Jag har läst..

Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar - en unik svensk utvandringshistoria Bokomslag Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar - en unik svensk utvandringshistoria
Lars Nordström
historia
Votum
2016
135

Ta del av en unik dokumentation av svenska utvandringshistoria som få någonsin har skrivit om på svenska - skogshuggarna i Fjärran Västerns skogar. 1883 anslöts Portland, Oregon, till det amerikanska järnvägsnätet.
Innan dess hade det nordvästra hörnet av USA varit svårt att nå. Man visste att omfattande naturresurser fanns där: fisk, skog, bördiga jordar, ett milt klimat.
Med järnvägens ankomst tog invandringen fart och många skandinaver letade sig fram till Oregon och Washington där de kom att bli den största invandrargruppen.
Finländare, svenskar och norrmän uppskattades alla som yrkeskunniga och pålitliga arbetare. Speciellt svenskarna kom i sådana mängder att traditionen snart påbjöd att det i varje skogshuggarläger skulle finnas någon med hederstiteln "Swede" vare sig han var svensk eller ej.
De unika bilderna visar hur skogarna i början på 1900-talet myllrade av skogshuggarläger, ny teknik, ångdrivna vinschar, stålkablar, järnvägar, vägar och lastbilar.
Den amerikanska västkustens stora städer - Seattle, Tacoma, Olympia, Portland. Salem, San Fransisco, Sacramento och och Los Angeles - höll på att byggas och det tycktes inte finnas några gränser för sågverkens hunger efter stockar.

Utdrag ur boken:
Invandringen längs The Oregon Trail exploderade. På bara fem år mutade nybyggare in drygt en miljon hektar av de allra bördigaste mest lättodlade områdena innan regeringen ratificerat några avtal med de stammar som tidigare levt där. Idag använder ursprungsbefolkningen ordet "förintelse" då förlorad självbestämmanderätt, olagligt konfiskerade markområden, otillräckliga reservat, förföljelse, diskriminering, krigshandlingar, tvångsförflyttningar och forcerad assimilering präglade myndigheternas åtgärder. 1866 stiftades en raslag som förbjöd äktenskap mellan vita och personer som hade mer än 50 % indianskt blod, eller mer än 25% svart, kinesiskt eller kanakiskt blod. Lagen avskaffades inte förrän 1955."

Jag valde ett stycke som mer handlade om den blodiga historian med rasism och förföljelse av folkstammar. I boken står så oändligt mycket mer, bland annat mycket utförlig beskrivning av hur skogsavverkningen gick till väga. Eftersom mina kunskaper inom avdelning teknik och verktyg är katastrofalt dålig så ordar jag inget om detta. Att däremot skogshuggarna hade ett farligt yrke står utom allt rimligt tvivel. Mellan 1870-1910 dog en skogshuggare varannan dag till följd av sin yrkesutövning!
Fotona i boken talar sitt tydliga språk, jag har själv varit i de stora skogarna i Oregon och norra Kalifornien, kört bil genom en trädstam (!) och vet hur hiskeligt stora Redwood-träden är.
Många trevliga återblickar via ättlingar till emigranter påbjuder intressanta detaljer ur nybyggarlivet.
Och vem vill inte veta vad "pant rabbits" aller "seam squirrels" betyder. Svar: löss!
Som matnörd får jag också veta att en skogshuggare åt mellan 8000-9000 kalorier om dagen, bland annat 500 g kött, 400 g mjöl, 300 g socker, 85g smör och 3 ägg.
Och jag lovar, det finns inte en enda kulmagad överviktig gubbe på bild!

Kanske är detta lite av en nörd-bok, den passar dem som är som jag, vill veta lite och mycket, gärna lära sig av historien.
Jag hade många trevliga lässtunder med denna bok.

Marockansk potatisgryta

Jag tycker det är knepigt med födointag när det blir så här varmt så länge.
Jag önskar man skulle klara sig utan mat då, men inte heller!
Däremot är matlagningslusten som bortblåst, och ensam ställer jag mig inte vid grillen.
Sallad i all ära men till sist säger min mage ifrån att det blir lite för svårsmält..

När jag en dag tog en titt i kylen hittade jag några färskpotatisar, lök, morot, squash o en klyfta vitkål.
Kul va?
Men jag skred till verket och tog hjälp av ett recept på marockanska…

Jag klyftade 2 lökar som fick fräsa i olja i en stekgryta några minuter. Sen åkte det 3 hackade vitlöksklyftor i. Ner med de lite ovanligare kryddorna, 2tsk spiskummin, 2 tsk koriander och en nypa chiliflingor. Fräste nån minut, tillsatte skivade morötter, skivad squash, tjockt skivad potatis, ca 500 g. Rörde runt i oljan i pannan och slog på ett par dl grönsaksbuljong. Pressad citron och skal från 2 citron åkte ner i grytan som sedan fick puttra en stund innan jag tillsatte vitkålen, saltade och pepprade. Jag lät grytan småkoka ca en halvtimme och hade i lite mer buljong när det behövdes.

Kanske ser det inte så aptitligt ut men smakerna satt!
Jag tog lite chilibearnaise till serveringen men turkisk yoghurt smakar också bra. Lite bröd att doppa i det goda spadet är inte fel…
Lätt som en plätt och god vardagsmat, helt vego!

Par-dusch

I förmiddags bestämde jag att både Blinka och jag skulle få en svalkande dusch redan innan vi begav oss ut.
Blinka är inte så glad i att duscha men väluppfostrad nog att ändå stå ut med behandlingen.
Men visst ser hon lite förnärmad ut! “Måste matte tvätta öronen på mig också?” Jo det måste hon, hon hoppades kanske att den tillfälliga dövheten som ibland slår till skulle försvinna…Återstår att se!

Vi försöker hitta skuggiga skogsstigar och det går väl sådär,,,,däremot tycker jag antalet mygg har minskat rejält, det kanske är vanligt så här i juli eller så beror det på torkan.

Det kom några regnstänk på hemväg från dagens andra promenad, men vi hann inte vara inne någon längre stund innan det blev en ordentlig bevattning från ovan, kort men intensiv och så skön!

Lite lättare att andas en stund, och då kan man sitta och laborera bland lite olika böcker. För tillfället är jag så trött i värmen att jag efter några sidor nästan nickar till och somnar sittande…

Om du gillar frågesport kan jag tipsa om en kul sida, Vetgirig där man kan välja frågesport i olika ämnen. Jag är med i Dagens fråga, får frågan varje dag i min mail och det är ett tema varje månad. Denna månad Kvinnliga politiker, ganska klurigt men allmänbildande.
Jag är också med och spelar matcher, man möter en motståndare två gånger i veckan i fyra frågor, ämnena kan gälla vad som helst. Det gäller både att svara rätt och snabbt.
Ja, du får väl titta in där om du är intresserad.

Såhär nära kan mina flickor umgås trots värmen…

Over and out från pörtet

Jag har läst..

Eileen Bokomslag Eileen
Ottessa Moshfegh
roman
Modernista
2018
233

Det är inte mycket med julen som gör Eileen Dunlop särskilt glad. Hon är en försynt men djupt bekymrad ung kvinna fångade mellan rollen som sin alkoholiserade pappas vårdare och ett dagjobb som sekreterare på Moorehead, ett ungdomsfängelse för pojkar, fullt av sina egna vardagliga fasor.
Eileen håller på att förtäras av bitterhet och självförakt, och kompenserar sina dystra dagar med perversa fantasier och drömmar om att fly till storstaden. Samtidigt fyller hon sina nätter och helger med snattande och med att förfölja en fängelsevakt vid namn Randy.
När den smarta, snygga och gladlynta Rebecca Saint John dyker upp som Mooreheads nya kruator blir Eileen hänförd och lyckas inte motstå det som till en början framstår som en mirakulös, knoppande vänskap.
I en Hitchcockartad vändning drar hennes tillgivenhet för Rebecca slutligen in henne i ett brott som går bortom hennes vildaste föreställningar.

Utdrag ur boken:
"När jag fick min lönecheck den fredagen vek jag ihop den och stoppade in den vid bysten, som intar någon egentlig byst. Mest bara ett par hårda små kullar som jag gömde under flera lager bomullsunderkläder, en blus och en ullkavaj. Jag led fortfarande av en pubertal skräck för att folk som såg på mig kanske kunde se rakti genom mina kläder. Det var nog ingen som fantiserade om min nakna kropp, men så fort någon sänkte blicken var jag rädd att de granskade mitt underliv och på något vis skulle kunna avläsa de invecklade och intetsägande vecken och håligheterna som jag lindat in så noga där nere."

"Det satt redan en flock gråtmilda mödrar med småbarn och väntade otåligt på stolarna i väntrummet. Jag minns att en av dem hade kommit för att besöka sin tolvårige son, som hade bränt ned familjens hus. Han var kort och hade bulliga kinder, brunt hår, ankfötter och en begynnande mustasch på överläppen."

Jag hade stora förhoppningar på den här boken, men som vanligt när någon bok är upphaussad så blir jag besviken. Den börjar ytterst lovande, med helt fantastiska beskrivningar av huvudpersonen, hon beskriver sin egen karaktär makabert och ärligt. Allt är som upplagt för ett stort drama, det känns kittlande och annorlunda tack vare författarens språkbruk.
Men efter åttiotalet sidor börjar jag tröttna, en uppenbar vilja att gotta sig i exkrementer och spyor, personen blir mer och mer destruktiv och pinsam.
Inte ens upplösningen får mig att häpna eller jubla.
Men, detta är min högst personliga åsikt, jag hade förväntat mig mer av en hyllad debutroman.
Kanske tycker du som pressrösterna, att den är mästerlig...