Häl- och tandhaveri
Jag har haft problem med hälen på höger fot några veckor nu, kastats mellan hopp och förtvivlan.
Jag är inte den som slänger mig över telefonen och beställer tid hos vården i första taget, nej man lider i det tysta, haha
Mornarna är värst när fotleden hunnit stelna till under natten, varje steg smärtar, sen brukar det gå bättre tills jag på kvällen har så ont så jag helst skulle kapa av foten…rejäla promenader är inte att tänka på just nu,
Idag fick jag för mig att nu jäklars, tog kontakt med min vc på 1177 och skulle bli uppringd…så småningom.
Det fungerade, fick chatta med en sjuksköterska som efter att hon läst om mitt problem undrade om jag kunde ta ett foto? Haha, stel som en pinne är jag och att försöka få till en bild på hälen med mobilen hängande över mitt ben… jag du fattar, jag gav upp.
Jag fick svara på hur många frågor som helst, om jag åt inflammationsdämpande osv. osv. i all oändlighet.
Till sist kom hon fram till att det nog vore bäst att jag fick kontakt med rehab…suck. Så nu väntar jag på att bli uppringd i eftermiddag.
Som om inte detta vore nog, en olycka kommer sällan ensam, så bet jag sönder min tandprotes för ett par dagar sedan, poff så hade en tand lossnat ur protesen…
Nu gäller det att prioritera, och jag har valt att tugga maten som en kanin, med framtänderna, tills jag fått ordning på hälen och kan gå igen!
Hur kul det är inte att bli gammal?
Jag som ska gå på en vandring på torsdag med PRO…suck och åter suck.
Dessutom kunde ett paket inte levereras hit nära mig så jag fick ta bussen till stan och sedan linka iväg till stora köpcentret för att hämta paketet på Granngården!
Det går bra nu….
Nå, jag bet ihop och tog detta som en trevlig utflykt där jag efter att ha klivit av bussen långsamt strosade genom en vårvacker stadspark!
I stadsparken finns ett urval av våra olika trädsorter, här en ståtlig bok, en trädsort vi sällan ser häruppe i Dalarna
Inte heller stadsparken klarade sig utan att stora tallar föll under stormen i december
Efter promenaden genom parken hade mitt blodtryck sjunkit till normala nivåer, jag hämtade mitt paket och tog bussen hem igen, och tänk, kläderna jag beställt passade perfekt!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Carita Liljendahl
Väldigt fina vårbilder med skirande grönska har du i alla fall fått mitt i ditt elände.
Är det hälsporre måntro? Hur som helst, inte kul. Och nej, inte kul att bli gammal… och än borde vi ju ha ett antal bra år kvar?
Biopsin på höger bröstet i dag, inte kul det heller att ligga i obekväm ställning 40 minuter medan prover togs så det lät som om de sköt med elpistol eller häftapparat, stack med nålar osv. Lokalbedövning fick jag tack och lov.
Vi kämpar vidare – kram!
Paula
Nu hoppas jag av hela mitt hjärta att allt såg bra ut i dina prover! Kram
Anna-Lena
Så bra att något var positivt i allafall. Man får vara glad att kläder passar på en gammal kropp. Och bilderna är ju så fina. Naturen levererar absolut.
Hoppas att dina hälbesvär snart går över. Har du testat med mjukt hälinlägg. Men det kanske är annat än hälsporre som du har.
Önskar dej god bättring!
Paula
Jag har förstått att hälsporre mest känns av under hälen, min smärta sitter vid hälsenan bak på foten, jag hoppas sjukgymnasten kan hjälpa mig i morgon!
Anna-Lena
Ja, så är det. Smärta i hälen. Framförallt på morgonen. Hoppas att sjukgymnasten kan ge dej goda råd på träning. Att ha ont i benen och fötter är ett riktigt elände.
Synnøve Irene Kjerstad
Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid. Kom med, kom med på vandringsfärd i vårens glada tid. Sitter och sjunger den här, för den sjöng vi i skolan och på konserter. Den ÄR vår.
Jobbigt med både fot och tand. Men jag hoppas det löser sig smidigt. Kram.
Paula
Vilken fin sångtext, den känner jag inte igen alls! Ja nu skulle tiden få stanna ett tag, men den gör ju som vanligt, ilar på allt denhinner…Kram från pörtet
Brita
Hej!
Oj så besvärligt! Jag vet inte hur hjälpvilliga era vårdcentraler är, men här hos oss varierar det. Ibland måste man stå på sig för att inte bara bli hemskickad med Burana. Så mitt råd är: Stå på dig! En cortisonspruta brukar vara bra förstahjälp vid plantarfasciit. Lycka till!
Paula
Tack för goda råd, jag hoppas få hjälp imorgon, det gick snabbt att få tid hos rehab,.
Susjos
Nä fy så jobbigt du har det nu! Håller tummar och tår för att du snart mår mycket bättre!
Njuter av dina bilder från Stadsparken, inte minst på den fina musikpaviljongen, och ett minne dyker upp….har ett gammalt svartvitt foto på denna musikpaviljong i Stadsparken på 60-talet där min morfar och tror jag..även farmor och farfar är med? Som jag längtar efter att leta efter alla dessa gamla foton som jag tror finns i vår källare!!!!! Tusen tack för titten!!
KRAM och krya på dig!!! <3
Paula
Att upptäcka gamla foton är bland det roligaste man kan göra. Jag har ju flyttat rätt ofta och då brukar de komma fram ur flyttkartongerna. Nu denna gång har de inte gjort det, när höststormarna yr omkring kan det vara trevlig sysselsättning att leta på
Kram
Ibod11 - Ingrid
En olycka kommer sällan ensam heter det ju och jag blir ledsen av att läsa om allt du råkar ut för nu. Fötterna är så viktiga för att vi ska ha ett bra liv och jag hoppas innerligt att du kan få hjälp med din häl. Oj, vad jag ska hålla alla tummar hårt för att du snart ska kunna promenera utan problem igen. Eller utan problem är kanske lite för mycket att tro på nu när vi är i en inte jätteung ålder. Men att du ska kunna må mycket bättre vore väl inte för mycket begärt. Och så tanden…vilket elände. Kanske har du inte ont och då går det ju att prioritera ner den åtgärden lite. Men åtgärdas måste det nog i alla fall så småningom.
Vilken himla tur att det är så vacker vår ute just nu så att du får lite njutning också. Gullvivorna blir jag särskilt glad över att se 😀
Många kryakramar <3
Paula
Du får gärna hålla en tumme eller två imorgon förmiddag, när jag ska träffa fysioterapeuten…Jag bara MÅSTE blir bra före vår resa för då behövs fötterna till utforskande. Tack o lov behöver vi inte ta oss uppför branta berg, hihi
Kramen
LillaSyster
Men det var ju kul att kläderna satt som en smäck!
Kunde du inte bett dottern eller Noelle´s mamma om hjälp med paketet?
Låter som om du ska stanna hemma från torsdagens vandring och ta det lugnt eller att någon puttar runt dig i rullstol =) Antigen en rejäl hälseneinflammation eller hälsporre gissar jag, fy sjutton för båda delar. Själv konstaterar jag att livet efter den 50e födelsedagen så går det mest utför.
Hoppas att du får hjälp snart med tänderna så att du slipper leka kanin. Ta hand om dig vännen! Kram
Paula
Sätter nu mitt hopp till fysioterapeuten imorgon, typiskt nog så är hans mottagning en bra bit från busshållplatsen, 1km dit o en till bussen, men, tro nu inte jag sitter still, varit på nässelplockartur idag, det blev allt 6800 steg..får skylla mig själv förstås…Kram
BP
Jag tycker verkligen synd om dig. Okej, vi är ju ungefär lika gamla och jag kan försäkra dig att jag känner igen mig. Ingen tröst alls för dig jag vet. Men hälen har jag konstigt nog aldrig haft problem med.
Tänderna däremot – welcome to the gang eller hur man säger;-) Min tur där den 18 maj…
Känner verkligen för dig, fö du ska ju på semester med två kompisar om tre veckor.
Konstigt nog är det det jag tänker på, att dina åkommor inte sabbar din resa till Österlen.
Så kul att kläderna du hämtade ut passade perfekt. Nåt positivt i alla fall:-) Grattis:-)
Paula
Jag går mycket, den enda motionen jag får, det är ju den enklaste formen som inte kräver utrustning eller resa till något gym eller dylikt, tack för tumhållning! Tandeländet får vänta lite men måste åtgärdas snarast ändå, jag behöver mitt kvällsgodis, morötter! omöjliga att tugga nu…