Jag har läst..

Mer lugn mage med god mat - kokbok för dig med IBS Bokomslag Mer lugn mage med god mat - kokbok för dig med IBS
Sofia Antonsson
kokbok
Lava Förlag
2014
129

Så många som 1,5 miljoner svenskar lider av magsjukdomen IBS (irritable bowel syndrome) som bland annat ger smärta, gaser och uppblåsthet.
Denna bok är uppföljaren till Lugn mage med god mat.
Recepten är fortsatt fria från lök, vitlök, gluten och laktos och baseras på kostbehandlingen FODMAP - en metod som ger tre av fyra personer lugnare mage.
Författaren är legitimerad dietist och Sveriges ledande expert på kostbehandling av IBS. Med hjälp av kostbehandlingen FODMAP har hon hjälpt tusentals personer till ett bättre liv och gladare mage. Hon har också utbildat en stor del av landets dietistkår i behandlingen.
Att följa FODMAP innebär att man lägger om sin kost och utesluter vissa födoämnen som retar tarmen.

Trots att jag inte själv lider av IBS så har jag en krånglande mage ganska ofta. Kanske utsätter jag den för alldeles för många prövningar, men det är ju så mycket som smakar bra, inte minst lök och vitlök. Viss försiktighet måste iakttas, och ibland måste jag låta magen vila lite, och då är det bra att kunna välja extra skonsam mat.

Egentligen handlar det om att göra om gamla klassiker så att de lämpar sig för alla, även dem med känslig mage.
Som exempel kan jag nämna Chili con linser, en variant där bönor är utbytta mot mycket snällare linser.
Glutenfri pizza är säkert populärt och hela avsnittet med kakor och desserter kan jag inte bedöma eftersom de inte ingår i min mathållning.
En tydlig bok där recepten är enkla att följa, inga krusiduller, men heller inget nytt under solen.

Veckoresumé

Veckorna springer iväg fast man inget gör…
Började allvarligt fundera om jag hamnat i en tidsmaskin eller ekorrhjul, det jag trodde jag hoppade av för många många år sedan…

Förutom att jag träffat världens bästa fru Nilsson, vad har jag egentligen gjort denna vecka?

0718f

Ja självklart har jag gosat och tagit hand om djuren, Blinka som är nyklippt och fin ligger om mornarna tätt intill mig på huvudkudden, hon tycker det blir lite svalt under natten då fönstret står öppet :-D

0718g

Det går av gammal vana att plocka kaninmat längs stigarna, men jag är ju inte längre kaninvakt så nu får marsvinen gotta sig istället.

0718h

Jag har varit o spanat in hjortronen, men ännu är de inte plockfärdiga

0722g

Jag har klättrat upp på “Äschöklinta” i min jakt på blåbär och svamp

0722i

Jag har ryckt nässlor som gått i frö

0722j

och lagt dem på tork på vinden för att djuren ska få godis i vinter..

0722c

Idag har jag gjort ett pass på loppis och nu tror jag faktiskt att jag i väntan på de utlovade skyfallen gör som de söta hästarna: vilar mig i form!

livet

Jag har läst..

Morfar skrev inga memoarer Bokomslag Morfar skrev inga memoarer
Gustav Fridolin
Forum
2013
363

På den skånska landsbygden i trettiotalets Fattigsverige växer morfar Gustav upp med nio syskon.
Familjen för en daglig kamp för brödfödan, men Gustavs vacklande hälsa gör honom oförmögen att bidra till hushållet. Nio år gammal kommer ett oväntat avslöjande att förändra hans liv.
Gustav tar sig så småningom till femtiotalets Malmö, en stad som sjuder av framtidstro.
Där kan han för första gången förverkliga sin dröm om att sälja kläder. Han tar anställning, gifter sig med en kvinna från staden och ställer sig i det kommunala bostadsbolagets kö.
Inom loppet av några år har han gjort en klassresa från arbetarlivet i Göingeskogarna till en egen bostad och karriär i välfärdsstaten. En väg som sällan är så rak som den ter sig i efterhand.
I denna biografiska roman berättar Gustav Fridolin om den person som stått honom närmast och vars namn han bär; hans morfar. En man ur den generation som var med och moderniserade Sverige. En av de första klassresenärerna.

Utdrag ur boken:
"Men kära mor, bara för ikväll kan du väl sitta vid bordet med oss andra?" Hon svarade med att höja den kaksmetiga träsleven som i varning. "Jag sa åt dig att sluta tramsa, gjorde jag inte? Jag sitter bra vid spisen, där jag alltid suttit".
"Men varför kan inte du som lagar oss all maten äta med oss andra? Bara för ikväll?"
"Jag är mor i huset, min plats är vid spisen. Jag har ju alltid suttit här, du har aldrig klagat förr"
Han hängde på sig rocken för att gå till stationen och möta Ingrid. När han stod med dörren öppen vände sig mor mot honom och sa: "Gustav upplever kanske mycket i Malmö som vi andra inte sett. Men du ska inte tro att du kan komma hit från staden i nya gåbort-kläderna och berätta hur vi ska leva våra liv".

1958
Utvecklingen hade gått så snabbt att han hörde de äldre kunderna hos Rekord-kläder klaga som om de inte riktigt hann med. De ondgjorde sig över teven och allt som visades på den, över bortskämda barn och oartiga ungdomar och över allas oanständiga klädsel. Men mest av allt klagade de på skoan, där barnen inte fick stryk om de pratade utan tvärtom uppmuntrades att hålla anföranden för klassen.

En fin minnesbok över en älskad morfar.
Så kan man sammanfatta berättelsen som miljöpartisten skrivit i romanform.
Jag nickade, hummade och log igenkännande genom sidbladen, kände igen många ord och uttryck från mina föräldrars generation.
En bok som är lätt att ta till sig och som bevisar att en talang för skrivandets konst sitter i ryggmärgen och gör honom till en utmärkt författare.

Herr Nilssons fru

I närmare tio år har vi känt varandra, herr Nilssons fru och jag
Fast vi har aldrig träffats..
Inte förrän idag!

0722b

Vinka till publiken!

Ja, som ni kanske förstår är det en bloggvän jag talar om, en av de allra första jag fick när jag tog mina första stapplande steg i bloggosfären.
Vi fann varandra och har följt varandras liv och leverne.
Herr Nilssons fru hette inte så, inte heller hennes blogg, hon har hunnit byta blogg några gånger, men sen kom herr Nilsson och sen gick det som det gick!

Nu föll det sig så att hon som vanligen huserar nere i Blekingeregionen var på fisketur uppåt landet, närmare bestämt i Malingsbo som inte ligger så långt ifrån mig.
Vi kom då överens om att åka halva vägen var och mötas i Ludvika.

Inget är självklart här i världen, allra minst våra bussturer till stan. Turen som går klockan tio är en beställningsbuss, och måste därmed beställas minst två timmar innan avfärd. Detta glömde jag inte bort, och blev i vanlig ordning utfrågad av telefonisten på Dalatrafik. Namn, personnummer, tel.nummer, har jag med mig ledsagare, har jag med mig hjälpmedel, ja, konstigt att dom inte ville veta skostorlek också!
Förklarade att jag inte ska åka sjuktransport utan vanlig buss, varför alla dessa frågor? Jo, men man kan ju behöva en rullator även om man inte åker sjuktransport förklarade telefonisten…

Nå, jag var inte enda passageraren idag, “bussen” dvs. en sjuktransportbil anlände, den har 6 platser inklusive chaufförens.
Då stiger en man ombord och chauffören som prickat av oss alla konstaterar att han inte finns med på listan.
Nej, varför skulle jag finnas på en lista undrar mannen som tror att han åker reguljär busstur…
Nu uppstod lite panik, för mannen skulle vidare med tåg till Stockholm men han fick absolut inte stiga på bussen utan ett godkännande från beställningscentralen….

Ja, det hela löste sig, han fick sent omsider kliva ombord och iväg kom vi, men lite skrattretande är det allt med byråkratin…

0722a

Sen gick allt som smort, vi träffades på bussterminalen och gick ner till Piren där jag blev bjuden på lunchbuffé vid Väsmans strand.
Och Anki, hon var förstås precis som jag trodde, en glad tjej med hjärtat på rätt ställe.
Efter några timmars pladdrande var det dags för mig att passa bussen hem, denna gång utan förbeställning, och Anki ställde in GPS:n tillbaka till sitt fiskeparadis där herr Nilsson och kompisar väntade

Tack snälla Anki för initiativet till en träff, jag hoppas det inte dröjer tio år till nästa gång!