Kategori: Läst

1874 är den finska landsbygden utarmad efter år av missväxt och svält.
Aksel har sett många familjer försvinna eller gå under, och han vet att han har havet att tacka för att de ännu är vid liv. Hans älskade hustru och deras dotter.
De har ingenting annat än fisket att leva av. Drömmen om ett drägligare liv åt familjen har fått honom att blicka långt bortom horistonten. Mot Sverige.
Aksel står inför ett livsavgörande val. Ett oåterkalleligt beslut måste fattas. Ett som kommer att sätta hans envishet, hustruns styrka och deras kärlek på prov.
Han ser bara en möjlighet. Att ensam ge sig ut över havet och lämna de han älskar bakom sig.

Utdrag ur boken, sid.78

"Han satt en stund med årorna hängande över ytan, gled sakta genom vattnet och kände en märklig villrådighet komma krypande i kroppen. Hans beslutsamhet och envishet hade tagit honom hit, från Utteröfjärden över Bottenhavet och längs hela den västernorrländska kusten, genom oväder och motgångar och nu skulle den beslutsamheten ställas på ytterligare prövningar."

sid. 134

"Här, i paradiset som han skulle bygga, skulle de aldrig behöva sakna någonting alls. Han uppfylldes av att meningen med att han fanns här i livet, själva syftet med hans existens, var att se till att de hade allt vad de behövde.
Som en skata som sliter och strävar för att bygga sitt bo högt uppe i en björktopp. Stabilt och välplanerat för att stå emot stormvindar, för att sedan stolt vaka över honans rede och ivrigt samla mat till gapande munnar. Aldrig tystnande munnar."

Detta är författarens debut, en innerlig berättelse som har tillkommit efter släktforskning då huvudpersonen är författarens farmors mormors far.
En inte alls oäven debut även om det förekommer en hel del upprepningar i texten som kan upplevas lite tjatiga.
Boken handlar om en grupp emigranter som man tidigare inte beskrivit så mycket, de fattiga finländarna som sökte sig till Sverige ovetande om att svenskarna samtidigt sökte sig över till Amerika. En hel del finländare följde också efter mot den "nya världen" men många blev kvar i Sverige och fick bättre levnadsvillkor vid sågar och nystartade industrier.

Under många århundraden var avrättningar en offentlig angelägenhet som drog stora och blodtörstiga publikskaror. Denna grymma exposé inleds med romarnas gladiatorspel där tjuvar slets i stycken av vilda djur. Historien fortsätter med medeltiden, då man lät de dömdas kroppar knäckas, brännas, kokas, styckas, dränkas eller spetsar på pålar.
Sedan följer hängningar och giljotinens historiska betydelse under franska revolutionen. Kapitlen om makabra 1900-talsuppfinningar som den elektriska stolen och de dödliga giftinjektionerna ger en isande påminnelse om att dödsstraff praktiseras runt om i världen än idag.

Visst kan ämnet i boken kännas rätt makabert? Varför i hela friden grotta ner sig i avrättningsmetoder genom historien? Tja, varför inte?
Denna bok går kronologiskt tillväga, man berättar in i minsta detalj hur en giljotin byggs upp osv.
Det får faktiskt i många stycken vår nuvarande värld att nästan upplevas som human!
Jag försökte under tiden jag läste notera lite speciellt intressanta avsnitt, men när jag läst klart ser jag att det blev en hel A-4-sida!
Jag tyckte boken var otroligt intressant, och hur kan det komma sig att så många konstnärer och målare genom historien har valt att måla av de mest vidriga avrättningsscener man kan tänka sig?
Det absolut mest fascinerande av allt i boken var ändå hur man tog tillvara på kroppen efter döden!
Under långa tider skulle lik efter avrättningar behandlas föraktfullt, skäras upp, säljas som souvenirer eller magiska amuletter, kastas på sophögar eller bli svinmat.
Men, ända sedan antikens tider har kroppsdelar också sålts som läkemedel!
T.ex värderades människofett särskilt högt i Italien under renässansen och det såldes som smärtstillande medel efter att ha renats genom kokning. Fett från människor användes tillsammans med terpentin och bivax i ett slags filler som skulle dölja koppärr i ansiktet, detta använde bland andra drottning Elisabet I.
Alltså, ni kan inte ana hur jag njöt av att läsa och lära mig så mycket om människans ondska men också uppfinningsrikedom.
Utförliga redogörelser om hur snabbt en människa avlider i elektriska stolen kontra genom en giftinjektion osv.
Jag som inte läser kriminal-litteratur i större omfattning för att jag tycker de är läskiga har istället frotterat mig i ack så mycket hemskheter att det torde räcka för min livstid.
Och funnit boken extremt spännande och lärorik!
Allt var inte bättre förr...