Konfirmation

Konfirmationen i Sverige
I dess nuvarande utformning är konfirmationen inte någon gammal sed, men den hann få stor social betydelse under 1800-talet. Den fungerade som en sorts första ”myndighetsdag”. En pojke kunde bli anställd som lärling inom hantverk, på landet var han färdig att tas i i ”ungdomslaget”. Därmed kunde man börja delta i ”nattfrierierna” o danstillställningarna.

En flicka i norra Sverige var nu gammal nog att arbeta på fäboden över sommaren. Såväl pojkar som flickor kunde efter konfirmationen städja sig som drängar o pigor i andras tjänst, o man kunde klä sig som vuxen!

I samband med reformationen avskaffades konfirmationen i Sverige men den återkom i form av kunskapskontroll o trosbekännelse inför den första nattvardsgången. Detta växte till en särskild gudstjänst som infördes 1811.
Konfirmationsundervisningen fick också en praktisk funktion i att öva ungdomarna i läskunnighet, samt att lära sig om samhällets moraliska normer.

Under 1900-talet har ”sommarkonfirmation” blivit vanlig på konfirmandläger där det religiösa blandas med idrotter o hobbyverksamhet.
De nykonfirmerade tas emot utanför kyrkan o gruppfotograferas samt får blommor samt olika konfirmationsminnen, t.ex ett litet guldkors, en bibel eller psalmbok. Efteråt ordnas kaffebjudning. Numera konfirmerar sig ca 45% av ungdomarna.

Skriftskolan i FinlandÖver 90% av alla 15-åringar genomgår konfirmationsundervisning, ”går i skriftskola” som det kallas.
Finland innehar redord bland de lutherska länderna. De får 80 timmars kristlig fostran, de flesta numera under skriftskolläger.
Om man frågar ungdomarna varför de vill gå i skriftskolan svara de antingen att alla kompisar gör det eller att de vill ha kyrkbröllop en dag.

Den åtföljande familjefesten med gåvor lockar naturligtvis, men många ungdomar vill också ta chansen att dryfta etiska o moraliska spörsmål.
Sedan 1960-talet är det brukligt att trä församlingens vita alba över den egna formella festdräkten.

Bakåt

Kommentera