En glad tillställning
Igår var jag bjuden på fest!
Titta på denna finklädda vackra värdinna som mötte mig i dörren!
Hon är iklädd en eritreansk “folkdräkt” och hon firade att hon äntligen fått permanent uppehållstillstånd, en härlig anledning att ställa till med fest!
Titta på golvet, det är bestrött av långt gräs, ett annat sätt att smycka till fest än det vi är vana vid!
Här står festdrycken, “soa” sa dom medan google kallar det “siwa”, en typ av hemgjort öl gjort på korn som får jäsa i 8 dagar.
Efter några glas blir man sugen på att dansa…
Ingen fest hos mina flyktingvänner utan god mat! Brödet som används både som tallrik, tillbehör och bestick kallas “injera” och ovanpå ligger en kryddig köttgryta, en blandning av potatis och lök samt sallad. Man river alltså av en bit av det klibbiga brödet och fångar upp maten med.
I Eritrea är hälften av befolkningen muslimsk, hälften är kristna inom en orientalisk ortodox kyrka. Man lever i god harmoni och utan religiösa spänningar.
Jag finner det så otroligt givande att få lära känna nya kulturer, nya människor, att se dem sakta integreras, lära sig språket, jag kan föra samtal på svenska med flera av dem trots att de ännu inte fått chansen till mer än 10 timmars svensk-undervisning på ett år!
Men bibliotek, språkkurser via mobilen, och umgänge med svenskar hjälper dem att snabbare komma in i språket än vad byråkratins kvarnar mal. För viljan finns där!
Det tråkiga är att de flesta flyttar till större orter när de har sina papper klara, eller så blir de kommunplacerade på andra håll i landet.
Men med hjälp av sociala medier har jag ändå möjlighet att följa deras nya liv och behålla deras vänskap.
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Mia
:love: :love: :love: :love: :love: :love: :love: :love:
Helt underbart, är lite avis på hur nära ni har kommit varandra, fina, goa människor som delar med sig från båda håll!!!!
Astrid
Men så otroligt vacker hon är i sin dräkt. Kul att få lära sig nya seder
FREEDOMtravel
Vilken vacker dräkt och vilken fantastisk anledning att fira! Intressant att få ta del av maten och kulturen också!
"LillaSyster"
Ja, det var en annorlunda fest utsmyckning mot vad vi är vana vid. Maten ser spännande ut, jag är där emot mer tveksam till drycken, men den var säkert god och passade nog bra till maten. Klart att hon ville fira och kul att du blev bjuden!
Tack för att du tog med oss.
Det där med korten, det brukar gå bra att klicka på dem så blir de stora, vet inte varför det inte funkar på svampkortet. Men jag lovar det är bra vanliga gula kantareller i korgarna! Ha en bra kväll, nu jag ska fixa det sista inför morgondagens jobb. Kram
Synnøve Kjerstad
Blir lite avundsjuk på dig där. Så härligt det verkar vara att få delta så där. Vacker dräckt.
Får hoppas de inte flyttar så långt ifrån dig.
Tack för jag fick följa med på festen 😀
Kram från nabolandet.
Ninni
Vilken fin folkdräkt. 🙂 Drack du av ölet? Men det kanske var nödvändigt för den eritreanska maten jag smakat har varit väldigt kryddstark. 🙂
Visst är det roligt att träffa alla nya människor och lära sig om hur de lever. Men i det stora hela är vi mer lika än olika tycker jag.
Kram.
Kicki
Så fin värdinnan är i sin vackra klänning.
Vad spännande och intressant att få utbyte med dessa dina nya vänner.
Malin
Vi har en kvarterskrog i närheten av mitt jobb som drivs av ett par från Eritrea. Mycket god mat, även om luncherna tydligen är betydligt snällare kryddat för att det ska passa många.
Sen är dem jätterara också.
Föresten vilken härlig bild du har i headern, så mycket du i den!
Anni
Vilken härlig fest! Så roligt med alla människor du får träffa!
Injera har jag bakat en gång, det blev gott men inte alls så vackert som det på ditt foto.
Anni
Jo just det, jag kanske ska svara också. Det är en konsthantverksaffär, inte hemslöjd som jag säljer mina och andras alster i. Pippin är en kanariefågel, ensam numera sedan hanen dog. Jag är i valet och kvalet om jag ska försöka skaffa en ny hane eller inte. Kanariehonor är som vi människor, godkänner inte vem som helst.
Hillevi
Jiiiha! Underbart! Jag jämför med enriskross på golven förr men det är kanske inte samma sak. Nog förkovrar du dig, alltid! 😀
Kersti
Den maten känner jag igen. En av mina döttrar hade en klasskamrat vars föräldrar var från Eritrea och de bjöd oss alla på härlig fest en gång. Vilken tur du har som har möjlighet att träffa så många härliga människor och kunna hjälpa till med att få dem att komma in i det svenska samhället. Blir nästan lite avundsjuk.
Kram
Gun
Så underbart att få ta del av en sån glädjefylld fest, säger som dom andra som kommenterat blir lite avis!