Bara två decimeter!

Trollpackan har vaknat och är nyduschad…för idag ska det ske!

Det blir en tur över gränsen, till Värmland..

“Hur kort vill du ha det?” frågar frisören…..
Detta har jag ju grunnat på bra länge, när jag insåg att jag inte orkar ha den långa kalufsen hela vintern under en mössa..
Men, jag var inte villig att klippa kort heller, var inte redo för det, och hatar att frysa om huvudet, för det kan man faktiskt göra även inomhus!

Så det blev “bara” 2 decimeters kapning..

Jag ville ha kvar hår i nacken, och det fick jag

Visst väger hår minst ett kilo per decimeter va? Känner mig mycket lättare, haha

testar att göra bildspel

Det var åratal sedan jag på sidan Kizoa gjorde både collage och bildspel.
När jag idag var inne där och provade hade jag helt glömt hur man gjorde.
Efter mycket trixande fick jag till en första version, jag har mycket kvar att lära, men eftersom mitt tålamod inte är det bästa, så får det bli en annan dag.

Det har regnat hela dagen här idag, då kändes det kul att fixa med en del av alla vackra höstvyer jag har fångat på bild hittills.
Om det hinner bli så många fler återstår att se, många träd börjar se frusna och nakna ut nu.

Jag läste någonstans att rönnen blivit extra grann i år på grund av den extremt varma sommaren. Och det stämmer nog, jag kan inte minnas att den förut skiftat i så många granna färger.

Candie har flyttat hem igen och Blinka mår skapligt. Jag har nu beställt glukosamin och probiotika för magen, bägge i pulverform så jag vet att jag inte behöver krångla med att få i henne det. Magmedlet ger jag bara om hon fortsätter vara risig i magen, idag har det varit bättre men så har hon heller inte fått varken torrfoder eller min hemlagade mat utan bara kokt ris med lite kyckling.
Hältan finns där, men jag är inte säker på att ett otränat öga skulle märka det. Hur som helst har inte vädret lockat till längre promenader och Blinka fick stanna hemma när jag gjorde min runda till affären och biblan.

Tusen tack för alla tips jag fick angående kosttillägg som kan hjälpa min pälskling.
Jag visste väl att jag kunde lita på mina vänner!

Jag har läst..

Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter Bokomslag Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter
Elizabeth Gilbert
roman 1800-tal botanik, Darwin, arternas uppkomst
Massolit förlag
2015
601

En berättelse om kärlek, äventyr och upptäckter.
Från allra första början har Alma Whittaker fascinerats av livet. Hon förundras av sin far, som är botaniker, upptäcktsresande och den rikaste mannen i den Nya världen. Alma växer upp i lyx, hon är nyfiken och erbjuds all utbildning hon önskar. Det dröjer inte länge förrän hon blir en begåvad vetenskapsman, likt en kvinnlig Charles Darwin. Men samtidigt som hennes forskning tar henne djupare in i evolutionens mysterier, drar mannen hon älskar i motsatt riktning - mot det andliga, gudomliga och magiska i livet.
Berättelsen sveper över hela artonhundratalsvärlden, från London och Peru till Philadelphia, Tahiti och vidare i Europa. Längs vägen möter den oemotståndliga hjältinnan ett myller av märkvärdiga karaktärer.

Utdrag ur boken:
"Om Alma blev uttråkad vid bordet var det inte andras bekymmer. Middagsbjudningarna gick inte ut på att roa barnen (Beatrix hävdade med emfas att ytterst lite här i världen borde handla om att barnen skulle bli nöjda och glada) och ju snabbare Alma lärde sig att sitta stilla på en hård stol i flera timmar och lyssna på utläggningar som låg långt över hennes begreppsnivå, desto bättre. Så kom det sig att Alma tillbringade sina späda barnaår med att lyssna till de märkligaste samtal - med män som studerade nedbrytningen av mänskliga kvarlevor, med män som hade tankar på att importera fina nya belgiska brandslangar, med män som ritade bilder på monstruösa kroppsliga missbildningar, men män som ansåg att alla mediciner som kunde sväljas med samma effekt kunde gnuggas in i den och absorberas av kroppen, med män som undersökte de organiska ämnena i svavelhaltiga vattendrag och med en man som var expert på sjöfåglarnas lungfunktion."

"Hon studerade de Lamarcks verk. Han hävdade exempelvis att girafferna hade så långa halsar för att vissa enskilda giraffer under historiens gång hade sträckt sig upp så högt för att kunna äta från trädtopparna att de själva hade orsakat att halsarna faktiskt blev längre medan de levde. Sedan hade de överfört karaktärsdraget till sin avkomma. Men om resonemanget hade varit riktigt ansåg Alma att judarna för länge sedan borde ha fött gossar som saknade förhud och män som rakade sig under hela livet borde få skägglösa söner."

Så här presenterar författaren själv sin bok: " Jag tillbringade en stor del av min barndom med att stirra på kapten James Cooks alla exotiska kartor och fantastiska illustrationer. Det var genom min fascination för dessa botaniker som min bok skapades. 1500-talsteorin skapad av en tysk mystiker, som innebar att Gud etsat in ett budskap i skepnaden och formen på varje växt på jorden, och om vad den växtens syfte var.
När du läser Dickens får du känslan av att han tar dig vid handen och säger -följ med, vi kommer att ha en fantastisk upplevelse tillsammans.
Det är den känslan som jag vill att den här boken ska förmedla. Att jag tar med dig på en resa från den allra första sidan, och att vi kommer åka väldigt långt tillsammans. Genom tid, rum och historia. Och när vi kommer ut på andra sidan är vi förändrade" Elizabeth Gilbert

Jag har älskat var sida, varje rad, och varje ord i den här boken som är så mycket mer än evolutionshistoria och teorier om detta.
För samtidigt är det en biografi över en fiktiv fantastisk kvinna som gav sitt liv åt vetenskapen, men som samtidigt även hade ett rikt själsliv och som älskade sin familj och sin man.
Jag vill inte skiljas från Alma, jag saknar henne redan, och jag tror att många av mina vänner kommer att bli lika förtjusta i henne som jag blev.
En riktigt stor läsupplevelse väntar dig som inte räds de digra sidorna, passar perfekt när höstrusket sätter in!

Guidad tur i mina hemmatrakter

I lördags när jag jobbade så fick jag ett telefonsamtal från ett för mig okänt nummer.
Tänkte som vanligt bara klicka bort samtalet eftersom det nästan undantagslöst handlar om telefonförsäljning, men, av någon anledning svarade jag, tack o lov!
För det var min gamla bloggkompis Carina som ringde!
Vi har “känt” varandra säkert tio år, och följt varandra på blogg och numera även sociala medier.
När jag var på utredning i Alfta för många år sedan för att Försäkringskassan ville veta min arbetskapacitet så träffades vi och jag blev guidad runt i hennes vackra hembygd.
Carina och hennes sambo har också varit och hälsat på men inte här i Fredriksberg.

Nu tänkte dom komma och hälsa på mig på söndag, och det passade ju jättebra!

När jag visat hur nya pörtet ser ut och vi tagit en fika och pratat av oss “det värsta” så åkte vi en tur till Tyfors.
Carina, ja vad ska hon göra? Ta ett glädjeskutt i plurret, eller flyga sin kos… men glad var hon, som alltid!

Vi kikade in på byns loppis och en svampkorg, modell större, fick följa med hem. Det om något betyder väl att det ingen svamp blir i år..

Så vackert sommarpyntat

Men vad har vi nu här då? Ska finnkäringen trampa dressin i sina blommiga byxor? Nänä, det var bara posering på fotografens begäran..

Lyckat kort va, vi vänder oartigt ryggen åt fotografen och traskar vidare mot Majatjärn, nu är vi o kikar på närmaste omgivningen.

Jag lyckades i alla fall klämma ner mina gäster på ljugarbänken men ingen av dem skröt om storfisken de fångat! Här i Majatjärn är det inplanterad ädelfisk som gäller, och fiskekort förstås!

Vi beundrade både kyrkan och utsikten från Säfsbyn innan vi styrde kosan hemåt.

Men jag hade ju en uppgift kvar, att mata kaninisarna och hönsen!

Tack vare att gästerna hade med sig både mat och grillmästare så fick jag njuta av mumsigt grillat kött även i år.

Med i bagaget hade gästerna också en bit hemlagad leverpastej! Ja, Carina visste att jag gillar det…

Carina är en tjej som aldrig sitter sysslolös, om inget annat finns att göra så kan man alltid virka! Jag undrar nästan om hon inte virkade dessa på vägen hit, mjuka härliga …disktrasor! Jag har aldrig haft så fina handgjorda trasor så jag tror knappast jag kommer att använda dem, de får bli “skådebröd”.

En trevlig dag tar alltid slut för fort.
Gästerna landade hemma kring midnatt efter att ha spanat in både två älgar och en räv under hemresan.
Tack för besöket, idag är jag nästan hes efter allt pladdrande. Det är mycket man ska hinna avhandla på några timmar….