Stackars norrlänningar..

andamotanda

Mina djur ligger raklånga på hallgolvet och försöker svalka sig i hettan!
Jag läser att det slås värmerekord uppe i Norrland och jag hoppas innerligt att värmeböljan stannar där uppe! Det kan norrlänningarna gott behöva efter en vargavinter!

torstenssvans

På tal om djuren så fotade jag Torsten med svansen idag, så här högt trodde jag inte han någonsin skulle kunna lyfta den igen, den hängde ju bara helt orörlig i månader!
Jag är så glad att vi inte valde att amputera svansen heller, när vi ser vilket bra resultat det blev bara av att låta det läka ut.

gront

Det är så giftgrönt ute i naturen nu att det nästan gör ont i ögonen!

myren1

Jag kontrar alla gula rapsfält-bilder med ett foto på våra vita myrar!

varmt

Trevlig helg önskar jag dig som tittar in!

Min PT och jag..

Min Personal Trainer har fått spatt!

runkeeper1

Hon följer mitt varje steg, hur långt jag går, vilken hastighet jag har, hur många kalorier jag förbränner (!) och var femte minut kommer hon med glada tillrop. Helt gratis, inte illa!
Vi trivs bra tillsammans hon och jag, men hennes GPS visade härom dagen helt åt fanders
Om du tittar på bilden av min rutt så ser du att jag ringat in en sträcka med svart, det är en sträcka jag inte har gått!

Skulle ju kunna ta åt mig äran att ha gått 7.5 km på en timme, men si, det gör jag inte :mrgreen:
Hur detta rent tekniskt är möjligt, att appen lägger till en egen liten rutt har jag ingen aning om..

mtb1

Jag roar mig med att hitta nya stråk att gå längs och då har vi massvis av Mountain Bike-leder som även lämpar sig för promenader. Varför göra det enkelt för sig när man kan välja en svår MTB-led?
Men. observera att jag inte gick några 13km utan en betydligt kortare sträcka!

mtb5

Här uppe kommer det att krylla av blåbär..

mtb2

Det var låånga två kilometer innan vi gått uppför och nerför hygget och när vi kommer till skogen ser det ut så här! Blinka är törstig och försöker sig på att dricka lite lervatten, blä!

mtb3

Med lite trixande kunde vi dock passera till torrare terräng och här kommer vi fram till hembygdsgården. Blinka får som alltid glädjefnatt när hon kommer till en stor öppen yta där hon kan kuta runt och runt och runt..
Ingen kan tro att hon gått flera kilometer redan…hon har sina snart 7 år till trots aldrig visat några trötthetstecken!

mtb4

Där nere ligger byn och snart är vi åter hemma!

Nu när värmen slagit till på allvar står balkongdörren öppen hela dagarna liksom fönstret i sovrummet så man får korsdrag i huset.
Nu växer gräset så fort att man kan se det med blotta ögat, till alla husägares förtvivlan!

Därför kan jag nu ge ett tystgående och miljövänlig tips!

grasklippare

Genialiskt eller hur?
Och jag får fortsätta lyssna till fågelsången…

Jag har läst..

Hundpojken av Eva Hornung

hornung

Fyraåriga Romotjka har tagit sin tillflykt till gatorna i Moskva.
Hemma är maten slut och hans mamma försvunnen. Pojken blir snart vän med en herrelös hund, en alfatik som lever med sin flock i en källare i utkanten av stan.
Där delar han mat med hundarna, leker med dem och tack vare värmen från sina nya familjemedlemmar klrar han den kalla ryska vintern.
Romotjka uppfostras av hundarna, han härmar deras beteende och blir så småningom något av en ledare för hundflocken. Samtidigt uppfylls han av en gnagande känsla av utanförskap, fången mellan två världar är han varken människa eller hund.
En dag upptas en ny pojke i hundgemenskapen och därmed förändras livet för Romotjka.

Det här var en annorlunda läsupplevelse.,
Jag ser att en del har gett skyhögt betyg till boken medan andra tycker precis tvärtom!
Jag är också tvehågad, ämnet är högintressant och beskrivningen av hundflockens sociala liv mycket intressant.
I bakgrunden ligger historier om liknande fall som har skett i verklighetens Moskva.
Miljön är bra beskriven, inte en människa skulle vilja bo ens i närheten av denna onda stad.
Men det som gör mig lite förbryllad är beskrivningen av pojken. Han är bara fyra år när berättelsen börjar men han tänker som en vuxen i många fall. Han har lärt sig tala men han slutar med det när han bott hos hundarna en period.
Jag lärde mig mycket om hur en hundflock fungerar och jag har även börjat fundera på olika saker när det gäller min egen hund. Hur olika vi faktiskt uppfattar världen omkring oss och hur vi använder våra sinnen så olika. Det är mycket intressant.
Boken är grym, därför att det handlar om en grym barndom i en grym värld. Hundarna hunsar inte, de lever ut sina känslor, hierarkin är stenhård.
Jag vet inte om jag kan säga att jag gillade berättelsen, men jag är väldigt glad att jag har läst den för trots att språket inte är krångligt så är det en ganska svårläst bok, så uppfattade jag i alla fall den, kanske just på grund av temat i berättelsen.
Inte skapas det heller mycket hopp om förbättrade förhållanden för barnen, snarare tvärtom, barn kommer även fortsättningsvis att fara illa.
Mitt betyg *** Är du en hundmänniska är den nog ett måste att läsa!

Var man av Torbjörn Flygt

flygt

Kim är ensam hemma. Hans sambo och dotter är borta över dagen.
Rätt som det är står en man där i lägenheten.
Tomas. Som Kim hört en del om, men aldrig träffat.
Och inte vill träffa. Inte här, inte nu.
Plötsligt befinner de sig i ett samtal som vänder ut och in på båda deras liv.

Vad innebär det att vara far? Att vara man?
Och vad händer om någon annan hävdar rätten till ditt barn?

Detta är första boken jag läser av Flygt. Jag vet ju att han skrivit den prisbelönte ”Underdog” och flera andra romaner, men för mig var han ny som författare.
Lite besviken är jag nog.
Det kanske inte så mycket beror på berättelsens strama form som ämnet.

Utdrag ur boken:
” Ett gnagande i hjärtat, hjärnan, magen, känslan som aldrig lämnade honom någon ro sedan han ändå reste sig och gick, ändå gjorde ett val, det enkla alternativet. Den fega lösningen. Han har trålat sig efter svar, kommit fram till samma tröstlösa tomhet varenda gång. Det går att älska två. Men hur? Det hittade han aldrig någon lösning på. Kärlek för två är detsamma som obotlig sorg för tre.”

Hela boken utspelar sig i princip under ett samtal i ett rum i en lägenhet i en stad i ett land.
De två männen är de enda konkreta närvarande, men de diskuterar förstås kvinnan, och barnet.
Och det förekommer en hysterisk granne som avbryter deras konfrontation.
För det blir en konfrontation. Mellan generationer, mellan social klass, mellan fattig och rik.
Den liknar som form ett kammarspel utan kulisser. Två män i en soffa, punkt.
Det är spännande att läsa olika typer av böcker.
För min del blev jag inte exalterad att utforska författaren vidare, i alla fall inte just nu.
Mitt betyg **

Skogsmulle traskar vidare…

Nu när vi varit borta härifrån bygden några år är det skoj att återupptäcka gamla smultronställen.

narsen1

Ett sånt ställe är Närssjön som vi ofta besökte redan i slutet av 90-talet då vi bodde i ett torp i Kölaråsen. Sedermera har Närsenborna ordnat en vandringsled runt sjön.

narsen6

Numera finns både vindskydd och övernattningsstugor längs leden som är fyra dagsetapper lång.

narsen5

Vi hade tänkt oss en promenad åt endera håller längs leden för att väcka aptiten inför korvgrillningen.

narsen2

Vi börjar traska, och kommer snart till stora myrar och då blir vi lite fundersamma.

narsen3

Och mycket riktigt, plötsligt tränger vattnet igenom mossan och det blir tvärstopp för vidare promenad.
Trist att det inte var spångat här, men förmodligen är det torrare längre fram på säsongen.

narsen8

Medan Hasse tänder grillen kastar jag pinnar till Blinka som även idag gärna tar sig en simtur!

narsen7

Här vid Närssjöns strand hade vi en husvagn stående under sommarmånaderna i början av seklet. Då åkte vi gärna ut till vagnen när vi jobbat klart på korvmojen, sov över och åkte tillbaka till kiosken nästa dag. Då fick även jyckarna springa av sig.
Jag minns särskilt en gång på hösten då vi låg i vagnen och lyssnade till älgarnas brunstvrål över myren, det var mäktigt kan jag lova!

narsen9

Byalaget skulle behöva röja sly här vid vindskyddet, som det är nu har sjöutsikten helt försvunnit bakom alla träd.

narsen10

Liten Blinka sitter och tittar på en tom grill, alla goda älgkorvar är borta!
Men lugn, hon fick sin andel och mer därtill :lol:

Vi satt och spånade om att eventuellt gå vandringsleden eller delar av den i sommar då Hasse har semester. Dagsetapperna är kring milen så det borde även en skröplig finnkäring klara av.
Jag hittade en informativ hemsida som jag ska kolla närmare på.

Tisdagen går mot kväller, man har äntligen varit här och sopat gruset från gatorna i byn, nu känns det meningsfullt att dammsuga när man inte längre släpar in tonvis med sand under sulorna :grin:

Kroppen trilskas, vänster axel bråkar, armbågen smärtar, och imorse hade jag riktigt ont i höger handled. Satte på mig handledsstöd idag när jag sitter här vid datorn, kan tänka mig att jag överansträngt handleden vid datormusen, dags att ta en paus i spelandet kanske :mrgreen: