Fånga dagen på bild!

Jisses så tiden springer iväg….
Och sommarvärmen gör att jag är segare än vanligt…allting går i ultra-rapid

Detta blev resultatet när jag skulle försöka fånga mopedkaravanen på bild i lördags… :mrgreen:
Årets mopperally gick av stapeln, och det blev rekord, 175 ekipage registrerades för den ca 5 mil långa färden. Jag jobbade på loppis och stod därmed på första parkett när starten precis hade gått, men som synes blir det inga bildbevis…

I söndags var det hemmamatch för Säfsnäs IF, föreningen som fick nytt liv när flyktingarna kommit till byn, lagom tills när förläggningarna stängde och flyktingarna flyttade härifrån…
Men när man väl kommit igång efter säkert tio års uppehåll så finns det glädjande nog underlag i byn för ett lag och även träningar för barn och tjejer.
Resultatet ikväll blev 3-1 vinst mot Rättvik, heja Säfsen!

Här har granntjejen fångat in sin kanin för att ge den lite manikyr..

Och kaninen verkar stortrivas!!

Det gör däremot inte Valter som tycker matte är orättvis som placerar honom i hägnet med kaninen när det samtidigt står en Blinka i höglöp på andra sidan staketet! :lol:

Nu ska jag och Blinka ta en promenad och titta till hönsen hos en annan granne, vi har för tredje året i rad blivit utsedda till höns-mammor :mrgreen: under några veckor..

Nils Parling: så vaknar sommardag

Så vaknar sommardag
Soltungor mellan träden

Torkar uthängda spindeltvätten
Slickar pärldrycken ur daggkåpskalkarna.

Nu skälver fjärilsvingen
Förlöst ur nattdvalan.

I stormhattens krumma horn
Durar sömndrucken humla.

Över blåhets oändliga fält
Strövar hjordar av cirrusfår

Och under skivar
Svartvita svalviggar rymden,

Medan viken
Glittrar vällustrysning

Under vänlig vindvinge.
Så vaknar sommardag…

Nils Parling 1914-2002 föddes i Palahöjden i Säfsnäs socken och arbetade som skogsarbetare innan han sadlade om och blev författare och poet.
Varje år firas till hans ära Parling-dagen i bygden.

I år sker det på Fredriksbergs hembygdsgård den 3 augusti kl.15
Då utdelas Parling-priset som i år går till Stefan Sundström.
Ewert Ljusberg underhåller.

Jag har läst..

Någonstans brister himlen Bokomslag Någonstans brister himlen
Erika Olofsson Liljedahl
roman, 1920-tal Bohuslän
Historiska media
2017
351

Bohuslän, sent 1920-tal. Trettonårige Elis och hans familj lever ett hårt och enkelt liv som fiskare. När den äldre systern Signe en dag försvinner avslöjas en mörk hemlighet och Elis tillvaro rämnar.
Utan systern som jämvikt tar faderns oberäkneliga humör allt större utrymme i stugan vid havet. Till slut ser Elis ingen annan utväg än att plocka på sig familjens få slantar och ge sig av för att hämta hem Signe.
Resan bort från barndomens saltstänkta klippor blir för Elis ett möte med en okänd värld. Livet, och han själv, kommer ohjälpligt att förändras.

En finstämd skildring om skuld och förlåtelse, och om att våga acceptera livets skiftningar. Men det är också en historia om ett Sverige i förändring, om framtidstro och modernisering, och om de som hamnar på efterkälken.

Utdrag ur boken:
"Trots att Elis svettades blev fötterna fort kalla när han satte dem i golvet. Han tog ljusstaken med sig ut i storstugan, men ljuset var en osäker följeslagare som han var tvungen att vänta in och övertala att följa med. Vid varje steg framåt blev lågan liten och flämtande och när han stannade upp växte den sig stor och rykande, trasade sönder mörkret och gjorde lönlösa utfall mot taket"

"Han undrade vad far gjorde nu. Trots att det var söndag var han säkert i hamnen och sålde fisk. Middagsmaten skulle snart förberedas och alla hade inte råd med kött, inte ens på en söndag. Då fick man nöja sig med sill och makrill. Elis kunde se far framför sig, hur han mätte upp fisken med nävarna och torkade av sig på byxorna innan han tog emot slantarna. En nick till tack med hakan och ner med mynten som luktade av salt och metall."

Detta är en imponerande debutroman. Jag trivs som fisken i vattnet i berättelsens kölvatten, texten flyter lätt och ledigt och jag kommer karaktärerna nära. Ja förutom fadern, men honom kommer ju ingen nära.
Den enda invändningen är kanske lite för omständiga detaljformuleringar och en viss naivitet som dock är ganska charmig.
Trots att många känslor trängs i den unga Elis och hans storasyster så känns berättelsen naturlig och innerlig.