Gems weekly photochallenge # 7

Tema: ljus

Som på beställning hände något, efter två dagars regnande sken solen!

Och som den sken!

Nattens nya snö glittrade i träden och skänkte ett ljus som var magiskt!

Därnere vid sjön insåg jag att jag ju faktiskt fotade veckans tema ljuset, det livgivande, som gör dagarna längre och längre!

Jag som nästan börjat misströsta att vintern var över, och så möts man av detta!

Prisma är ett optiskt transparent element som bryter ljuset och delar upp det vita ljuset i olika färger.
Här några exempel på de allra vackraste isprismor som hänger från taket på mitt hem och reflekterar ljuset i många färger

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där
Vi se ju inga stjärnor,
där intet mörker är
I ljusa irisringen du
bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt som
ljuset med bävan
längtar till
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

Erik Blomberg (1894-1965)

För flera tolkningar av ljus klickar du på hjärtat

1

Gems weekly photochallenge # 6

Tema skär

Nu ska jag i ren och skär glädje berätta hur jag tolkat denna utmaning!

Min första association till ordet skär handlar naturligt nog som allt annat i mitt liv….om mat!
När jag är rastlös eller uppe i varv finns ingen bättre syssla än att laga mat, och då börjar jag allt som oftast med att skära grönsaker på en skärbräda!
Det är något väldigt kontemplativt och hemtrevligt att stå där och skala, skiva, bita, ja skära helt enkelt.
Dessutom leder denna syssla till något närande och gott, till exempel en sallad på skär-bönor, nä nu tror jag knappt på det själv…

Jag sitter annars rätt mycket framför en skärm, dataskärmen, och självklart har jag även där ett vintrigt motiv!

Jag fotar en hel del och då får man ställa in skärpan så bilden blir skarp

Jag har också några små skärvor i en liten skål, även om det numera inte är så vanligt att handskas med kontanter.

Jag sparade det trista till sist, så här såg det ut utanför en husport i byn när någon blivit förbannad och slagit sönder fönstret! Fullt av glasskärvor som både två- och fyrfotingar kan skära sig illa på!

Nu har jag uttömt veckans ord utan att visa en enda skär gris eller skära blommor, duktigt va?

Flera fina tolkningar hittar du när du klickar på hjärtat!

2

Gems weekly photochallenge # 5

Tema: fil

De filer jag har till förfogande är inte så upphetsande:

En nagelfil ur mitt nyinköpta manikyrset

samt ett par fotfilar som kommer till användning minst en gång i veckan.
Var kommer alla förhårdnader ifrån?Jag kan inte minnas att jag behövt använda fotfil förr i tiden!

Lugn som en filbunke!

Vem har inte hört det uttrycket?
Men var kommer det ifrån?
Efter lite googlande läser jag att uttrycket först användes 1845 i Johan Jolins pjäs “En komedi”… och ….blev inte så mycket klokare av det..
I mitt barndomshem lagades egen filbunke, här får du ett enkelt recept!
Jag äter min filbunke med en drös kanel på, som barn strödde jag också socker på

Bara för att jag tycker mitt inlägg blev rätt trist så busar jag till det lite:

Vad är filfras för något? Nej, det är inte fil som frasar…

utan en järv!
Målningen heter “filfras och sidensvans” och konstnären heter David Klöcker Ehrenstrahl. Den gubben levde på 1600-talet och till laglydiga läsare kan jag meddela att det var tillåtet att ladda ner bilden!

eller hur Filifjonkan, den ensamma och illa omtyckta muminfiguren som har städmani och som är livrädd för katastrofer…

Flera (och kanske roligare) fil-bilder hittar du när du klickar på hjärtat!

3

Gems weekly photochallenge # 4

Tema: bok

De flesta böcker jag läser lånar jag på vårt eminenta bibliotek!
Men inför temat kastade jag en blick på min numera ytterst förminskade bokhylla som endast innehåller vissa faktaböcker, ett gäng kokböcker, svampböcker, Fänrik Ståhls sägner och en uppsjö av böcker som handlar om finsk krigshistoria, arvet efter mormor.
Men, sen fastnade min blick på något helt annat, nämligen min bok

Födelsedagspresenten jag fick av min dotter när jag fyllde 50 (för ähum ett par år sedan…)

En handskriven “bok” med massor av foton och mitt livs historia, typ…

Man skulle kunna kalla det ett minnesalbum men jag väljer att kalla det min egen bok, hela 42 sidor från pärm till pärm.

Det är mycket Paula nu, håll till godo!

Men jag har ju faktiskt syskon också, visserligen “halva” men viktiga för mig. Vi har umgåtts sedan vi var barn men inte bott tillsammans.

Gör ett lite skutt och vips så blir jag…mormor! Strax innan fyrtioårsdagen, så jag kallar Simon för min födelsedagspresent!

Detta epitet har följt mig i många år nu…

Det är inte bara barn och barnbarn som får plats, även djuren är med. Min första hund Larissa, otroligt älskad och alltid saknad

Barnbarnen har hunnit bli tre stycken, jag vet inte om det kommer att bli några fler…

Kolla stilen! Bor man i Säfsen så får man klä sig som man vill..

Jag tror jag får hejda mig här, är ni med ännu?

Vilket arbete och omsorg min dotter har lagt ner på denna den finaste presenten jag någonsin fått!

Min kära dotter skulle inte vara den hon är om hon inte tänkt på allt, så självklart har hon bränt ner rubbet på en cd-skiva också!

Kanske tänjde jag något på temat denna gång men det var så himla kul att åter sitta och bläddra och läsa gamla minnen. Och ni kära besökare fick se ett litet axplock ur mitt liv..

Flera temadeltagare hittar hittar du om du klickar på hjärtat

2