Jag har läst..

Fjällbondens avsked (de sista fjällägenheterna) av Lars-Olof Hallberg

“Även om sommaren är kort här, växer gräset så det nästan hörs. Dalgångarna inramas av fjäll på bägge sidor, som ger ett växthusliknande klimat och solen är uppe nästan hela dygnet. Korna nästan vadar i godsaker, det finns inte något problem för dem att hitta mat. Även om det inte finns så många fjällkor i Sverige numera är det inte korna som fört mig hit, utan han som äger dem, fjällbonden.”

Lars-Olof Hallberg har gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, denna gång har han valt att besöka landets sista fjällägenheter. På dessa statligt ägda odlingslägenheter har han träffat de sista fjällbönderna, följt deras arbete under bondeårets olika årstider.

Vid dessa gårdar, som ofta ligger vid vägs ände, eller helt väglöst, lever människorna fortfarande till stor del av självhushållning. Detta är den sista resten av den agrara expansionen som ägde rum under 1800-talet. Gårdar som staten sedan, under tvångsliknande former, köpte in då de låg på renbetesfjället.
Bönderna blev kvar som arrendatorer på sina gårdar, ett liv som har fortsatt generation efter generation. Men nu är epoken med fjällägenheter på väg att ta slut helt och hållet.

Ja, visst är detta en “Paula-bok”, om livet som det levdes förr, om speciella människor som väljer att leva annorlunda liv och som är nöjda med sin lott!
Detta är en riktig blädderbok med massor av stora fina foton från fjällmiljöer. Alla bilder kryddade med fakta.
Alltid lär man sig något, i detta fall kände jag inte ens till ordet “fjällägenhet”.
Låna gärna denna mastodontbok på biblan
Mitt betyg ***