Jag har läst..

Ängeln i posthuset Bokomslag Ängeln i posthuset
Anita Salomonsson
Norstedts
2017
263

Elin Wiktoria Karlsson är femton år när hennes far gifter om sig och familjen med viss förfäran flyttar från östra till västra Hjoggböle, till det som kallas Sodom och Gomorra. De skyggar inför den moderna tillvarons frestelser, och håller sig till det religiösa med dess stillsamma längtan efter extas.
Ängeln i posthuset är berättelsen om författarens egen moster. Vi får följa Elin från barndomen, via konfirmationen och en olycklig kärlekshistoria, tills hon som vuxen och ogift efterträder sin far som postmästare i byn.
Detta är det gamla Sverige, och ändå relativt nära i tid.
Återigen skriver Salomonsson fram en människa ur historien så att det allmänna försvinner och det särskilda träder fram och fängslar.

Utdrag ur boken:
"Han är som han är, klockmakarn, och varför skulle hon inte tillåta sig att älska och beundra honom. Han tycks henne dessutom osedvanligt grann. Slät och gyllenbrun i hyn och med den blåaste, mest oskuldsfulla blick hon någonsin sett. Alldeles darrbent hade hon blivit den där första gången. Tillintetgjord, ja, helt maktlös inför hans sotsvarta ögonbryn. Här hade vår Herre verkligen ansträngt sig, doppat penslarna djupt och bemödat sig."

"Hon ser och hör om andras lycka och blir med tiden allt ödsligare till mods. Drar sig undan. Grunnar, sörjer. Men är sin fader klockmakarn behjälplig, tömmer postsäckar och sorterar post. Om kvällarna läser hon Johannesevangeliet och Saligprisningarna utan att finna tröst.
Istället föds där ur själens dolda djup en krampaktig, noggrant förkvävd gråt. En gråt som under många ensamma nätter i en murskrubb knutits samman med ett lika ljudlöst skratt."

Lika förunderligt vackert skriven som tidigare böcker av författaren.
Hon använder här ganska mycket gamla dialektala ålderdomliga ord, därför tar det lite tid att läsa så att jag begriper, ibland får jag upprepa meningarna tyst för mig själv.
Jag hittade också ett för mig helt okänt begrepp, nämligen "herrnhutismen". Är tvungen att googla på detta lite roande namn, som dock inte är det minsta roligt, utan en kristen rörelse grundad i Tyskland på 1700-talet med förgreningar i hela världen. Deras huvudsakliga verksamhet var missionärens.

0

One Comment:

  1. :lol: Jag avundas dig som hinner plöja så många böcker! Läste en stund i går men efter 30min kom John Blund. Ha en fin fredag, här skiner solen. Kram

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.