April april….

Inte ett endaste aprilskämt såg jag igår…
Men idag upplevde jag något som verkligen liknade ett aprilskämt!

Morgonen började så bra. Solens strålar lyste in genom fönstret och önskade oss en fin dag.

Det blåste ännu mer än vanligt under första promenaden.
Senare gick jag till biblan en sväng för att säkerställa boktillgången i helgen och skojade där att jag förankrat min chihuahua i ett stort träd så han inte skulle blåsa bort för mig.

Lunchen blev en märklig historia, färdiga plättar, en skiva chevré, surimi, hackad lök, turkisk yoghurt toppad med tångkaviar!
Jodå, det gäller att hitta på kombinationer av det man har hemma i dessa karantäntider, detta smakade alldeles utmärkt, tro´t eller ej!

Jag satt och målade en stund när det plötsligt kändes som om någon släckt lampan…

Det hade börjat snöa!

Visst hade jag sett nederbörd i prognosen, men jag var säker på att det skulle komma som regn då det var flera plusgrader…

Nu blev min lilla prins varse om var han har hamnat, för den elaka gammelmatte klädde på sig och släpade ut honom i värsta snöstormen!
Uppfriskande påstod hon också att det var!

Tror minsann att jag var den enda människan utomhus denna eftermiddag!

Daniel har ju bott med två tjejer som tror att dom smälter om dom blir våta, inte konstigt att han blivit likadan..

Tio minuter tog vår promenad..

Genomblöt var ordet!

Vi tar en repris, kissar i morse i sovrumsfönstret talar om att de vill in efter en natt på byn

Samma sovrumsfönster på eftermiddagen, allting är vitt vitt vitt, katterna har gått i ide….

Har det snöat hos dig också?

7

Det välsignade ljuset…

Jag tycker så mycket om de allt längre dagarna,

Ljuset som är mjukt och behagligt, som om man lagt ett filter framför ögonen, ett filter som gjorde världen lite varmare och skönare

Ljusets och skuggornas lek fascinerar

och jag vill tillägna dagens lilla fotoskörd till er som sitter i karantän hemma och inte har möjlighet att gå utomhus!

Idag har jag äntligen klarat av deklarationen!
Den är ju så enkel nu då den kommer digitalt, förr om åren har jag bara signerat med bank-ID och sen var det klart!
I år har jag skjutit upp deklarerandet eftersom jag visste att jag måste göra tillägg då jag erhållit pension från Finland som inte redovisats i mina förtryckta inkomstuppgifter.
Då blev det genast krångligare. Hur och var och varför?
Listade till sist ut var jag skulle (punkt 1.13) skriva in belopp men sen ville jag också göra en notering till skattemyndigheten.
Jag hittade den rutan också men, mitt i min ordsvada kom beskedet : Du har endast 100 tecken att använda o dem har du redan förbrukat!
Usch då, jag är inte så duktig på att fatta mig kort!
Nå, jag fixade det också, och då fick jag besked om hur min beskattning skulle bli. Självklart restskatt pga den inkomsten som inte beskattats i Finland.
Nu ställer Skattemyndigheten glatt en fråga till mig:
“Vill du betala direkt med swish?”
Va???
Haha, det var jag verkligen inte beredd på…snabbt agerat må jag säga.
Men, jag valde att notera vilket konto pengarna ska skickas till och gör det vid ett senare tillfälle…
Nu skulle allt vara klart förutom att jag skulle skriva ut kvittot men då jag saknar skrivare så fick jag skriva upp kvittensnumret istället…det innehöll
32 siffror! Hoppas jag hade tungan rätt i mun och fick till allt rätt.
Puh, nu är det gjort!

Resten av dagen var jag tvungen att vila……

Avslutar med tips för dig som drabbats av abstinens av att jobba på distans!

3

Badsugen?

Visst kan man nästan förledas att tro att det är sommar och varmt när man ser vyn över sjön?
Riktigt inbjudande rentav…

Men den illusionen gäller inte lång stund, ännu biter sig isen fast och vägrar smälta.
Inte konstigt alls med tanke på att det är frost om nätterna
Få se om jag är lika harig i sommar vad gäller simningen, skäms fortfarande över att jag inte doppade mig en enda gång förra sommaren! Jag som har badsjön så nära…

Daniel fick glädjefnatt och sprang som en galning i sanden på stranden!

Det gäller att hålla tungan rätt i mun….eller utanför!

Att ta genvägen hem över lilla bron är inte att tänka på, det höga vattenståndet har lett till att det bildats en formidabel leråker!

I skogen är det torrt och fint att traska. Och inte når nordanvinden in bland träden heller!

Annars då? Hur har ni det i dessa orostider?
Jag går i min egen lilla bubbla och undrar dagligen hur tiden kan gå så snabbt när man inget får gjort!
Förutom att jag tyvärr inte träffar mina väninnor eller jobbar på loppisen så ser mina dagar ut ungefär som förut, med ett undantag!
Jag har börjat lyssna på radion!
Ja inte hela tiden, men de stunder jag sitter och målar tycker jag det är trivsamt att lyssna på lite musik och babbel.
Efter mina utmattningsperioder har jag annars blivit ljudkänslig och klarar inte av en massa brus och ljud i min vardag.
Har du märkt av några nya rutiner eller vanor i din vardag?

5

Vill man veta om framtiden i förväg?

En högaktuell fråga i dagens läge….
Tänk om vi vetat i förväg att viruset som kallas Corona skulle invadera världen, om säg sex månader?
Hade man då förberett sig på något sätt? Hade man träffat sina nära och kära oftare? Hade man shoppat loss alla sina slantar? Hade man valt att åka ut på en långresa kanske en sista gång?

Svår fråga, själv hade jag fått beslutsångest och livsångest och allt annat man kan tänka sig.
Så nej, jag föredrar nog att inte kunna sia om framtiden…fatalist som jag är!

För precis sex år sedan gick jag igenom en jobbig skilsmässa och hade precis flytt(at) till mitt eget lilla pörte på Älgsjökullen utanför byn.
Min kära dotter kom på besök för att umgås och trösta sin gamla mamma.
Vi fick ett par sköna mamma-dotter-dagar och titta!
Med sig hade hon sina bägge jyckar, Maxi och Daniel!
Av dessa tre hundar finns idag bara Daniel kvar och han är oss så kär, både dottern, barnbarnet och mig.

Pojken som passar perfekt i sänghalmen!

Mjukt vill han ligga!

Det kan aldrig bli för många kuddar under rumpan!

Den som påstår att inte “gamla hundar kan lära sig att sitta” har fel.
Sitta kunde han nog, men efter olyckshändelsen här hemma för två veckor sedan har jag inte kunnat böja mig ner och snabbt som ögat lärde sig Daniel att hoppa upp i sängen när jag ska koppla på honom selen. Likadant när vi kommer in igen, vips upp så jag kan lossa selen!

Min fina pöjk!

3