En sommarvecka med glada överraskningar

Vilken bra och mysig vecka detta blev!
Det började med ett besök på Lesjöfors museum med en vän

Det är nästan det närmaste museet man kan åka till från Fredriksberg, så det hör väl till att man har varit där!
”Det är ett museum om ett samhällsbygge. Ett sådant består av människors liv och verksamhet, av deras tro och drömmar, deras svett och bekymmer, deras fritidssysslor och arbetsverktyg.”

Börjar med en selfie tagen på toan där jag medan jag pinkar får lyssna till berättelser om vilda björnar..

Precis så här skulle jag gärna se att det såg ut i mitt vardagsrum, men det är inte så lätt att hitta de rätta möblerna…

För mig är det här hemtrevnad på hög nivå

Men också ett slitigt liv med många plikter och mycket ansvar…inte minst att stryka makens skjortor

”Allt finns där dokumenterat med charm och kompetens. Det är som att man råkat komma just när jobbarna tagit rast”

Tvätten torkar mellan husen..

och väninnan har satt sig framför en mycket gammal teve, en sådan som fanns i hennes hem en gång i tiden, dock inte i mitt barndomshem. Vår första teve var en bulligare rundare modell..

Man blir hungrig och törstig av gammal museiluft så nu ville vi ha något att stoppa i oss.

Därför åkte vi till Långban och Anna Karolinas kök

Här rör Inger Hammar i grytorna, hon drev tidigare hemslöjdsaffär och café i Fredriksberg.
Vi avnjöt en god buffé i underbar miljö men otrolig trängsel, det såg ut som att hela mellansverige hamnat just här, just då, så köerna av hungriga kunder ringlade sig långa…
Gott var det, så jag kan rekommendera er ett bra rastställe när ni åker Inlandsvägen..

Nästa eftermiddag hör jag någon knacka på min dörr. Utanför står en för mig helt okänd kvinna som berättar att hon kände igen fåtöljen på farstubron från min blogg så hon tordes knacka på…
En gammal bloggvän har gett sig till känna..
Det är många år sedan jag först kom i kontakt med henne, hon tar jättefina foton som hon delar med sig av på sin hemsida och även om vi inte haft så tät kontakt så har vi hälsat på varandra i cybervärlden i många år. Jag fick nu höra att hon var född här i byn och hade bott både här på Älgsjökullen och i Palmheden som ligger strax intill på andra sidan vägen..
Ibland är världen bra liten.

Och det tog inte slut där…nästa dag får jag ett sms där talar om att hon samma eftermiddag befinner sig i närheten av Fredriksberg och gärna tittar förbi på en fika!
Och så kom dom, hon och maken Lasse med sin husbil, och det kändes så bra! Precis om väntat kändes det som att vi redan var goda vänner och bekanta och vi saknade inte samtalsämnen…
Vi hade mycket att prata om, och mina nyfunna vänner bestämde sig för att övernatta på Älgsjökullen så då kunde vi umgås lite längre.
Trots att jag vaknade osedvanligt tidigt (klockan sju) nästa morgon så hade Anki redan smitit iväg en timme tidigare och vandrat runt i byn så jag fick inte nöjet att följa henne på vandringen, men det kanske kommer fler tillfällen!
Ännu en gång vill jag rekommendera, är du ute på vägarna i sommar och åker förbi där du vet att någon nätkompis bor, ta kontakt och lyssna om ni kan ta en fika tillsammans! Jag har träffat många nätvänner genom åren, och jag lovar, det ger en extra dimension, folk är precis så trevliga som man tror om inte trevligare, och när man sen åter har kontakt på nätet så blir det mycket mer personligt!

Idag har jag jobbat och inte hunnit med mer än komma hem och titta på fri-idrott, först U20 EM och sedan Diamond League.
Imorgon lär det bli sovmorgon… :wink:

Samkväm på hembygdsgården

Säfsenveckan firar 20-årsjubileum och arrangörerna planerade därför in en grillmiddag på hembygdsgården.
Självklart anmälde jag mitt intresse, äta gott och träffa folk är ju alltid kul!

Det blev fullknökat i ladan kan jag säga, tre långbord med totalt 70-talet hungriga gäster!

Räknar man in de oinbjudna gästerna så var vi 10.0000.070 med knotten inräknade… Vi hade lite olika meny dock, vi betalande gäster fick fläskkött och kyckling med goda tillbehör, knotten dom fick smakbitar av många, dock inte denna man som var förutseende nog att använda myggluva!
Maten glömde jag självklart fota, men gott var det!

Tog en bensträckare efter maten

Någon längre stund kunde man inte njuta utomhus, inte ens myggmedel håller de små marodörerna borta..

Nu var det dags för underhållning av tre spelmän på fiol, nyckelharpa och dragspel

En gammal säckpipa fick också spela första fiolen :mrgreen: , självklart funkade inte kamerablixten just då

Under tiden jag lyssnade på fiolstråkarna hade jag tid att se mig omkring och upptäckte vilka fina fönster ladan hade!

Regnet som föll tidigare under kvällen hade upphört när det var dags att tänka på refrängen

Det blev en av sommarens vackraste promenader hemåt i kvällen, motljus men medlut…

Det finns många låtar skrivna om gamla gärdesgårdar..

Mellansjön visade sig från sin vackraste sida med rosa speglingar i vattnet

Försökte fota en andmamma med en enda unge i släptåg men hon var blyg och försvann bland vassen. Då chansade jag på att fånga matjagande svalor på bild, de flög alldeles vid vattenytan och nappade åt sig godbitar, men inte heller de var samarbetsvilliga

Det var däremot det vackra grässtrået i kvällens sista solglimt ”fota mig fota mig” sa det, och nu är jag strax hemma!

Coola Katten Torsten

I skrivande stund råder harmoni i pörtet, bägge katterna har valt var sin ny kattbädd som matte skaffade enkom för dem, Blinka ligger på golvet och matte sitter än så länge på datastolen…
Men, inte länge till innan det ska sjasas iväg katter åt alla håll!

Ingen av katterna lämnade visitkort efter sig när de drog ut genom fönstret, men jag ser vad jag ser, en helt böjd gardinstång som nu sitter vint och skevt!
Och faktiskt, det är inte kattens fel…
För att slippa få in mygg och knott så håller jag gardinerna tätt ihop och om då en kisse vill ut genom det öppna fönstret så hamnar katten genom sitt skutt upp på fönsterbrädan ovanpå gardinen. Så nu har jag ursäktat vem jag nu egentligen tänkte skylla på :mrgreen:

Igår såg det ut så här när jag höll på att skratta ihjäl mig:

Coola Torsten kommer och håller mig sällskap när jag sitter och fikar..

Han åmar sig och kråmar sig..

Lägger sig längst bort på bordet..

..tittar upp

..rullar plötsligt runt i en volt

Och vips ramlade coola Torsten ner i backen! Han såg ytterst förvånad och förnärmad ut men det fick jag tyvärr inte på bild

Ack di små djuren, vad livet vore tråkigt utan dem!

Bloggkompis på besök

Det var några år sen vi senast sågs, finaste Kicki
Vi blev bloggkompisar för en herrans massa år sedan, och har träffats några gånger, men trots att vi bägge bor i Dalarna så är det över tio mil som skiljer och jag har ingen bil…
Desto roligare var det när hon hade ärende nästgårds, ”bara” fyra mil härifrån :mrgreen: och kunde planera in ett besök i pörtet!
Hon har fått besöka nya pörten varje gång vi setts :lol:

Med sig hade hon fina Berra, men som vanligt när man har mycket att prata om så blev kameran liggande och det enda fotot ni får se är det här ovan!
Fina frallorna Maya och Triss befinner sig nere i ett lerigt dike :oops: för det var varmt på promenaden!

Tiden flyger iväg när två snacksaliga kvinns får komma till tals, det är ju så mycket mer som händer i livet än det man skriver i bloggen…

Plötsligt var det dags att säga hejdå, och då jag vinkat av mina vänner insåg jag att jag inga foton hade som minne av besöket och att den fina buketten från Kickis trädgård fick sätta punkt för en himla trevlig eftermiddag!
Har du träffat nätkompisar?
Jag vet inte om jag törs säga hur många jag har träffat, men minst en handfull har det blivit genom åren. Och det är lika roligt varje gång!
Så har du möjlighet, till exempel i sommar när du kanske är ute och reser land och rike runt, ta kontakt med en nätvän och ta en fika tillsammans. Du blir inte besviken!