken rakt.”

Ja man kan väl säga att den gode Ragde är noggrann i sin redogörelse om hur det gick till i hemmet år 1965!!
Visst känns det lite som om löjets skimmer grinar i ansiktet, men jag tror nog människor var naivare och godtrognare då än vad vi är nu.
Om du som jag är född på 50-talet så kommer du ihåg denna epok mycket väl. Och det är det roliga med boken, man blir otroligt nostalgisk även om förhållandena förstås skiljer sig en del mellan Sverige och Norge där historien utspelar sig eller Finland där jag själv växte upp.

Berättelsen är uppbyggd så att man får en inblick i de olika familjerna som bor i huset. Trots att det bor hemmafruar i samtliga lägenheter så har de inte så mycket gemensamt eller umgås tillsammans, var och en håller sig på sin kant.
När vi lärt känna familjerna bättre, t.ex bankmannen som sitter och knyter ryor på sin fritid, eller snickaren som bygger flaskskepp på kvällarna, då kommer han, försäljaren, han som lyckas sälja vid varje öppnad dörr! Vad han säljer, jo han säljer tittögon! Alltså det man har i ytterdörren där man kikar ut för att se vem som ringer på dörren. Alla vill ha ett sådant och vi får ta del av hur hans försäljningsmetoder varierar beroende på vem det är som öppnar dörren.
Detta är en lätt bok att läsa, den hade faktiskt kunnat loda mycket djupare ner i karaktärerna men författaren har valt att hålla historien på en underhållande nivå.
Pga igenkänningsfaktorn och att den är välskriven så blir det faktiskt ****

Äntligen torkväder!

Snudd på en vecka har min tvätt hängt ute och bara blivit blötare och blötare i dimman och regnet.
Men idag har vi äntligen växlande molnighet utan skurar och dessutom en bris som torkar även den suraste tvätten!

Annars har himlen mest varit blygrå eller rentav hotfullt mörklila så lite vita molntussar upplevs som befriande!

Vi upplevde lite campingnostalgi i söndags då vi drog ut på skogen en sväng och besökte gamla favoritställen där vi stått med husvagnen.
Dock är vi rörande överens om att tjusningen med husvagn mest berodde på hundarnas glädje att få vistas okopplade i naturen!
Nu har vi en ovanligt lydig och mammig lite tjej som kan gå lös överallt där det inte är trafik och då är behovet av husvagnen borta.

Allt har sin tid med andra ord, och på lördag ska vi åter undersöka hur framtiden skulle kunna se ut…say no more!

Under gårdagens stavpromenad fick jag syn på dessa söta små blommor längs vägkanten. Jag kände inte alls igen dem utan fick fota dem och sedan leta i min växtbok.
Jag har hittat mina första åkerbär ever!
Enligt Wikipedia hittar man sällan åkerbär nedanom Dalälven men i Finland finns den i hela landet.
Då kom jag på att jag visst stiftat bekantskap med den, i flytande form! En finsk likör som heter Mesimarja-likööri är mycket omtyckt och nog har man smakat av den alltid!
Nu tror jag inte att dessa bär som växer alldeles vid riksvägen är värda att ta tillvara när den dagen kommer men kanske kan man hitta fler längre in i skogen!

Imorgon bitti lämnar maken mig åt sitt öde och drar till Stockholm för firmafest med femkamp på Grönan och middag och övernattning.
Skojade med honom idag och sa att utan sushi är han inte välkommen hem ikväll, så nu hotade han med att sova på hotell inatt också, haha

Något gott måste jag få i kompensation tycker jag som får sitta och känna mig ensam och bortglömd i pörtet, eller hur?

Spretigare än vanligt

Igår såg jag en ny kändiskock på teve.
Han heter Hester Blumenthal och driver en krog som heter The fat Duck som har tre Michelin-stjärnor!
Igår handlade hans program om ägg, och jag älskar ägg i alla former!
Han visade hur man kokade det perfekta ägget:
Lägg ägget i kallt vatten, låt koka upp, dra av värmen, lägg på lock och låt stå exakt 6 minuter

Mina frukostägg kokar jag i exakt tre minuter och då har jag stängt av plattan när vattnet kokat upp men kastrullen står kvar utan lock på den heta plattan.

Vad tror ni? Var äggen enligt Hester-metoden bättre?
Svar: ett rungande NEJ! Löskokt var det precis som jag önskar men även vitan var lös, alldeles för lös….nej, jag kokar det perfekta ägget även i fortsättningen på mitt lilla vis!

Lite rolig kille var han dock, experimentell kemist skulle man kunna säga, han lagar inte mat med känsla utan med perfektion!
Bland annat tillagade han ägg- och baconglass!
Vem vill ha det, kan man undra…

På tal om mat så har jag haft en magkatarr från “hell” de senaste dagarna, innan jag fattade….det var förstås min anti-inflammatoriska medicin som magen sparkade bakut åt!
Efter några dagars pinande har jag nu börjat ta min magmedicin tre gånger per dag dvs. lika ofta som jag tar anti-inflammatoriska, och si, det hjälpte!
För tillfället intar jag därmed 14 mediciner per dag, och knäet, ja det ömmar ännu!

Igår var Blinka ganska uttråkad, det ser man ju på långa vägar hur hon bölker anklagande på mig!
Men, vad gör man då regnet bara vräker ner!
Jo, man skickar henne ut o jobba med att passa bilen medan Hasse är på kundbesök!

..för att det skulle regna även idag stod utom allt rimligt tvivel, jag fick göra ett skutt för att komma torrskodd till brevlådan!

Nu kläcks myggen så det står härliga till, tänkte plantera några blommor igår kväll efter att regnet upphört men det var omöjligt att vistas i trädgården för alla flygande monster.
Jag läste förresten att man kommit fram till att höga kolesterolvärden lockar till sig mygg :sad:
Så om du liksom jag lider av myggor mer än andra, gå genast och kolla kolesterolvärdet!
Mitt var ju som bekant skyhögt, men efter att ha ätit medicin och ändrat kosten så har jag nu perfekta värden!
Vilket enligt min slutledningsförmåga torde innebära att myggen struntar i mig i år! :mrgreen:

Jag fick ett mejl med nya fräscha foton som jag gärna vill dela med mig av

“Lillebror” har vuxit massor

Melissa är lika söt som vanligt. Vi hoppas få se dem “live” i pörtet efter midsommar

Lucas med glimten i ögat! Han kommer också på besök i sommar, förmodligen i juli.

Ja det är väl så man känner sig…

Nu ska jag avsluta denna spretiga blogg med helt onödigt vetande, jag älskar onödigt vetande!

Vet du vad ordet HEXAKOSIOIHEXEKONTAHEXAFOBI är???
Tror du jag skämtar?
Nej det gör jag inte, jag lärde mig ordet i en artikel som handlade om mannen som inte längre får ha registreringsplåten med nummer 666 eftersom det är “Odjurets tal” och det roliga ordet betyder just fobi för det numret!
Så nu har du lärt dig det du också, och minns det säkert imorgon också, bara att gå o mumla det högt några gånger så sitter det som en smäck!

Högtidskväll

Högtidskväll är det för alla fotbollsälskare, äntligen ska svenska flaggan vaja.
Lite kul tycker jag att just Ukraina och Sverige möts ikväll, då båda har samma färger. Mycket blågult blir det.
Själv sitter jag i lugn och ro uppe på övervåningen medan teven skränar därnere.
Hasse ringde glad i hågen, sista besöket hade avbokat, så nu sitter han bakom ratten på väg hem från Nora, med god förhoppning om att åtminstone få se andra halvlek från tevesoffan.

Jag har ju kallat senaste veckans väder för “enstaka skurar” men den där enstaka får nog ta och flytta på sig nu för det liknar mest ihållande regn än skurar!
Idag fick vi vänta tills halv fyra innan det blev ett uppehåll i regnandet och vi kunde ta en promenad.

Fem kilometer gick vi längs landsvägen, det var alldeles på tok för blött inne i skogen.

Inte en enda kväll har vi kunnat sitta ute och njuta av vår underbara å-vy i år!

Meningen är ju inte att jag på kvällen ska gå ut på tomten, fram till ån, knäppa en vacker bild och kila in igen!
Ni ser ju hur nära stolarna står, men det är verkligen inget utesittarväder dessa annars så ljusa fina kvällar!

Minns när vi förra sommaren satt i timmar och blickade ut över ån, samtidigt som vedklabbarna knastrade och brann i eldkorgen.
Såna kvällar längtar jag till, och tack o lov finns det hopp om många sådana ännu!

Nu kom maken redan in genom dörren, han körde fortare än vad GPS:n hade angett, undrar om han körde lagstadgad fart, hihi

Nåväl, jag ska hålla honom sällskap en stund, det ekar ganska tomt härute i cyberrymden ikväll, håller alla tummar och tår för Zlatan & Co!