Geni eller snille?
Ja, jag är ingendera, varken en Einstein eller en Edison!
Totalt ointresserad och utan fallenhet för tekniska ting, det är jag!
Jag måste sakna ruta L eller var nu teknikgenerna sitter…
Däremot är jag ju väldigt intresserad av mat, både att laga och att äta…
Därför nappade jag på ett erbjudande om att köpa en mattidning och på köpet få en trådlös stektermometer.
Inte visste jag att man nästan behövde en ingenjörsexamen för att fatta hur den funkar!
Den består av en sändare och en mottagare…
I manualen kallas den för en trådlös temperaturvisning för enkel stekning…
Sändarens display har 3 rader som visar uppnådd temperatur, vald temperatur och tid.
Sändningsområde mellan sändare och mottagare är 30 meter
Varför behövs det två burkar? Tydligen ska den ena stå vid spisen och den andra ska man bära med sig eller ha där man vistas medan maten tillagas i ugnen…
Inte så självklart heller att ställa in tid och grader, nog var det betydligt enklare med sticktermometern som man sticker i rumpan på steken o kollar med jämna mellanrum!
Men visst, jag ska ge den en chans nästa gång jag ska tillaga en stek!
För tillfället håller jag mig till sommarmat, omeletter tillhör mina favoriter!
Så himla enkelt o gott, eller hur Bia, hihi?
Igår var jag helt slut efter lördagens lilla utflykt.
Tänk att man kan bli så genomtrött bara av att vara ute bland folk några timmar utan att egentligen uträtta någonting?
Men så fungerar jag numera, efter en aktiv dag följer minst en återhämtningsdag.
Tack o lov har vi fått regn vilket gjort att temperaturen sjunkit en aning och det är betydligt lättare att andas!
I morgon kanske det blir en sväng till auktionen i Tyfors, en by ca 1 mil härifrån.
Fast egentligen har jag fått mitt lystmäte och nu är det knökfullt i köksskåpen!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Monica
Ja du….det är mycket med det tekniska *s*
Tina
Usch ja vad en enda dag kan ställa till med!
Inte visste jag att det fanns såna stektermometrar… 🙂
Valpen heter Rambo stort namn på liten hund. Han blir ju inte så stor som vuxen heller 25 cm mankhöjd och en 4 – 5 kg.
Kram/tina
jette
åh.. känner igen mig i det där med ingenjörsexamen för att få minsta elektronikpryl att funka.
Bättre med omelett då ! *ler*
Anne-Lie
aw älskar åkkså ommilett… brukar steka bacon… i med par ägg när baconen är genomstekta… sen på med tomatskivor, lite kryddor å hips vips så har man sig världens godaste mat… en carlsberg till är inte heller illa… tror jag kommer att få ölmage snart… maken har köpt flera lådor som jag går å plockar ur…
Kan man få recept på din ommiletti…
Å du, temometern såg faktiskt komplicerad ut…
Kvällskram från aw 🙂
mariannE
HAHAHHAHAHA , inte bara jag som är pigg på att skriva ser jag! Gud vad jag skrattade åt din stektermometer. Det kan ju bero på att jag är så himla knäpp själv när det gäller ’tekniska prylar’.
Men Tindingen är säkert bra, eller ? Kanske har den en elektrisk bläddrare som måste ställas in i förhållande till vart tidningen ligger och vart du står.
Omeletten ser ut att vara tagen ur en kokbok. Luras du inte med oss nu? Är det kort på en som DU gjort?
Jadå jag är väl bättre i humöret och kan tänka lite klarare och med det kommer det en o annan rolighet också men lååång väg tills ”målet” där jag är helt nöjd me mej själv.
Fick inte såvärst mycket genomgång av kroppen men ska blogga om det om jag hinner ikväll så du får läsa där i så fall.
Ha det så bra Paula. Vi höres!/
M
Doris
Ja, den där stektermometern låter faktiskt mycket ONÖDIGT komplicerad, jag är inte heller bra på tekniska grejer men har en sådan jättetur att yngre sonen, Jóhann, är teknisk för oss alla
;-), han sköter t.ex. alla datorerna för familj och vänner :D!
Nu har jag bäddat i gästrummet för Davíð och hans små flickor, ska ju flyga till Reykjavík i morgon bitti och vara med dem i bilen hit.
Förresten måste jag berätta för dig att det finns en Finsk kryssare som seglar hit varje sommar, Kristina Regina tror jag att den hette, är från Petters hemstad KOTKA, såg den i hamnen igår, det är visst den minste kryssaren som kommmer hit, det kommer jättemånga varje sommar, stannar bara en dag här tror jag och turisterna är som gräshoppor över stan, annars var det ryssarna som var värst innan när de var så isolerade, de köpte nästan upp stan när de kom 😉 !!!
Sköt om dig!
Kramar, Doris