Jag har läst

Bli den första att gilla
Sorgbägare Book Cover Sorgbägare
Annika Bengtsson
Grim Förlag
2015
263

Caroline har varken sett sin mamma eller sin bror på trettio år. Hon har inte ens berättat för någon att de lever. Men när hennes bror en dag kommer gående på gatan kan hon inte, efter att den första chocken lagt sig, låta bli att söka upp honom. Hon tror att hon kan gå vidare sedan, fortsätta livet som det var innan hon återsåg honom. Men de onda minnena vaknar, oron väcks till liv och hon inser att hon inte längre kan blunda och förneka. Hon måste hitta sin mor och ställa henne till svars. Hon måste få veta varför allt blev som det blev.

Samtidigt är Ulf, som hon varit tillsammans med i över ett år, otålig och vill att de ska flytta ihop. Caroline värjer sig. Visst vill hon ha honom i sitt liv, men vågar hon satsa på förhållandet? Sedan hon flyttade hemifrån som sextonåring har hon aldrig levt tillsammans med någon. Är Ulf mannen som ska lyckas riva murarna hon byggt upp runt sig själv?

Utdrag ur boken:
"Jag minne inte vilken mat eller vilka ämnen vi hade i skolan den dagen, men jag kommer ihåg att vi skulle ha ätit stekt fläsk och löksås på kvällen. Jag minns hur löksåsen såg ut när den hade kallnat och stelnat, och hur fläskbitarna krympte i stekjärnet. Hur mamma kastade alltsammans utan att vi fick smaka. Hon slängde både fläsk, stekjärn, sås och kastrull. Skålen med potatis hivade hon ut genom fönstret, resten kastade hon ner för källartrappan."

Författarens sjätte roman, den första jag läser.
Jag tycker historien inte håller ihop. För många sidospår fyller ut sidorna och tar bort fokus från huvudberättelsen.
Jag får en känsla av utfyllnad. Inte får jag historien att kännas riktigt trovärdig heller, man tränger inte under ytan på huvudpersonerna, framför allt inte pojkvännen vars karaktär går mig helt förbi.
Visst är boken lättläst men jag behöver något mer gripbart, lite mer djuplodande än skrapet på ytan som erbjuds här.

Om jag hade vingar..

…så hade jag regnet till trots flaxat iväg uppåt norr för att gratulera..

1-vanessa2015d

..en inte längre så liten Vanessa , mitt barnbarnsbarn i Falun som igår fyllde hela 4 år!

1-nessan4år

Vilken tur att farmor bor på närmare håll så hon fick förmedla en grattiskram även från gammelfarmor!

Tänk, det känns som igår när dottern ringde och sa att hon skulle bli farmor…och så är det fyra och ett halvt år sedan, :help:

Själv har jag ägnat delar av denna söndag..

1-P1000879

..i en skrubb! :mrgreen: , ja eller nästan.
Jag har plockat upp skänkta kläder i nya lagret till vår behovsloppis Harmony.

1-P1000877

Vi huserar nu i vårdcentralens gamla lokaler som blev stående tomma sedan vårdcentralen stängde dörrarna efter sommaren.
Här i detta rum ska handarbetsgruppens medlemmar nu ha sina träffar, symaskiner och vävstolar ska komplettera inredningen innan första träffen på onsdag.

1-P1000874

Här planerar vi också att fortsätta svenskundervisningen i ABF:s regi, några bord och stolar till så blir det bra!

1-P1000876

Rum för fika och samvaro som vi saknat så mycket får vi nu tillgång till.

Vintern verkar ha tagit semester, så synd att vi inte får ett riktigt vinterrally i år när Svenska rallyt nästa helg kommer till våra skogar. Vi vill ju helst ha stenhårda isiga snabba vägar med höga snövallar där proffsen får visa vad de går för…

Men, motorbrummet och avgasmolnen får vi ändå ta del av även om inramningen inte blir den bästa.

En strimma sol…

1-P1000845

För första gången på flera månader klättrar solen såpass att den når över trädtopparna och lyser på farstubron på morgonen!
Det minner mig om när jag på våren öppnar dörren, stiger ut på farstun och sätter mig på bänken, vänder upp ansiktet mot solen och njuter av morgonfikat till fågelkvitter!

1-P1000842

Astrid är mycket fundersam och tror inte ett dugg på att det är skönt ute!

1-P1000843

..medan Torsten är mycket modigare och utforskar gården mest varje dag..

kattagare

Själv har jag en viktig roll att fylla i katternas liv, att öppna konservburkar! Fast det slipper man numera när portionspåsen är uppfunnen :D

broddar

Jag har funderat så det knakar om jag ska erkänna min tabbe och bjuda på ett gott skratt….eller om det är för skämmigt…
Men, alla vet ju redan hur knasig jag är så nu ska ni få höra:
Igår traskar jag iväg med broddade kängor till byn, kliver in på biblan och tar lydigt av mig kängorna för därinne har dom golv som inte tål vassa broddar…
När jag hämtat mina böcker och ska klä på mig kängorna faller blicken på broddarna….men vart har nubbarna tagit vägen????? :help:
…jo dom sitter inåt, jag har satt på broddarna in och ut!!!
Hur länge jag gått omkring med broddar där nubbarna går rakt in i sulorna tänker jag inte tala om :mrgreen: men det är ett tag sedan.
Är det då konstigt man vurpade på isen? :oj:

Så där, jag hör skrattsalvor och fniss ända hit, kul att kunna bidra till allmän glädje…. :lol:

Nu inväntar jag exet, sen åker vi till stan, jyckarna ska få klorna klippta och jag har en låång inköpslista!

Jag har läst..

Bli den första att gilla
Urfödan - Om självhushållets mat hos folk i Lappland Book Cover Urfödan - Om självhushållets mat hos folk i Lappland
Lilian Ryd
Förlaget Ord&Visor
2015
foliant
357

Detta är den femte volymen i Lilian Ryds utforskande av nordsvensk kulturhistoria. Här knyter hon samman Lapplands olika folk och h ur de levt av och med naturen efter urgamla mönster.
Boken bygger på närmare trettio års intervjuer med äldre samer och svenska om självhushållets vardag och om hur de tänkt kring mat och ätande. Vi får fascinerande glimtar av en tillvaro med rötter i livet på tundran för tiotusentals år sedan.

Boken är indelad i olika kapitel, allt från -fångstgropar till fruktsoppa, - surkött och surfisk, -äta hela djuret, -fångst och jakt och så vidare.

Omslagsbilden visar Maria Larsson som tagit upp ett kok potatis vid fjällgården Skajdde, tio mil väster om Jokkmokk i väglöst land. Maria levde 1875-1956 och fotot är taget 1950. Maria var också en mycket duktig stickerska och hennes fint rutmönstrade yllevantar är berömda.

Utdrag ur boken:

"Dagens kostråd ger intrycket att vi går under av vitaminbrist om vi inte äter grönsaker och frukt varje dag. Det kanske är sant om köttbien på tallriken alltid är skuren ur den näringsfattigaste delen av djuret, nämligen muskelmassan.
Om man äter inte bara musklerna utan hela djuret med inälvor, fett och blod, får man vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Forskningen är på den punkten just på väg att hinna ifatt ett par hundratusen år av praktisk erfarenhet."

Kanske behöver man vara lite nörd för att ta till sig allt i denna gigantiskt innehållsrika bok. I så fall är jag det, för det intresserar mig mycket att läsa om svunna tiders liv och leverne.
Vad gäller just invånarna uppe i norr har de behållit sina gamla traditioner och levnadssätt mycket längre än andra i och med att de inte innefattades i industrialismens framfart.
Man var möjligen fattig på ägodelar men hade man mat för dagen uppfattades man inte som fattig.
Ett enkelt sätt att leva, där man känner en helt annan tillfredsställelse över sin egen roll, sitt eget arbete, vad man åstadkommer, och hur man tar hand om varandra.
Kanske var det inte bättre förr, men, det är intressant och spännande läsning för dig som har det rätta intresset.

Sida 2 av 59112345...102030...Sista »