På fjäderlätta fötter..

..fortsätter jag min vandring här på jorden!

Jag har nämligen idag fått välbehövlig

….fotvård! Nu är fötterna mjuka som en bebisrumpa och alla förhårdnader är bortfilade, inte konstigt att man känner sig betydligt lättare!

Tänk att på en liten ort så har vi ändå tillgång till en fotterapeut, tack Renate, det var grymt skönt!

Vad ska hända härnäst? Kapade ju av håret, där försvann lite övervikt, o nu från fotsulorna…
Har någon bra idéer eller ska man verkligen behöva börja smälta fettet själv genom träning?

Vi får se vad som sker på den fronten, om jag kan hålla mina föresatser…
Var iväg igår, men jag har lite bekymmer med hälsan som gör att jag har svårt att klara av alla moment för tillfället.
Lindring är på väg från apoteket hem i brevlådan, bara att hoppas medikamenterna hjälper.

Trots brittsommar och vackraste höstfärger är jag inte riktigt på topp, och därför blir det inte heller så roliga och många inlägg i bloggosfären.

Att livet fortgår även när man inte är så aktiv på sociala medier är uppenbart

I alla fall för de flesta…

Typisk galghumor som jag är uppfödd med, att skoja om döden, förlåt om någon tar illa upp, det är inte meningen!

Självklart lyssnar jag på kroppen även om det inte alltid är så kul,

Och så länge jag kan traska runt och beundra alla fantastiska färgexplosioner i trädgårdarna så ska jag inte klaga!

Bara två decimeter!

Trollpackan har vaknat och är nyduschad…för idag ska det ske!

Det blir en tur över gränsen, till Värmland..

“Hur kort vill du ha det?” frågar frisören…..
Detta har jag ju grunnat på bra länge, när jag insåg att jag inte orkar ha den långa kalufsen hela vintern under en mössa..
Men, jag var inte villig att klippa kort heller, var inte redo för det, och hatar att frysa om huvudet, för det kan man faktiskt göra även inomhus!

Så det blev “bara” 2 decimeters kapning..

Jag ville ha kvar hår i nacken, och det fick jag

Visst väger hår minst ett kilo per decimeter va? Känner mig mycket lättare, haha

40-årsjubileum!

Varning till alla läsare!
Hela inlägget är 100% finsk nostalgi!

Det gick nämligen upp ett ljus igår kväll…

Låt mig börja från början:
När bönderna hade haft sina speed-dejter så hittade jag inga andra sevärda program i tablån.
Då gjorde jag som så ofta förr, gick in på svt-play där man kan välja och vraka och alltid hitta något intressant.
Igår kväll fastnade jag först för programmet “Drömyrke-veterinär” , en finsk serie som handlar om några unga tjejer som är nyutexaminerade veterinärer och på väg till sina första jobb i yrket. Positivt trevligt program där man också får en inblick i högskolestudier i Finland.
Klicka på programtiteln så kommer du till programmen!

Nästa program jag hittade var “Hårt arbete” – som handlar om den finska arbetskraftsinvandringen på 60-70talen
Och det var nu minnena hopades…..och jag kom på att hoppsan, jag kom hit som “båtflykting” över havet sommaren 1978, för prick 40 år sen! Halleluja!
Tiden rinner så fort så jag de senaste tio åren påstått att jag bott lika länge här som i Finland när jag faktiskt bott här betydligt längre än i mitt fäderneland eftersom jag var 24 år när jag flyttade till Sverige.
På den tiden var det lätt att få jobb, jag ringde till olika svenska banker på måfå och på tredje samtalet fick jag napp! Sen var det bara att ta båten över för att besöka banken, skriva på anställningsavtalet och åka tillbaka hem och säga upp mig.

I ovannämnda tv-serien kommer många sverigefinnar till tals, de berättar varför de valde att flytta hit och de allra flesta berättar att de planerade att återvända efter några år.
Jag känner inte till statistiken på återvändare, men nog var det färre som verkligen flyttade tillbaka.
Jag hade väl inte så mycket planer, för mig var det lite av ett äventyr att flytta hit med en ny kärlek.
Kärleken höll inte, men det kom ju nya kärlekar…kärleken är evig, bara föremålen som skiftar,så något återtåg till Finland blev aldrig aktuellt..

Numera har jag dubbla medborgarskap, och använder min rösträtt i landet där jag lever och bor.

För att avsluta den helfinska kvällen blev det miss-i-nassen ett avsnitt av vildmarksmagasinet “Jakttid” för att njuta av vacker natur samt fiske, and- och björnjakt.

testar att göra bildspel

Det var åratal sedan jag på sidan Kizoa gjorde både collage och bildspel.
När jag idag var inne där och provade hade jag helt glömt hur man gjorde.
Efter mycket trixande fick jag till en första version, jag har mycket kvar att lära, men eftersom mitt tålamod inte är det bästa, så får det bli en annan dag.

Det har regnat hela dagen här idag, då kändes det kul att fixa med en del av alla vackra höstvyer jag har fångat på bild hittills.
Om det hinner bli så många fler återstår att se, många träd börjar se frusna och nakna ut nu.

Jag läste någonstans att rönnen blivit extra grann i år på grund av den extremt varma sommaren. Och det stämmer nog, jag kan inte minnas att den förut skiftat i så många granna färger.

Candie har flyttat hem igen och Blinka mår skapligt. Jag har nu beställt glukosamin och probiotika för magen, bägge i pulverform så jag vet att jag inte behöver krångla med att få i henne det. Magmedlet ger jag bara om hon fortsätter vara risig i magen, idag har det varit bättre men så har hon heller inte fått varken torrfoder eller min hemlagade mat utan bara kokt ris med lite kyckling.
Hältan finns där, men jag är inte säker på att ett otränat öga skulle märka det. Hur som helst har inte vädret lockat till längre promenader och Blinka fick stanna hemma när jag gjorde min runda till affären och biblan.

Tusen tack för alla tips jag fick angående kosttillägg som kan hjälpa min pälskling.
Jag visste väl att jag kunde lita på mina vänner!