Jag har läst..

Utdrag ur boken:
"Men är det kärlek detta, som fyller henne med denna vibrerande lust och olust?
Emil står framför henne, rör sig intill henne, kommer fram till henne, lämnar henne. Han är fett och mört fläsk, det första efter vinterslakten, han är den första skivan ångande nybakt bröd. Han är gräddlagret på den oskummade mjölken. Han är allt detta och Emma måste stilla sig för att inte räcka ut handen och ta i honom."

"Idag sitter Emma i ljudet av orgeltonerna och ser på människorna med denna trötthet som uppfyller henne. Hon ser åt sidan, på kvinnorna och männen. Deras ansikten är fula, slitna och stängda. Mörka fläckar av hår under hakor där rakkniven inte kommit åt. Bleka skrynkliga gubbhalsar, röda näsor och rinnande ögon. Fingrar som pillar och petar på keps eller mössa i knät. Noggranna söndagsfrisyrer med många hårnålar. "

Jag blev helt betagen av denna roman, den är så innerlig och vacker, sorglig, vemodig, mänsklig och rörande.
Så här högt betyg hör inte till vanligheterna, men jag kapitulerar, totalt. Läs den för allt i världen!

Allt som återstår är en familjehistoria som tar sin plats i ett kargt bohuslänskt landskap i början av 1900-talet, genom årstider och människoöden, förbi historiska skeenden och åldersväxlingar, hela tiden med ett sjungande, målande språk. En berättelse om en kvinna, som i sin vanlighet blir alldeles unik.

Emma växer som yngsta dottern upp på gården Morlandstegen i Torp på Orust. Mat har man på bordet, man har egen mark, det finns hästar och kor och det finns fisket. Men tiderna är hårda och längtan bort, till något bättre, brinner starkt i ungdomens bröst. Tre av syskonen tar sig ända till Amerika. Emma däremot blir kvar på gården med fadern Christian och gifter sig ung med drängen Emil efter att hon blivit med barn. De inleder ett ordlöst äktenskap med starka fysiska band. Sida vid sida sköter de gården, alltmedan barnaskaran blir större. Emmas roll blir likt mammans före henne att tjäna, finnas till hands och vårda. Efter faderns bortgång förändras tillvaron, huset blir tystare, tillgångarna krymper, bekymren tilltar. Och ute i Europa står första världskriget för dörren. Emma känner sig nu mycket långt ifrån sina emigrerade syskon, längre än någonsin. Stjärnorna på himlen är förstås de samma, men också andra. Emil har äntligen blivit man i huset, men bouppteckningen efter Christian har tagit hårt på familjen och numera räcker pengarna aldrig till. Skulderna bara ökar. De har fyra barn nu, det ska bli ytterligare två, som föds under krigsåren. Barnen kräver alltid någonting av sin mor, det tar liksom aldrig slut. Händernas göromål och huset och barnen fyller varje sekund. En gripande berättelse om en kvinnas kärlek, ensamhet och utsatthet.