Skyltsöndag # 177

Jag har varit fast förankrad här hemma i veckan så nu fick jag åter leta rejält efter något som kan tolkas som skyltar till temat..

Man kan ju hoppas att inte alltför många fick kläderna förstörda innan varningen hängdes upp vid beachvolleyplanen!

Ingen aktivitet längre vid bäruppköparkåken…säsongen är över för denna gång

Senast jag var i stan fönstershoppade jag….Drömma kan man ju!

Och vårdcentralen försökte locka med Indiana Jones-tema! Fyndigt???

BP förvaltar det roliga skylt-temat som man snabbt blir beroende av och du hittar flera skyltare här

0

Söndags-smakbit # 39

Bloggen Flykten från verkligheten ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
En viktig regel: Inga spoilers!

En av böckerna jag läst den här veckan är:
Vårt levande arv – Minnen och spår i landskapet av Tomas Ljung

Boken är även Dalarnas hembygdsbok årgång 87 utgiven av Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund 2017

Att växter, träd och källor har sin kulturhistoria är väl känt. På otaliga sätt har människor genom tiderna nyttjat och gynnat det levande landskapets mångfald. Verksamheter som har lämnat spår i marken och i träden kan länge berätta om historiska brukningsformer. Men även själva förekomsten av växter och djur kan utgöra minnen av svunna epokers föreställningar och glömda näringsfång. I denna bok avlyssnas några av alla dessa berättelser från Dalarnas skog och bygd.

Jag är inflyttad till Dalarna i slutet av 90-talet och “hamnade” då i en gammal finnbygd där skogsfinnarna byggde sig nya liv och nya hem ända sedan 1600-talet. En mycket historierik bygd med en aktiv hembygdsförening och som visar många ännu levande traditioner. Som inflyttad tycker jag det är intressant att ta del av bygdens historia både genom att besöka olika platser och att läsa om livet i finnskogarna förr och nu.
Jag blev förvånad över hur intressant och givande denna bok är för den som vill veta mer.

Mina smakbitar kommer från sid. 82 och 87

Den än idag kanske mest allmänt kända formen av magiskt verkande träd är smöjträden som hos oss så gott som alltid har varit tallar. Smöjning (obs. inte smörjning) är ett magiskt botemedel som använts inom folkmedicinen och som tillgår så att en person dras genom en hålighet i ett träd, ibland under rötter eller genom hopvuxna grenar. Metoden har varit i bruk i hela Sverige och har dels brukats mot barnsjukdomen ältan, men i synnerhet mot engelska sjukan, även kallad riset, skärvan eller soget. Furor som minns traditionen står ännu kvar bl.a i Skattlösberg. Den allra sist upptecknade smöjningen ska ha ägt rum i Säfsnäs 1924.

Ett av de mest spektakulära exemplen på träd knutna till magiska föreställningar har varit björntallarna. Sedvänjan synes till sitt ursprung ha varit renodlat finsk. Från flera finnskogar finns gamla uppteckningar om tallar behängda med björnkranier. Traditionen utgör en aspekt av urgammal sibirisk-ugrisk björnjaktmagi. “Skallen kunde spikas fast i trädstammen eller hängas upp på inslagna träkilar. Därefter fylldes skallen med öl, som genom hålen i skallen droppade ner på marken.Slutligen sköt man salut och drack öl”.

0

Gems weekly photochallenge # 39

Tema: nyckel

Efter lite funderande blev detta ett spännande tema som jag tolkar så här:

Från nyckelbarn till nyckeltant
När jag var barn blev jag ett nyckelbarn när jag började skolan. Fritids fanns inte och både mamma och mormor som jag bodde tillsammans med jobbade på dagarna.
Då fick jag en egen hemnyckel som satt i ett band om halsen, jag var mäkta stolt för det var inte alla som hade egen nyckel
Inget att yvas över längre, men min hemmanyckel sitter även nu i ett band om halsen, allt för att jag inte ska tappa bort den nu när jag blivit gammal och glömsk.
Sen att jag oftast glömmer att låsa dörren när jag går hemifrån är en annan historia, “ler”, så när jag kommer hem och låser upp så låser jag dörren istället…

Från ca 10-årsåldern skrev jag dagbok, mycket hemlig sådan, så nyckeln till dagbokslåset bevarades på olika hemliga ställen! Allt för att inte mamma skulle hitta nyckeln, låsa upp och läsa mina hemligheter!
Som synes finns dagböckerna kvar, dock utan både lås och nycklar!

Tittar du efter nyckelhålsmärkningen på livsmedel?
Jag undrar om den är så vanlig längre, jag kan inte erinra mig att jag sett den på länge.
Tanken är i alla fall att produkter som är nyttigare, dvs. innehåller mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer, nyttigare eller mindre fett inom sin livsmedelsgrupp ska nyckelhålsmärkas med Livsmedelsverkets logotyp.

Denna man, Anders Norlén, innehar just nu en nyckel-position som riksdagens nyvalda förste talman. Ska han lyckas klämma fram en regering åt svenska folket eller inte?

Han verkar ha väl många nyckel-spelare som gärna är med och lägger näsan i blöt och vill vara med och bestämma.

Den sista nyckeln för dagen, den med hjärta på, det hjärtat är låst och nyckeln är bortkastad

Flera tolkningar till temat hittar du när du klickar på hjärtat

0

Jag har läst..

Tummien perhosten koti Bokomslag Tummien perhosten koti
Leena Lander
roman
Kirjayhtymä
1991
322

Juhani seisoo tulevassa työhuoneessaan. Toimitusjohtaja tarjoaa tulta, ovathan he nyt lähes tasa-arvoisia. Ja sitten. Ethän pane pahaksesi, että olemme antaneet tutkia vähän taustaasi? Miten sen kuolemantapauksen laita oikein oli? Sinuahan kuulusteltiin myös?
Siinä se on. Menneisyys.
Juhani Johansson palaa lapsuuteen. Isoon taloon, jossa pitää koko ajan olla varuillaan. Perheeseen, jossa viisivuotias ei voi tehdä pahempaa rikosta kuin kertoa totuuden. Hän palaa Saareen, jossa pojat ovat liittoutuneet jättiläismäiseksi petoeläimeksi. Jossa poikakodin johtaja vannoo selkäsaunan ja unelmien ihmeitätekevään voimaan. Jossa johtajan vaimo ja tyttäret säteilevät naaraan viekasta vetovoimaa. Ja jossa tapahtuu se, minkä täytyy tapahtua. Se, mistä poika osaa nyt vaieta. Vaikka hän tietää, että jonain päivänä jokaisen on vastattava. Myös hänen on vastattava.

Tarina kahmaisee elämää suurella kädellä. Se näyttää maailman, joka antaa lapselle tummat siivet jo ennen kuin hän on ehtinyt kotelostaan kuoriutua. Se kysyy ravisuttavalla tavalla, mistä kaikesta ihmisen pitää maksaa? Omista teoistaanko vain?

Detta är ett tips till mina finskspråkiga vänner.
Just den här titeln finns bara översatt till danska men inte till svenska.
Men det finns andra titlar av författaren på svenska.
Ja njöt av att för första gången på mycket länge läsa en hel skönlitterär bok på finska, världens vackraste språk!

0