Söndags-smakbit # 28
Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
Jag läser Den fördömda flickan av Beatrice Salvioni
Jag har länkat titeln till förlaget där du kan läsa om boken.
Smakbit sid.55
”Pappas gäst och dennes fru kom för sent utan att be om ursäkt. Hon rynkade på näsan åt spetsöverdraget på soffans ryggstöd, han torkade av smutsen från stövlarna på mattan. Jag kände igen honom på hans arroganta sätt att fästa blicken på saker som om de var där för hans skull, inklusive min mamma. Signor Colombo nuddade hennes fingrar med sina läppar och rättade till emblemet som var fäst på kavajen.
Jag skulle sitta rak i ryggen, armbågarna tryckta mot sidorna, servetten i knäet och vara tyst som en ”ordentlig ung fröken” medan de vuxna pratade om vuxensaker och pappa skrattade åt något som signor hade sagt.
Mamma hade alltid fyllt mig med regler om hur man satt till bords, men aldrig förebrått mig för något dåligt betyg. Hon föredrog mig väluppfostrad framför att vara utbildad.”
sid 69-70
”Jag tyckte inte om signora Merlini. Hon var blodlös som ett lamm på påskdagen. Hon såg på mig med ljusa utstående ögon som om hon tittade rakt igenom mig. Hon varken presenterade sig eller frågade mig något. Långsamt förflyttade hon sin gula och mjuka kropp, som om den var karvad ur en Marseilletvål.”
7 kommentarer
Lottens Bokblogg
Den inställningen till andra och i synnerhet barn har jag svårt för. tack för smakbiten.
Hanneles bokparadis
Vilket otrevligt besök.
Monika
”blodlös som ett lamm på påskdagen” vilken underbar liknelse ? Verkar vara många otrevliga människor i den boken.
Ditte
Kanske inte så upplyftande bok men nog blev jag intresserad av den. Tack för smakbiten.
Kram
Cinnamon
Det där paret vill jag inte ha på besök! Tack för smakbiten!
A ROOM OF MY OWN
ovanligt ohyfsade gäster! rynka på näsan och torka av stövlarna på mattan och ignorera dottern. kraftfull metafor den där med påskalammet. tack för smakebiten!
Robert W
Jag gillade också liknelsen med påskalammet 🙂 Och den gula mjuka kroppen som kunde vara karvad ur en Marseillestvål var inte heller så dum.