Jag har läst..

Den förbjudna zonen kring Tjernobyl är en ödesmättad och kuslig plats där klockorna stannat och bara geigerräknaren tickar. Men där finns också en natur som med våldsam kraft återtar herraväldet över övergivna städer och byar.
Hit kommer Katarina, en ung biolog, för att arbeta på ett internationellt forskningslaboratorium. Det har gått några år sedan reaktorhaveriet och man försöker nu kartlägga vad som händer i det strålningsdrabbade området.
Bland forskarna finns ukrainaren Grigorij, uppväxt i det forna Sovejt. Han och Katarina förälskar sig i varandra och deras laddade förbindelse utlöser en räcka av händelser som får återverkningar på hela forskarlaget.
I mötet med zonens oroväckande natur rör sig Katarina och Grigorij allt närmare en gemensam smärtpunkt, där ett drabbande förflutet gör sig påmint och katastrofen hotar.
Vetenskaplig exakthet ställs mot irrationalitet, förnuft mot känsla.

Utdrag ur boken:
"Sedan visade hon mig hur man förhöll sig till tingen, hur man transporterade prover, förvarade vätskor och gaser, hanterade avfall, använde dragskåp, rengjorde golv, väggar och tak, hur man använde rockar, handskar, munskydd och mössor och hur man satte sig ner och reste sig upp, hur man gick in i ett rum och lämnade ett rum och var man åt och drack och var man inte stoppade något i munnen överhuvudtaget."

"Jag är uppfostrad till att göra min plikt. Som jag sa till dig, jag är en homo sovjeticus. Om du undrar över vad det är för fel på mig, så är det just det."

"Falken lyfte från balkongen och det var en så överväldigande syn att se den fint tecknade fågeln ta avstamp från balkongräcket, landa på tallen och sedan vaksamt cirkla ovanför huset att jag återigen upplevde hur jag befann mig bortom civilisationens yttersta gräns, på en plats glömd av världen."

Författaren skriver inom en genre som rör människans komplicerade förhållande till civilisationen och naturen, och denna bok är minst lika intressant som hennes tidigare.
Jag såg inslaget om hennes researchresa till Tjernobyl i tv-programmet Babel och det är verkligen en kuslig och skrämmande verklighet där nu djuren och växterna har tagit över.
Jag har genom att läsa den här boken lärt mig en del om hur noggranna, tålmodiga och speciella människorna är som viger sina liv åt forskning. Att dag ut och dag in sitta i laboratorier och dissekera möss , skriva rapporter, göra jämförelser och diagram om avvikelser, jag är helt fascinerad.
Faktiskt mera fascinerad än vad jag blir av bokens kärlekshistoria, som egentligen mer bekräftar de svåra förhållanden som råder i den unika miljön.