Riktiga infödda säfsingar säger “bruket” när de menar byns centrum.
Man går “upp på bruket”, eller “ner på bruket” beroende på om man bor på “övre egnahem” eller på “nedre egnahem”
Bruket, alltså det gamla pappersbruket ligger alldeles i närheten där jag bor och jag kommer att sakna den höga och maffiga skorstenen när väl hela rasket rivs…
Eftersom jag visade vackra vyer från Säfsbyn förra veckan, så vill jag gärna visa att det är lika vackert även i Fredriksberg!
Säfsbyn ligger högre, men det är inget fel på utsikten nere i Fredriksberg heller!
Skoterspåren är på vintern lika vältrafikerade som bilvägarna..
Så här ska det se ut en vacker vinterdag, eller hur?
Någon som minns det här trädet när det stod i vackraste höstskruden? Även vinterskruden är maffig
Vid sågverksdammen
Efter tjugotalet år i bygden har jag ännu inte blivit hemmablind utan upplever det vackra vyerna varje dag
En lisa för själen…
“Lägg undan kameran nu” tycker Daniel, vi är nästan hemma…
När jag kikade igenom gamla inlägg detta datum hittade jag de här sötisarna, Simon och Daniel, fotade för nio år sedan, 2012
Jag får så härliga videoklipp från mitt barnbarn Paulina som filmar sin fina dotter Noelle
På så vis får jag vara med på ett hörn och se henne utvecklas trots att vi inte kan träffas
Jag tänkte så här på lördagskvällen dela med mig av några klipp
Det ska börjas i tid….
Nu tränar vi nackmusklerna och rullar runt..
Lika vig som jag när jag jympar med Sofia….
Från en myspropp till nästa!
Daniel har en fin vinterjacka men ack denna stora huva som hänger och dinglar och bara är i vägen..
“Klipp bort den” sade någon klok, men det behövde jag allt lite hjälp med, tur man har vänner!
Det blev så mycket bättre!
En underbart skön promenad uppe i Säfsbyn idag, kallt och klart och vindstilla.
Här följer en dikt av Helga Andersson, hennes Vardagsdikter är utgiven i bokform och jag läser i den lite nu och då.
I förordet har kyrkoherde Ivar Tångheden bl.a skrivit:
“Helga Andersson föddes i sockenstugan i Säfsnäs. Hon bodde i Säfsnäs församling från år 1932
Hennes diktkonst präglas av kärlek till det idoga folket i bygden och den vackra naturen i Säfsnäs med dess skogar, sjöar och berg.
Dikterna har ett budskap till alla att slå vakt om de värden som finns i den egna hembygden och värna om det som är vackert och ädelt bland människorna.”
Dikten heter:
Dimma över bergen
Gråvit dimma över bergen
skymmer horisontens rand
mellan lätta molnets hängen
solen står där som i brand
Frost och flinga brett sitt täcke
över myr och över mo
frusna marken har där under
somnat i sitt vinterbo.
Skönt få vandra ut i skogen
där är tystnad lugn och frid
försök att släppa bittra tankar
på en hård och splittrad tid.
Bort från störande trafiken
smal är stigen den vi går
smygande har endast räven
här och var satt sina spår.
Stilla höra blott en susning
från den svala nordanvind.
den är ren och frisk och sätter
rosen på en bleknad kind.
Tänk, han kom till slut, kung Bore, med dunder och brak dök han ner över hela landet, “nu ska dom få vad dom tål”…
Detta datum är alls inte ovanligt för dagens väder-lek, jag har skrivit i bloggen både för fyra och för sex år sedan om samma fenomen, visat foton på snöiga vidder.
En mycket trevlig tradition om ni frågar mig, vilket ni inte gör, för de flesta tycker bara snön och kylan är till besvär…
Men jag lever i min egen lilla bubbla, och nu ska jag dessutom bombardera med vinterbilder, det lär inte bli de sista…
Igår morse, när jag skulle ladda inför en maratonsittning framför teven med slalom, skidskytte, och till sist klättra uppför slalombacken, då ser jag att det snöat under natten.
Bra snömätare, eller hur?
Men vart har alla goda dofter efter löptikarna tagit vägen? Nu fick Daniel trycka ner trynet långt ner i snön…
På eftermiddagen, mellan skidloppen, tog vi en sparktur, vi hade ett ärende till affären..
..älskar gärdesgårdar, ännu vackrare med vit snö
Vänta matte, jag har hittat ett spår!
Modigt klampar vi i snön, oh så gott det luktar där!
“Vad sa du matte? Nej jag är inte färdig än, inte på långa vägar, det här är mycket viktigare än att glo på en dumburk!”
Den står rätt lågt, vintersolen, men kittlar så härligt i ansiktet!
Uppdraget klart, inhandlat snöskyffel!
Lika bra att skotta en stig upp till fågelmatningen, ifall det kommer mera…
Det var ett klokt beslut, imorse var det nästan igensnöat..
Sen fortsatte snön att falla i stort sett hela dagen, vi plumsade iväg på ett par sparkturer, är djupt imponerad över hur duktig Daniel är, han som brukar zickzacka över vägen håller sig på vänster sida och verkar verkligen njuta av att springa, i sin takt, han väljer lössnön framför hjulspåren.
Man blir pigg av att röra på sig, så hör och häpna, jag passar på att infria, inte ett nyårslöfte men en god ambition, att försöka få till lite annan motion än promenader. Hemmagympa med Sofia passar mig perfekt, finns många avsnitt på svtplay och tjugo minuter är alldeles lagom!
Klicka på länken om du vill se hur det går till, Sofia gör gympa varje morgon 9.15 på SVT men den tiden funkar absolut inte för mig, nu väljer jag själv när det passar.
På eftermiddagen provade jag Daniels vinterjacka som han hade med sig när han flyttade till pörtet. Den passar bra, men huvan! En huva på en hund, hallå, den är ju bara i vägen! Och på tok för stor, så har han den på huvudet så ser han garanterat ingenting…
Och vet ni, snart blir det ännu bättre, solen ska komma på besök imorgon, visserligen medför det kallare temperatur men man kan ju välja flera och kortare stunder utomhus!
5
Välkommen
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och katter, mamma, mormor, gammelfarmor
