Min lilla Blinka i skogen gick….

..rosor på kinden och solsken o blick…

..läpparna små utav bär äro blå…

för det finns..tro det eller ej, gott om bär trots torkan!
Men, de vill fortfarande sitta kvar i riset, att använda plockare tror jag inte ett dugg på!
Tyvärr märkte jag att lingonkarten som växte alldeles bredvid blåbären rasade av så fort man nuddade dem.
Helt vita ännu, och jag tror inte de hinner mogna utan regnvatten.

Ovanligt jobbiga att rensa, men nu klarar jag mig några dagar!

Trött flicka tar igen sig under bordet..

Torsten sympatiserar och ligger bredvid…så klart!

Jag har läst..

Krokas Bokomslag Krokas
Elin Olofsson
roman
Wahlström & Widstrand
2017
240

I september 1949 tar den unga tyska kvinnan Uli Hartmann tåget till Krokom. På sig har hon en stulen kappa och med sig har hon en bunt brev, skrivna av en viss Elsa Pettersson.
Uli är fast besluten att leta reda på Elsa för att komma ett steg närmare sanningen om vad som egentligen hände Hansi - Ullis älskare som deserterade och dog under kriget.
Samtidigt står Elsa i lanthandeln och grubblar över vad hon ska göra med den stora hemlighet som hotar hela hennes tillvaro.
När de två kvinnorna möts förändras livet för alltid.

Utdrag ur boken:
"Inte hade hon klart för sig hur man krokas heller. Det var så hon tänkte på det i efterhand. Hon visste inte då att varje människa var en sjö, både det kalla, klara vattnet om våren och det kvalminga, dyiga om hösten, och att tiden själv fiskade i den sjön. Tiden satt i ekan och stirrade på flötet men under ytan fanns krokarna med hullingar åt alla håll".

Som vanligt skriver Elin distinkt och vackert. De två kvinnorna har inget gemensamt utom att de på olika sätt känner mannen. Jag tycker inte man kommer någon av dem inpå livet utan de känns som ganska avståndstagande och kyliga.
Absolut en läsvärd bok men den grep inte tag och skakade om.

Trevligt umgänge

Igår fick jag trevligt besök, bloggkompisen sedan flera år, Anki med maken Lasse hälsade på.
Vi träffades första gången förra sommaren och som tur är reser de mycket med husbilen så jag fick chansen att träffa dem även i år!

Efter en fikastund då vi pratade ikapp oss så gick Anki, Blinka och jag en promenad ner till “gästis” för att kolla om det fanns ställplatser för husbilen där.

Anki knäppte foton mest hela tiden, för henne var ju allt nytt, så också den gamla bilen.
Jag bad Anki fota två vrak på samma bild…

Och här poserar Blinka och jag, utan gäster! …vad är det frågan om?
Jo se dom är lite blyga och vill inte vara med på bild …men Blinka och jag vi kan vara linslusar vi!

Men titta, en liten skymt lyckas jag få när jag på kvällen går bort till husbilen och hälsar på!
De var alldeles solo på campingen men under kvällen dök en norrbagge upp som gärna ville göra dem sällskap.

Blinka är inte buskablyg utan hoppar obedd upp i bilen!

En öl, lite kex och ost, prat och skratt, det bjöd kvällen på, och som avslutning en vacker kvällshimmel när jag traskade hemåt.

Jag närde en liten förhoppning om att hinna med en snabbis idag också, men det gick som jag befarade, Anki uppe med tuppen och gick en ensam promenad alltmedan finnkäringen sov på söta örat. När jag äntligen masat mig upp var herrskapet på väg mot nya mål, framför allt behövde en ny GPS införskaffas då den gamla gett upp andan.

Inte blev det just fotat, men jag lovar att vi hade trevligt, ni får lita på mitt ord!
Tack för besöket och välkomna åter!

En ovanlig dag, både sval och blåsig

Det var mulet, lite svalare och så mycket skönare igår.
Kände mig vederkvickt, tvättade, dammsög och moppade utan att svetten rann!
Sen fick vi vår belöning, en skön promenad i blåsigt väder,

Där det ännu finns vatten är det rena djungeln!

Älggräset har börjat blomma, jag gillar det skarpt, även om den något söta doften kan bli för mycket. Många plockar och gör saft av blommorna

Jag trodde på allvar att det skulle bli blomlöst efter midsommar men riktigt så illa är det inte.

Älggräs på en egen liten ö…

Vi ska passa på att tassa över bron idag, det var längesen!

Men först mitt gamla favoritträd, utdött sedan länge, en riktig raritet, precis som jag!

Grässtrån är vackra bara de får ta plats

Där framme glittrar vattnet

Blinka har bråttom som vanligt, men fråga mig inte vart!

kanske hit för att beundra näckrosorna, tänk så länge de har blommat!

Hur bekvämt som helst med spångad stig, fast i år är det ingen risk att man hamnar i ett surhål…

Uppe på hygget kommer en hel del hallon, om de hinner mogna, vatten lär de inte få enligt långtidsprognosen..

Nu går vi hem sa liten Blinka!

Och hur var det nu, vad fyndade jag på auktionen?

Tadaa, både soffa och soffbord!

En ny växt, elefantöra inhandlad, färdigpimpat hos finnkäringen!