Finsk bastu, SAUNA

FINSK BASTU


BASTUNS FYSIOLOGI / KALLA FAKTA OM HET BASTU!

Den första medicinska avhandlingen om bastu skrevs av läkaren Elias Lönnrot 1832, också känd som upptecknare av Kalevala. Senare har det blivit några fler avhandlingar.
Bastubadet innebär att kroppen utsätts för snabb o kraftig värmestress.
Hudens temperatur stiger till mellan 39-41 C och kroppens inre till 38,5 – 39,7C Kroppen aktiverar genast sina mekanismer för att behålla temperaturen på normal nivå.
Så går man ännu en gång in till sig i sina smutsiga och rökinpyrda kläder, så väldoftande! – och hämtar rena från skåpet samt andra tvättattiraljer, och när man träder in i bastukammaren har någon redan tänt ”tuijun” i farstun
Blodcirkulationen i huden ökar 20 till 40 gånger på bekostnad av blodförsörjningen av musklerna och de inre organen.
Pulsen ökar till mellan 100-160 slag/minut. Trycket i venerna höjs med upp till 60% och blodet cirkulerar snabbare genom kroppen. Hjärtat får arbeta hårdare. Belastningen är på samma nivå som en rask promenad ger upphov till.
Svett tränger ut genom huden för att kyla av dess yta genom avdunstning. Män producerar större volym av mer utspädd svett än kvinnor och detta kan förklara varför kvinnor brukar bada kortare tid i bastun. Svettens koncentration av natrium-, kalium- och kloridjoner är samma som om den producerats vid t.ex fysisk ansträngning. Däremot innehåller bastuns svett mer magnesium- och kalciumjoner. Efter hand som svettflödet tilltar minskar magnesiumhalten medan de andra jonernas koncentrationer förblir oberoende av flödet.
Flödet av svett såväl som hudens blodgenomströmning står under kontroll av främre hypotalamus på hjärnans undersida.
På grund av svettandet minskar volymen av den vätska som befinner sig i blodkärlen och mellan kroppens celler, vilket tillsammans med den av värmestressen orsakade adrenalinutsöndringen och vattenförlusten, ökar produktionen av vasopressin. Detta hormon påverkar sedan njurarna att spara på vattnet genom att dra ner på produktionen av urin.
Både kroppens förluster av natriumjoner och värmestressen initierar binjurebarken till sekretion av hormonet aldosteron, vilket stimulerar njurarna att återabsorbera natriumjoner ur den bildade primärurinen. Kroppen tillämpar även en annan metod att få igång aldosteronproduktionen för att spara på natriumjonerna. De låga natriumnivåerna får njurarna att avge hormonet renin som sedan reagerar med faktorer i blodet till att bilda angiotensin, vilket i sin tur leder till aldosteronproduktion.
Produktionen av katekolaminer anses vara ett tecken på stress. I samband med bastu ökar halten av noradrenalin mer än dubblet så mycket som av adrenalin i såväl blod som urin. Samma effekt uppstår även om kroppens temperatur höjs genom t.ex. ett varmbad i badkaret. Ytterligare markörer på stress är de höjda blodnivåerna av kortisol och kortikosteroider, liksom att tillväxthormon och androstenedion utsöndras. Hormonnivåerna återgår till normala värden inom några timmar efter det att badet avslutats.
Bastu har rapporterats öka blodets halt av prolactin upp till 14 gånger vilket kan vara en positiv funktion för ammande mödrar.Testosteronproduktionen från testiklarna påverkas dock inte av värmen.
Människor vana vid bastu upplever inget känslomässigt obehag av badet. Detta sammanfaller med iakttagelsen av att noradrenalin och inte adrenalin är den katekolamin som ökas mest av bastun. Det är känt från andra undersökningar att vid känslomässig stress bildas främst adrenalin.
Alla faktorer man kan mäta i samband med bastubadet visar att kroppens respons styrs av ökad aktivitet av det sympatiska nervsystemet.
Bastubadet kan leda till en liten och tillfällig förändring mot surare blod hos utövaren.
Alla bastunjutare mår gott och känner sig avslappnade av badet. Som vanligt när det gäller kroppen så samverkar flera faktorer till slutresultatet. Blodflödet i musklerna minskar i och med att blodet leds till huden. Viktigare är kanske att nervernas kontakter med muskelfibrerna dämpas. Bastubadets effekt på det neuromuskulära systemet är direkt proportionell mot den fysiska aktiviteten före badet. Med andra ord, den som ansträngt sig mest före badet kommer att njuta den största avkopplingen. Effekten är inte orsakad av impulser från centrala delar av nersystemet utan beror på att de perifera nervernas aktivitet minskar vid höjd kroppstemperatur. Känslokropparna på muskelfibrerna får mindre att göra och tillsammans resulterar effekterna i avslappning.
Det svagt surare blodet medför i sig också reducerad funktion i samspelet mellan muskler och nervsystem och att muskeln blir svagare. Omedelbart efter bastubadet har musklerna tappat i styrka. Effekten är snabbt övergående och nästa dag är man i stället något starkare än normalt.
Leder mjuknar av bastubad Detta förklaras av att värmen ändrar de fysikaliska egenskaperna i den bindväv som ingår i senor och ledkapslar till att bli tänjbarare. Dessutom ökar blodcirkulationen i ledkapseln och ledvätskan blir mer lättflytande.
En respons på den heta luften är att man andas oftare men varje andetag blir mindre djupt.
Kroppens vattenförlust på grund av svettningen leder till en liten och snabbt övergående ökning av blodets hemoglobinhalt. Den obetydliga förkortningen av koagulationstiden kompenseras av det ökade blodflödet och den snabbare mekanismen för att lösa upp små blodproppar. Det finns inga data som indikerar att bastu skulle vare sig öka benägenheten för blodproppsbildning eller förlänga blödningstiden.
En intensiv period med bastubad varannan dag under två veckor visade sig reducera antalet spermier för en grupp bastuvana medicinstudenter. Ett mer normalt badande har sannolikt inga effekter på männens fertilitet.
Uppvärmningen av kroppen medför givetvis ett behov av att kyla ner den efteråt. Det extremaste sättet är att hoppa ner i en vak i isen eller rulla sig i snön. Kroppen reagerar med att omedelbart stänga av flödet till hudens blodkärl, ökat blodtryck och hjärtklappning. Sannolikt ökar också blodflödet i skelettmuskulaturen. Den kalla inandningsluften inducerar också hjärtklappning. Om man hoppar i vaken utan föegående bastu så har redan blodtrycket ökat på grund av den kalla luftens effekt på kroppen och doppet i det kalla vattnet leder inte till en ytterligare ökning av blodtrycket. Fyra minuter efter badet har blodtrycket återgått till sin normala nivå.
Gravida kvinnor reagerar på samma sätt som andra människor på bastubadet. Det faktum att blodet i större utsträckning strömmar till huden i stället för de inre organen gäller också fostret som tillfälligt får något lägre syreförsörjning än normalt. För några år sedan publicerades en rapport där det antyddes att bastubad under en kort kritisk period i början av graviditeten skulle kunna vara skadligt för fostret. Snabbt publicerade främst finska läkare omfattande data som visar att Finland är ett av de länder i världen som har de lägsta talen för den diskuterade typen av skada. Man kan lugnt och tryggt njuta av bastu under sin graviditet!
Små barn är allmänt känsligare för den stress hög värme och vätskeförluster innebär. Skälen till detta är att de har mindre mängd underhudsvävnad och att deras svettningsmekanismer ännu inte blivit fullt utvecklade. Dessutom är förhållandet mellan barnens kroppsyta och vikt större än för vuxna. Följaktligen stiger barnens kroppstemperatur och hjärtfrekvens snabbt i bastu och efter badet behöver det dricka tre till fyra gånger mer vätska i förhållande till kroppsvikten än vuxna. I Finland börjar barn genomsnittligt vänjas vid bastu redan vid 4-5 månaders ålder.
Många studier har genomförts för att finna ut om bastu är skadligt för äldre människor i allmänhet och för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar i synnerhet. Så har man t.ex funnit att för både friska som patienter, som haft hjärtinfarkt, åstadkommer måttligt bastubad och avkylning en mindre påfrestning för hjärtat än det vanliga cykelergometertestet som de får genomgå hos sin läkare då och då.
Patienter med förhöjt blodtryck reagerar i huvudsak som frisksom friska med ett intressant undantag. Hos vana bastubadare sjunker blodtrycket och för nybörjare förblir det oförändrat.
Vid måttliga bastubad påverkas elektrokardiogrammet endast marginellt. Trots det sympatiska nervsystemets ökade aktivitet och katekolaminutsöndringen är arrytmier ovanliga. Inte heller påverkas svaga hjärtan ogynnsamt eftersom blodtrycket inte förändras så mycket och hjärtats belastning förblir i stort sett normalt.
På sina håll har effekterna av bastu studerats på ovana badare o då kan man rapporter oro och ängslan. Om de stannar alltför länge i värmen kan andningsfrekvensen öka så att blodet blir alkaliskt, vilket i sin tur kan leda til ECG-förändringar och arrytmier.
Plötsliga och oväntade dödsfall har rapporterats i samband med bastubad. Patienter med svårare hjärt- och kärlsjukdomar är överrepresenterade i materialet. Det finns anledning att tro att de som avlidit inte tagit ett måttligt bad utan suttit allför länge i onödigt hög temperatur. Vanligare är att dödsfallen är kopplade till alkoholförtäring. Den berusade somnar på laven, drabbas av värmeslag och dör. Idén att försöka komma över sin baksmälla med hjälp av bastu är direkt farlig. Kroppen befinner sig redan i en svår stress och hettan kan då bli det strå som knäcker åsnans rygg, med andra ord, konsekvensen för personen kan bli fatal.
Bäste läsare! Njut av din bastu. Din kropp blir varken friskare eller sjukare av badet. Däremot mår den skönt! Obeskrivligt bastuskönt!

Källa: Finland mer än sjöar – Hasse Schröder


BASTUREFLEKTIONER
Ännu går man med snuggan i munnen och puukkon i fickan och skaffar sig en bastukvast. Ty det är inte alla björkar som lämpar sig för det ändamålet – de får inte vara för blöta av sig, de ska ha liksom en ryggrad som tål doppet i hett vatten – och bastuvärmen – förstås.
Detta är grunden för ett bastubad.
Den andra viktiga punkten är eldningen, även om den för närvarande på mångahanda vis försummas.
Förr i världen var hela lördagsförmiddagen helgad åt den praktiken: Björk ska det vara, fast man numera börjat fuska också där med tall- och granskrot, fy för den lede!
Bastanta stockändar som brinner långsamt, inga vanliga ”klabbar” ska det vara!
Och så gällde det att tända elden, och till det dög bara den knaprigaste nävern. Nuförtiden tar man ett par exemplar av någon tidning, saksamma vilken politisk riktning, rullar ihop dem och kör in dem i rökröret och tuttar eld på den; då börjar det dra, som det sägs. Man sätter in de lagomlånga vedträna i eldstaden och tänder också dem, och det ska vara fan till om elden inte då vill brinna!
Och när den brinner, åhåjaja! Vi känner alla till basturöken, hur den doftar och vad den smakar, och en bättre smak får man leta efter bland gammal stillgoingstrongwhisky.
Man öppnar rökgluggen och öppnar kanske ett fönster för att öka farten i draget, och när elden sedan brinner så det sprakar och man för första gången blir inpyrd av röklukten – ja då – då kan man första gången den dagen bege sig till sitt vanliga tillhåll och känna sig ha uträttat nästaen ett hjältedåd!
Sedan sticker man sig allt som oftast in i bastun, rakar i eldstaden, fyller den på nytt och det blir bara bättre och bättre. Men det tar sin tid – en vanlig finsk bastu värms inte på kortare tid än sex eller åtta timmar. Men låt det ta tid.
Vattnet, som man egenhändigt pumpat upp, tar också sina par timmar att koka, och till det används sekundaved. Men hela tiden går man flitigt och vallar bastun, och allt vad därtill hör.Så går man ännu en gång in till sig i sina smutsiga och rökinpyrda kläder, så väldoftande! – och hämtar rena från skåpet samt andra tvättattiraljer, och när man träder in i bastukammaren har någon redan tänt ”tuijun” i farstun.
bastu, i tuijuns sken. Fåfängt letar man hos Lönnrot efter det ordets betydelse, men har man språkligt fina morrhår kan man tyda sig till ungefär något som heter ”tuike” – dvs ”flämtande”.
Men tuijun är ett mycket mildare ord, och likaså den belysning som tuijun skänker. Bara en liten rund fotogenburk av beckplåt med en liten veke i sig.
Man riktigt värms i själen av den; den renar en invändigt.
Fordom brukade landets invånare födas i bastun, men jag vill också dö i den. I en självvärmd
Text av Elmer Diktonius

Bakåt

One Comment:

  1. Pingback: Finsk sauna! « Båtpastorns Blogg

Comments are closed