Och sen då?

Hej alla glada! Som jag har saknat er alla!
Efter sju bedrövelser sitter jag åter vid ett tangentbord och hackar…
Man kan väl säga som så att det hela började redan med min mobil som började slöa till sig..
Det resulterade i en ny fin mobil, som jag skrivit om tidigare och som jag nu under en hel lång datafri vecka har satt på hårda test!
För sen, sen lade min kamera av…
Systemfel stod det på displayen…
Sen, sen hade jag skaffat en gammal laptop som jag inte fick liv i,…

Vad gör man? Ställer sig på farstubron och skriker Hjälp!!!!!
Ja nästan, man plockar ihop laptop och kamera och ber exet lämna av dem i Falun hos dottern…

Sen, vaknar jag en morgon och min bildskärm till datorn har stendött …
Nämen nu får det väl räcka???

Jo det kan man tycka, men den så berömda ketchupeffekten slog till igen…

Men, som synes är jag här igen, seg som en gammal rotvälta.
Dottern, den raringen, lyckades med rå brutalitet (enligt egen utsago) åter få liv i kameran,
och inte nog med det, även få liv i laptopen!

Sen var det bara att vänta på att det skulle uppenbara sig ett lämpligt tillfälle att få hem grejerna igen..

Under tiden fick jag ett erbjudande av en fb-vän att få en bildskärm ! Bara sådär…
Den kom igår med bussgods!
Men, den var inte kompatibel med min hårddisk, jag ska försöka utröna om det går att finna en adapter, om inte kanske någon annan kan få glädje av den.
Samtidigt kom exet med grejerna från Falun!

Snip snap snut, så var sagan slut!
Och jag med!

Nu tänker jag visa hur trevligt vi hade förra helgen, fotad med mobilkameran som inte är så värst bra på inomhusbilder..
Julbord på Lindesnäs Herrgård stod på programmet.

Kolla vilken söt rattmuff!

Det var kallt och blåsigt men tomtarna lyste upp

Vi kom i god tid och gick runt och kikade på matsalarna

En kopp varm glögg med pepparkaka bjöds till dem som ville..

Härliga gamla möbler ingår i inredningen

En kakelugn med dubbla luckor, både nere o upptill, det hade vi inte sett tidigare. Kan meddela att de övre luckorna var fejk…

Efterrättsbordet drog till sig mångas blickar..

Jag lyckades nästan le trots hungern!

På maten har jag inga foton, det var trångt, långa köer och när man väl satt sig med en fylld tallrik då slukade jag allt i ett nafs! Godast var lingonsillen och rotsaksgratängen, fast allt smakade bra.

Det var första gången jag åt julbord här, en trevlig upplevelse som jag gärna gör om.

Nu kommer jag att kompensera min långa (!?!) bortavaro med flera inlägg, så håll koll!

Rubrik: rikedom

Veckans rubrik är rikedom

Ett ämne stort som världen självt, pratar vi om fysisk rikedom eller ska man tolka det mer abstrakt?
Min tolkning är som följer:

Allt sedan urminnes tider har människan sökt efter rikedom.
Varför? För att få makt? För att kunna påverka? Eller bara för att kunna köpa all lyx man kan tänka sig…

Följ med mig på en nostalgitripp till San Luis Obispo i Kalifornien.
Där ligger Hearst Castle som jag besökte 1981 på min USA-resa

Randolph Hearst, tidningsmagnaten (1863-1951), lät bygga palatset som han själv valde att kalla”the Ranch” 1919

Pråligt? Vräkigt? Juligt? Javisst, och mer därtill!

Det som tog andan ur mig var simbassängerna

Byggmaterial och marmor importerat från Grekland, allt skulle efterlikna de grekiska gudarnas boningar…

Blir man lyckligare med all denna rikedom?

Jag hävdar bestämt att så inte är fallet!
Det kommer alltid att finnas rika och fattiga, jämförelsen haltar hur man än vrider och vänder på det. Taxeringskalendern kan berätta mycket, svart på vitt, men,

rikedom för mig är dels vår underbara jord, naturen, djuren, växterna, ja allt levande vi har omkring oss.

Det är rikedom att ha hälsan, att ha människor omkring sig som man bryr sig om, antingen det är familj eller vänner, jag känner mig rik då jag har bäggedera.

Rikedom på riktigt!

Andra deltagare i temat Veckans rubrik är

Karin på Åland
Englundskan
Karin i Stockholm
Anna
Ulla
Musikanta
Anki som valt rubriker i december
Matfreaket
olgakatt

Backar bandet..

Nä hörni, detta är alldeles förfärligt,
det spöregnar och har så gjort hela dagen!
Skitvinter!
Så jag backar bandet till igår när vi hade en fantastisk vinterdag

Jag bestämmer att promenaden eller sparkturen får gå genom skogen även om man inte direkt kan åka spark i den mjuka snön..

..men vad gör väl det, det är ju så himla tjusigt!

Eftersom det är populärt att gå här med hundar så håller jag Blinka kopplad nu under höglöpet..

Den här granen kan väl inte frysa under det vita tjocka täcket?

Nu är klockan halv sex och jag är på väg till byn för att för sista gången gå på kreativt kafé, pannlampan lyser, men inte just så mycket..

Men nu är jag snart framme där det är ljust och varmt..

Och välkomnad blir man, med varm apelsinsaft och pepparkaka med ost!
Som synes har jag inte hunnit långt på min tavla, har missat tre gånger, två när jag hade ont i njurarna (? ännu obekräftat, har inte fått något röntgensvar) och en gång när det var snöstorm och inte ens jag ville ge mig ut..

Jag går förstås också miste om en massa gofika, men envis som synden så intar jag fortfarande inget sött..
Vi har haft så trevliga träffar, de andra har handarbetat med allt möjligt, virkat, stickat och sytt, vi ville gärna fortsätta efter julhelgerna men nu har vår cirkelledare fått nytt jobb så det blir ingen fortsättning…om vi inte kan hitta en annan cirkelledare förstås!

Idag har vi som mest gått uppför backen, annars har vi hållit oss på gården, Blinka är uttråkad men ut vill hon inte.
Så nu har jag hittat på en aktivitet, jag ska passa på att bada henne!

Det har aldrig varit hennes favoritsysselsättning, men numera tycker hon faktiskt att det är ganska skönt att bli masserad och shampoonerad.

Imorgon ska jag jobba ett pass på loppis och till kvällen får jag besök av en god vän som stannar till lördag.
På söndag ser jag fram emot ett gott julbord i Lindesnäs.

Någonstans under helgen ska jag hinna blogga om veckans rubrik: rikedom

Mitt Finland 100 år

Grattis kära fosterland!
Nu har jag bott många fler av levnadsåren i Sverige än i Finland, jag var bara 24 år när ödet förde mig hit.
Egentligen har jag aldrig på allvar funderat på att återvända, och nu har jag ingen släkt kvar i livet därborta.
Min själ är blå-vit, även om jag varit otrogen och skaffat även svenskt medborgarskap!
Någon konflikt därvidlag råder inte, det skulle möjligen vara under vissa hockeymatcher och dylikt men även där har jag lugnat mig och sinnet rinner inte till som det gjorde för fyrtio år sedan…

Men idag hyllas den som hyllas bör!

Musiken jag förknippar Finland med är framför allt Jean Sibelius mäktiga Finlandia-hymn, folkmusik framförd på kantele men allra främst Säkkijärven polkka!

I min egenknåpade personliga hyllning till mitt fäderneland tänker jag främst på:

-naturen med alla sjöar

-strandbastun

-Urho Kekkonen, landsfadern som var president nästan så länge jag bodde i Finland! Från 1956-1982

-motorsport

-mumintroll

-ishockey

-Marimekko

-finsk humor

finland9
finland5
finland10
finland7

finska delikatesser!

finland13
finland14
finland15

-finsk salmiak i alla former, både fast och flytande..

JAG ÄR FINLANDSSVENSK “hurri”

-Finska språket som jag lärde mig först vid 7 års ålder trots att jag bodde i huvudstaden, något svenskarna har svårt att förstå!

-Jag tänker ofta på flyktingar och andra som invandrat till Finland och står inför utmaningen att lära sig detta vackra men knepiga språk. Visserligen är grammatiken enkel och lättbegriplig men orden är ju så förfärande långa!

Ett exempel: 88:de uttalat på svenska : åttiåttonde, på finska: kahdeksannessakymmenennessäkahdeksassa

Avslutningsvis lite mer på det vackra finska språket, både i tal och skrift!

Suomalaisen kansanluonne:

“Suomalainen on sellainen joka vastaa kun ei kysytä, kysyy, kun ei vastata, ei vastaa, kun kysytään, sellainen joka eksyy tieltä, huutaa rannalla ja vastarannalla huutaa toinen samanlainen: metsä raikuu, kaikuu, hongat humajavat.”
Jorma Etto

“Erämaan hiljaisuudessa olivat kankaat jag korvet äkkiä alkaneet raikua rekien ritinästä, kulkusten kilinästä ja ajajien hoilauksista. Sadoilla suksiladuilla sihisivät sivakat ja vilahtelivat sompasauvat näreitten ja rämekuolleiden vaivaishonkien keskitse. Neljään ilmansuuntaan vaelsi kansanjoukko ajaen tai hiihtäen, sillä neljään äänestyalueeseen oli pitäjä jaettu. Nyt se oli punaisen viivan tulenpolttava päivä!”
Ilmari Kianto

Må mitt fosterland fortsätta utvecklas i fred och samförstånd mellan alla människor och nationer!