Rubrik: Plasten i mitt liv

Plasten i mitt liv lyder veckans rubrik, och det första jag kom att tänka på var ordet ”plastpappa”, ett uttryck som användes mycket under 80-talet och som även min dotter kallade den person som jag levde med.
I den bemärkelsen innebär ordet att plastig inte är ”på riktigt” dvs. som det andra uttrycket man använde, ”låtsaspappa”.
Bägge uttrycken är missvisande och jag är glad att man gått över till att istället använda ordet ”bonuspappa” eller ”bonusmamma” för det är verkligen vad det handlar om, barn har en extra vuxen person som är närstående och hjälper till i det dagliga livet i familjen.

Men nu tror jag att Olgakatt som skrivit rubriken mera tänker på materialet plast, och där kan ju jag få en ganska stor domedagskänsla när jag tänker på hur illa det är ställt!

Plasten är ju ett syntetiskt formbart material som är oerhört användbart men som inte bryts ned av naturen.
När man kan räkna till över trettio plastkassar i en valmage….då är det kris!

På bilden kan du läsa hur lång tid det tar för olika material att brytas ner, och det är ju minst sagt deprimerande läsning.
450 år innan en plastflaska har brutits ner ! Hur många generationer pratar vi inte om då!

Nu ska vi alla plastbanta

Jag har själv märkt av en enorm förändring vad gäller just användandet av plastkassar inom handeln under senaste halvåret. Även tidigare försökte jag använda tygkasse, men nu är jag mycket mer konsekvent. Även i klädaffärer minskar plastpåsarna, och på vår loppis likadant, förr var vi tvungna att ta med oss påsar hemifrån eller köpa på rulle för att kunderna skulle få sina varor i påse, numera tar man varorna under armen om man ändå har bilen stående utanför.

Inom EU används idag i snitt 200 kassar per person, och jag tror dessvärre svenskarna har använt ännu fler.
Nu är målet att hamna på max 90 st år 2019 och 40 påsar år 2025.
Det här är ett mål som för mig låter rimligt, det är värre med andra plastprodukter såsom pet-flaskor och kläder!

Jag tillhör själv dem som använder fleecetröjor och filtar, gjorda av just pet-flaskor.
Problemet här är att fiberrester hamnar i tvättvattnet och därifrån ut i vattendragen där de skadar djurlivet.

Även om mycket av ansvaret vilar på oss konsumenter så tycker jag att innovatörer nu ska gnugga sina geniknölar för att framställa nya material som är mindre farliga för miljön

När upp till en tredjedel av stränder på bl.a Hawaii består av plast, då är det riktigt illa!
Och viktigast av allt är ju att vi tar hand om skräpet själva istället för att bara kasta det i naturen med långtgående konsekvenser!

Andra deltagare i temat Veckans rubrik är

Karin på Åland
Englundskan
Karin i Stockholm
Anna
Tove
Ulla
Musikanta
Anki
Matfreaket
olgakatt

Fredagsmorgon i pörtet

Ännu igår var det så här frostigt vitt och vackert, men det var innan regnet kom!
Jisses så det regnade igår kväll… :thumbsdown:

Tittar ut genom fönstret o undrar vad det är för klump som hänger i talgbollarna… :lol:

Men vad skådar mitt öga? ”Hoppa han från tallegren” ???

”…och den långa ludna svansen!” :thumbsup:

Han har blivit en tuffing som inte räds anblicken av en finnkäring i morgonrock utan lugnt fortsätter käka!

Blinka verkar inte ha fattat att snön är borta…eller? Fast kallt är det på marken, det har blivit minusgrader och är halt och slirigt ute på vägarna

Astrid är för en gångs skull med ute och stretchar, så hon kan ligga pall i sin korg resten av dagen med gott samvete… :-D

Nu önskar vi er alla en trevlig helg!

Mitt lokala bibliotek

Det har väl knappast undgått någon att jag älskar att läsa böcker!

Hos Hannele

hittade jag en enkät om bibliotek, som hon i sin tur hittat någonstans.
Jag hänger på och svarar på följande frågor:

Hur ofta besöker du ditt lokala bibliotek?

Ofta, ett par gånger i veckan, ibland flera :lol:

Hur många böcker lånar du i snitt varje månad?

Det varierar något, men mellan 6-10 stycken

Är du en person som lånar flera böcker än du vet att du hinner läsa eller en som lånar exakt så många som du planerat att läsa?

Jag blir lätt stressad, så också i bokvärlden, för många böcker som väntar på läsning gör mig stressad, att inte ha någon bok som väntar hemma stressar ännu mer! Jag lånar något fler än jag hinner läsa, men då kan man alltid låna om dem :-D

Hur gammal var du då du fick ditt första bibliotekskort?

Jag hade nog inget så länge jag bodde i Finland, mitt första i Sverige minns jag inte heller. Det sammanföll med när jag insåg att jag inte kunde köpa alla böcker jag ville läsa…

Går du till biblioteket för att låna en specifik bok eller lånar du det som fångar ditt intresse?

Både och. Jag har oftast lagt reservationer som jag hämtar allt eftersom, men samtidigt kan jag förstås inte låta bli att plocka lite ”godis från hyllorna”

Lånar du endast böcker eller även dvd, ljudböcker osv.?

Förutom böcker lånar jag tidskrifter

Från vilken avdelning lånar du majoriteten av böckerna du läser?

mest romaner, en del biografier och en hel del faktaböcker, gärna inom natur och kultur och vetenskap. Jag lånar också en del böcker på engelska och finska. Och ibland om boken jag söker inte finns så lånar jag på fjärrlån.

Vad är det bästa/sämsta med ditt lokala bibliotek?

Närheten förstås, supertrevlig och kunnig personal, öppettider som passar mig!
Sämst? Det finns inget dåligt med vårt fina bibliotek!

Jag har läst..

Hjärtat är bara en muskel Bokomslag Hjärtat är bara en muskel
Kristofer Ahlström
roman
Forum
2017
278

Inget av Isak finns kvar i kroppen. Nu när hjärtat har slagit slut på liv, nu efter att blodet har tagit en sista genväg i hans armar och ben, nu är bara kroppen där.

Elisabeth och Isak är med om en bilolycka och Isak dör.
Kvar blir Elisabeth som från sjukhussängen försöker foga samman sina fragmentariska minnen av den stora kärleken.
På uppmaning av läkarna för hon anteckningar över tiden som ledde fram till olyckan och hur hon först träffade Isak, han med den gröngula blicken som fick henne att känna sig verklig. Bit för bit träder deras historia fram, en berättelse om stark passion, om kärlekens äganderätt och om rädsla och svartsjuka.
Om vad som hände den där sista natten, och vilket minsta tänkbara hopp som finns kvar att leva på.

Utdrag ur boken:
"På himlen jagade lönnfeta moln fram; smala framtill men baktunga av regn. Jag hade bara min tunna vindtygsjacka. Men han gick och jag följde efter, genom luften han plogat alldeles nyss, i motvind genom stråken av vad som kanske var hans doft."

"Mor om far: Män säger alltid att de inte är redo för barn, alltid är det något som måste hinna göras först, men när ungen väl är ute, då ska det förflutna skrivas om. Då vill de i efterhand ta åt sig äran för hela skapelsen - Livet börjar här! med pekfingrarna riktade ner mot pungens rynkiga kulpåse."

Den här romanen borrade sig djupt in i själ och hjärta, jag hittar Elisabeths kärna och jag har lätt att förstå henne! Författaren skriver suggestivt och man sugs lätt in i parets känslovärld.
Historier som denna finns det många av, men den lyser lite extra med hjälp av ett fint språk.