Med livet som insats

1-P1000821

Eller hur? Här hjälper inte ens broddar…

1-P1000818

Det är lätt att hålla sig för skratt när gårdsplanen ser ut såhär

1-P1000820

Envis som synden ger jag mig inte utan traskar uppför vägen för att leverera en påse grönsaker till kaninerna.
Uppför backen går det skapligt, det är värre att smyga nerför igen…det tog nog rekordlång tid för den korta sträckan idag

Väderomslag inträffar varje vinter, och varje vinter jag klarar mig utan brutna ben drar jag en suck av lättnad!

Vi ”loppistanter” intog igår kväll en god filébuffé, men självklart gav inte magen godkänt utan strulade inatt.
Det är smällarna man får ta, ibland får man unna sig och ta konsekvenserna av att ha en krånglande matsmältning.

Idag passar jag nog på att lifta ner på byn, telefonkortet går ut idag, och kylskåpet ekar tomt.
Jag får försöka hitta lite skonkost i butiken och ge magen en chans till återhämtning.
Fisk och ris låter väl lagom spännande och exotiskt? :-D Samma käk som man serverar till jycken om hon blir dålig i kistan…

Tror jag fortsätter temat jag påbörjat…

1-sarskriv2

Trevlig helg gott folk, med eller utan stöd…

14 Comments:

  1. Gör inte hyresvärden något? Det är ju livsfarligt både för folk och fä! Kom att tänka på en man i Sveg som på vintern hade en låda sand fram på cykeln. Han hade gjort en anordning så sanden rann ut på framhjulet och sandade. :mrgreen:
    Fast det hjälper nog inte Dig och dessutom åker Du ju spark?
    Tråkigt med magen? Hoppas det hjälper med ”hundmat”? ;)
    Krya på Dig och kram! :)

  2. Du kan ta skridskor på fötterna och en hjälm på huvudet, du har ju värst isbanan. Här är bara vägar och jag är så glad för det! Ta det försiktigt och hoppas att magen är i balans igen! Kram

  3. Där gäller det att hålla tungan rätt i mun… Usch så hemskt. Hoppas du fick lift ner på byn. Totalt livsfarligt att gå ut där. Det såg ut så här i början på veckan men nu är allt borta, rena rama vårvädret nu.
    Bilderna i inlägget innan är bra mycket härligare, vitt och fint och glada djur.
    Trevlig helg!!

  4. Hahahahha, ajjajjaj, så hade vi det förra i början av veckan! Det var lagom roligt. Dvs inte alls! Akta dig! Trilla inte!
    Och det är roligt med särskrivningar och den här var ju bara för bra!
    Agneta kram

  5. Åh, fy fasen vilken glansis. Gå försiktigt! Men det förstår jag ju att du gör.
    Kramen

  6. Men fy för den lede vilken blankis! Jag hoppas du gick i snön för att klara dig från att ramla. Friskt vågat i alla fall!
    Tråkigt att din mage inte gillade fläskfilé. Jag är tacksam att min inte protesterar mot det för det är så gött.
    Kram.

  7. Avskyr halka, att känna sig osäker o varje steg man tar är jobbigt. Här låg snön några dagar och det var så lite så den regnade bort då plusgraderna återkom. Passar mig, men dina vinterbilder har ju varit magiska, men det räcker för mig….

  8. Men fy så isigt det är ute hos dig, på med skridskona om du skall ut, hoppas du inte bryter benen, du har ju en snö-kant att gå på, ta det säkra för det osäkra.
    Önskar dig en fin söndag, kram vännen.

  9. Svarar på dina frågor! Tycker det är kul att svara på frågor när någon är intresserad!

    Det huset man såg i spegeln har vi sålt. Det var min mammas (ja, mina föräldrars sommarhus – fast vi var där alltid, året runt, för båda mina föräldrar kom härifrån från början) hus som vi fick och sen hade som sommarhus och sen flyttade vi dit och bodde två år, under tiden som det här huset byggdes. Vi ritade detta själva, men vi hade två snickare som snickrade ihop det, bräda för bräda, och Peter min man, var med hela tiden och lärde sig att bli lite händig. Så har vi ju närmsta grannen också som höll i det hela, min kusin och beskyddare i alla lägen, han hade gården, han och hans fru, tills danskar ville köpa den för drygt 10 år sedan (pappa kom från den gården, han och hans bror). Vi kunde välja tomt och både Peter och jag hade alltid pratat om att tänk om vi kunde bo precis här där vi bor nu! Lyxigt. Så, så är det! Men det gamla huset är så vackert, det ansågs kanske som ett av de vackraste här i trakten. Men om vi hade valt att bo där hade vi fått våldföra oss på det med moderniseringar och så var det trappor och vi ville ha ett platt hus! Så fick det bli, och normännen (eller norskarna, som man säger här) är ju så duktiga på att bevara hus, så det är så fint. Varje gång vi ska någonstans eller hämta posten svänger vi ju förbi det!
    Och att jag kan växter, nja, jag har lärt mig en massa genom livet, för Omgivningen är hortonom. Själv är jag jurist (skatterätt, det du!!!) och civ.ek., men lyckliga omständigheter har gjort att jag kunnat sluta arbeta i förtid! Men jag har aldrig skrivit direkt på bloggen att Omgivningen kan växter, det är ju inte hans blogg!
    Lite bakgrund så där! Undrar om du orkat läsa hit…….kramar från Agneta

  10. Där tror jag inte jag hade gett mig ut! Om jag inte varit tvungen…

  11. Jobbigt med dessa isvintrar.

  12. Det var blankis som heter duga. Ser att Blinka håller sig på sidan, trots ”broddar” på alla fyra. Så såg det ut häromdagen här också, fast min gårdsplan är mindre. Men till hönsen måste jag ju! Carportens golv består av grus och varje år nallar därifrån och underlaget därinne är minst sagt gropigt numera, inte minst som hönsen passar på att sandbada där när allt annat är is… :hmm:

  13. Så kul att de bilder på husen där mina föräldrar bodde ett tag precis innan jag kom till världen! Kände igen husen från mina egna bilder jag tog när vi var där för några år sen. Om vi åker åt det hållet igen kanske jag kommer och knackar på nästa gång :wink:

  14. Tur att du har någon att lifta med när vägarna ser ut så där! Jag vet att man inte bör, men när det ser ut så där på vår gård då åker saltet fram. Så trist det är att allting har ett pris, min mage är likadan, vill inte vara med om något annorlunda och helst inget kalasande…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *