Traditioner

Sverige Finland

Eftersom jag är född o uppvuxen i Finland men har levt största delen av mitt liv i Sverige, tycker jag det är intressant att jämföra ländernas olika traditioner.
Även om vi firar samma högtider finns det olikheter i hur man firar. Här kommer några exempel, som även belyser hur traditionerna förändrats genom tiderna.

NYÅR
TJUGONDAG KNUT
ALLA HJÄRTANS DAG
PÅSK
VALBORG
MIDSOMMAR
ADVENT
JUL
DOP
KONFIRMATION
BRÖLLOP
FÖDELSEDAG
BEGRAVNING

Bakåt

Advent

Advent i Sverige När 1900-talet tog sin början var intresset för firandet av advent ytterst svagt. Men från 1920-talet har första advent blivit en av årets stora kyrkogångsdagar. Adventsljusens första spridning över landet var nära knuten till prästgårdar, församlingshem och kyrkor. Adventskalenderns saga börjar i slutet av förra seklet med en liten tysk gosse som …

View page »

Alla Hjärtans Dag

Alla Hjärtans Dag i Sverige Vid mitten av 1980-talet slog en ny firningsdag igenom i Sverige, med blomsterbuketter och romantiska kort, med hjärtprydda bakelser o hjärtformade askar fyllda med röda geléhjärtan. I början av 1990-talet tog dagen ett språng över till skolorna, där det blivit mycket populärt att med en blomma visa vem man gillar. …

View page »

Begravning

Från gravöl till minnesstund i Sverige Hur många svenskar vet att deras förfäder för 150 år sedan kan ha dansat, lekt och sjungit. Ätit o supit på likvakor, vanligen sista natten före begravningen, med kistan i centrum av kalaset? Ännu på 1800-talet kunde man ha särskilda ”likbjudare” som gick runt i granngårdarna o bad folk …

View page »

Bröllop

Möhippor och Svensexor i Sverige När uppkom den moderna möhippan? Den som börjar med att vänkretsens flickor klär ut sig? Festföremålet enleveras o förses med en ögonbindel, styrs ut o föses sedan runt i stan tills man är säker på att hon helt har förlorat orienteringen. Den äldsta dokumenterade hippan ägde rum 1903! Utom i …

View page »

Dop

Barnafödelse och dop i Sverige I äldre tider gav ett barns födelse anledning till tre fester. Den första ägde rum så snart ryktet om den lyckliga tilldragelsen hunnit ut i grannskapet. Då samlades hustrurna i barnsängsrummet, med barnsängsgröt till den nyblivna mamman. I detta kvinnogille tolererades inga karlar. Den andra festen var barnsölet efter att …

View page »

Födelsedag

Födelsedag och namnsdag i Sverige Om man ska kunna fira födelsedagar måste man för det första ha en årskalender o för det andra veta på vilket datum man är född! I Sverige hade man visserligen i o med kristendomen fått en kalender, men vanliga människor visste oftast inte vilden dag eller ibland ens vilket år …

View page »

Jul

Julmaten i Sverige På julbordet ser vi lämningar från den gamla julfastan från reformationens dagar på 1500-talet. Nämligen lutfisken, som åts under fastan mellan luciadagen o julaftonen. Att vårt julbord dignar av skinkor, syltor, revbensspjäll, griljerade grishuvuden med äpple i munnen, fläskkorvar o grisfötter, ja t.om av grisknorrar i gele är följden av svinens dominerande …

View page »

Konfirmation

Konfirmationen i Sverige I dess nuvarande utformning är konfirmationen inte någon gammal sed, men den hann få stor social betydelse under 1800-talet. Den fungerade som en sorts första ”myndighetsdag”. En pojke kunde bli anställd som lärling inom hantverk, på landet var han färdig att tas i i ”ungdomslaget”. Därmed kunde man börja delta i ”nattfrierierna” …

View page »

Midsommar

Midsommar i Sverige I Europa är det bara Sverige o Finland som firar midsommar så grundligt att det motiverar en extra helgdag att ta igen sig på! I nästan hela Europa firas däremot Johannes Döparens dag med bål ute i det fria. Vår midsommarstång har en lång historia, redan på 1200-talet majade man sitt hem …

View page »

Nyår

Nyår i Sverige Champagne- eller enklare bubbelvattenkorkar smäller ikapp med fyrverkerier o kinapuffar. Skrytmenyer med hummer och oxfilé ersätter julmaten. Förr i tiden firades allmogen främst genom att än en gång äta av julens goda mat. Vanan att ”vaka in” tolvslaget var tämligen okänt hos bönderna. Ungdomar samlades vid kyrktornet för att ”ringa in” det …

View page »

Påsk

Påsk i Sverige För den majoritet av svenska folket vars religiösa intresse kan betraktas som ljumt har påsken framför allt blivit en fyra dagars ledighet. Påskhelgen kan ju inträffa redan i mars eller långt in i april. För några generationer sedan präglades långfredagens måltider av späkelser.Man åt salt mat, sill ost o smaklös mjölgröt. Törsten …

View page »

Tjugondag Knut

Tjugondag Knut i Sverige Tjugondag Knut kör julen ut – är inte belagd förrän på 1700-talet. Symboliskt körde man ut julgästerna – husbonden kom in i stugan o hugger fast en yxa mitt på golvet. Efter honom kom stugpigan med sopkvasten, kokerskan med kniven, drängen med syltan, källardrängen med tunnetappen, allt på skämt förstås. Knutsbaler …

View page »

Valborg

Valborgsmässoafton i Sverige En folklig festdag utan bakgrund i den svenska almanackan. Valborg själv kom in i almanackan först på 1900-talet. Hon var en engelsk kungadotter som på 700-talet blev abbedissa i Heidenheim. Bönderna ”drack märg i benen” inför säsongens tunga o sega arbete med hjälp av öl o brännvin, gärna med ägg som äggtoddy. …

View page »