Hoppsan, här slinter det

Jag var så glad när sandbilen kom i förmiddags, för jag skulle iväg ner på byn och hjälpa till att städa ur Harmonys lokaler som vi nu lämnar tillbaka till kommunen vid årsskiftet.
Det blir den sista spiken i kistan, vår tid med flyktingverksamheten i byn är därmed över för gott.

Skulle bara gå ut och rasta av Blinka, och på första trappsteget höll jag på att gå överstyr!
Inte konstigt då man ser hur trappan ser ut, men hit når ju inte heller sandkornen från sandbilen!
Nu fick jag tag i ledstången och höll emot, och jag höll mej på benen.
Handleden fick sig en smäll och ömmar men inget är brutet.
Någon större hjälp vid städning kunde jag dock inte vara..
Så här blir det när temperaturen håller på att åka berg- och dalbana, tö varvat med kyla, snö varvat med regn..

Jag har inte hunnit berätta vad som hände strax innan jul:
Ett par dagar innan började Blinka bete sig märkligt, hon gick och hasade på rumpan både inne och ute och såg allmänt lidande ut…
På kvällen blev det ännu värre, hon pep, flåsade, hade jätteont och jättejobbigt.
Visst anade jag att det var något med analsäckarna, dotterns hundar har haft inflammationer som kommer sig av att inte hunden lyckas tömma analsäckarna i samband med bajsande som sig bör. Nästa dag var Blinka lugnare och nu började vi dividera hur vi skulle göra. Helgerna var på gång, inte lätt att få komma till veterinär, och hur skulle jag mig dit när Hasse åkt till Stockholm för julfirande?
Alltså beslöt vi att han tar med Blinka till Falun och veterinären där.
Det visade sig vara ett klokt beslut, analsäckarna behövde tömmas, de var infekterade och man fick söva henne och spola dem rena.
Beslutet var alltså helt rätt, och nu hoppas jag bara att Blinka får vara frisk minst hela nästa år, för det förtjänar hon!

Ja så var det då det här med kameran…
Inte hade jag varit tillräckligt snäll för att tomten skulle ge mig en i julklapp, men, jag hittade ett annat alternativ, ett litet lån som möjliggjorde en investering.

Valet föll på en exakt likadan som den förra, förutom att det är en något nyare modell av Lumix, DMC-TZ80 mest pga att jag lärt mig hur just den kameran fungerar och det underlättar när man är så teknik-kass som jag.
Dels också för att när jag nu valde en basic-kamera, så blev kostnaden inte alltför stor. Nästa gång det är aktuellt att byta kanske det finns förutsättningar till en uppgradering…

På självaste julaftonen såg vi solen en stund och då passade jag på att lufta och testa kameran förstås.

Vi begav oss ner på skoterleden för att fota lite himlar..

Och nog blev himlen blå alltid!

Häftiga molnformationer gjorde det till ett sant nöje att fota

Här har jag provat en inställning med en pensel på och visst ser man skillnad i färgsättning. Den första är dock mer naturlig, jag har inte redigerat dem på något annat vis än ändrat storleken.

Hemma på gården fick jag en bild med fin ljussättning, nog är jag nöjd med prestandan på min lilla nya kompis.
Nästa gång ska jag visa hur närbilderna ser ut..

Julens snackis: vädret

Hej igen, och god fortsättning!
Det har varit skönt med ett litet uppehåll här, visst är det konstigt, när det är nåt knas och man inte kan sitta vid datorn som vanligt, då blir man minst sagt vansinnig och tar sig inte för någonting.
Men, när det blir lugnare på sociala medier på grund av helg, då tycker jag också att det är skönt att göra andra saker.
Bara jag vet att jag när jag vill kan knäppa på datorn igen !
Och nu ska jag erkänna, jag har hittat ett spel som sysselsätter mig på tok för mycket!
För tiotalet år sedan spelade Hasse och jag ofta Backpacker.
Vi köpte spelet på cd-skivor och sedan tävlade vi mot varandra.
Man reser jorden runt, måste tjäna pengar för att resa vidare. Det gör man genom kunskapsfrågor och genom olika jobb man tar.
Totalt tidsödande och beroendeframkallande, och nu “hittade” jag spelet på facebook!!!

Så nu vet ni, om ni inte hör av mig så är jag ute och reser….

Det har som sagt varit lugna puckar i pörtet, men mycket gemytligt.

På självaste julaftonen fick vi oväntat besök av ….jultomten!
Han hade bantat ner sig till miniformat i år

..så jag försökte göda honom efter bästa förmåga!
Julmaten i pörtet bestod i år förutom de så omtalade grisfötterna av köttbullar gjorda på egenpåhittat recept, skinka förstås, jansson som i år fick samsas med sötpotatis och det var en jättefin kombo!
Sillar och vitlöksströmming och den obligatoriska julgröten som även Blinka slukade begärligt.

Det stora samtalsämnet denna jul har annars varit vädret!
Fullkomligt vidrigt, om man varit i behov av att vistas utomhus, antingen gå eller köra motorfordon!
Kyla, tö, snö, regn, allt inom ett dygn, och så har det fortsatt så de övriga dygnen också, och ännu är det inte slut!
Igår var vi i stort sett avskurna från övriga världen, det tog sju timmar att köra tio mil hit till oss, och åt andra hållet var det förmodligen lika illa. Långtradare låg på tvären, traktorer körde i dike, det var krockar och avåkningar överallt, sandbilarna tog sig inte fram trots kedjor på däcken.
Bara att tacka försynen för att inga allvarligare skador rapporterats.

Jag har en hel del mer att berätta, så vi hörs snart igen!
God fortsättning önskar jag så länge

Veckans rubrik: kris

Rubrik : kris

Vad är en kris egentligen? Hur skiljer sig en kris från en krasch, en brist, en katastrof?
Vi använder ordet kris så ofta att ordet nästan mist sin naturliga laddning!
Kris ska ju vara något mycket allvarligt, något man måste reagera på och som man måste åtgärda snarast!

Jag har läst mig till att en katastrof är effekten av en händelse, t.ex leder en katastrof till x antal döda och x antal drabbade medan en kris kan drabba en person, två personer eller flera.

De senaste årens stora kriser handlar om flyktingar, människor som varit tvungna att lämna sina hem, sina länder, sin familj på grund av krig och svält.

Människor i kris utsätter sig för ännu flera faror för att nå tryggheten

En kris blir det också för flykting- mottagande länder och samhällen som hjälper de drabbade då det leder till bostadsbrist och brist på utbildning och arbetstillfällen.
Solidaritet för de som har det sämre ställt oavsett anledning är något som skiljer oss från djuren.

Personliga kriser leder ofta till missbruk och hemlöshet, något som förra finska presidenten Tarja Halonen illustrerar genom detta foto som ingår i Finlands Röda Korset-kampanj.

De flesta människor hamnar förr eller senare i någon typ av livskris, antingen det gäller sjukdom, identitet, eller relationskris.
Vi växer som människor när vi har genomgått en kris och lyckats komma ut på andra sidan.

Jag jobbade över tjugo år inom banksektorn och där var det vanligt med uttryck som finanskris eller personalkris.

När det krisar hoppas jag att vi får hjälp, det behöver vi var och en av oss, förr eller senare!

Andra deltagare i temat Veckans rubrik är

Karin på Åland
Englundskan
Karin i Stockholm
Anna
Ulla
Musikanta
Anki som valt rubriker i december
Matfreaket
olgakatt