Hundens och kattens dagbok
HUNDENS DAGBOK:
07.00 – Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 – Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 – Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 – Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 – Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 – Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 – Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 – Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 – Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 – Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 – Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!
KATTENS DAGBOK
783:e dagen i fångenskap…
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.
I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj.
Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är.
Saker och ting går inte som planerat. På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ‘allergi’. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket…
Barbro Z
Ha ha – på pricken 😛
Kramis
Herr Nilssons Fru
🙂 underbart ?
Kramiz
Christina
Hehe,känner igen det där.Adam vill jag inte gärna ha i sängen på grund av att han är så förbannat klumpig.Bea är ju försiktig när hon ska hoppa över mig och gör allt för att inte störa.Adam skiter i vilket och bara trampar på.Struntar fullständigt i om det är mitt huvud eller mage han klampar på.Han väger ju lite så det är många gånger man skrikit ord som inte ska skrivas här.
Ha det bra!
Loka
Det verkar vara skönt att vara kisse och vovve 😆
Sv: visst är det värst när barnen drabbas av något, sjukdom eller annat segslitet. Det är sant att många drabbas onödigt mycket men jag tror ändå att man får det man orkar bära men det kan trots allt upplevas -orättvist.
Sköt om dig tösen min
Kram
annette
Hi, hi tycker mej känna igen en del av detta, speciellt vad gäller hund, katt är mest hörsägen från andra i min närhet. Vad DU kan Du;)
Kramen
TT
Det är så bra!! Jag kan om och om igen lyssna på när Roger försöker läsa detta i MorgonZoo och håller på att skratta ihjäl sej… helt underbart och mitt i prick!
Mia
Hihi, jag skrattar gott åt dessa dagböcker å jag ger mig 17 på att det är just så de små liven tänker 😉
Kram på er!!!
Tette Merio
Hahaha, så jäkla kul! Har läst den många gånger förut, men det var ett tag sedan sist nu. Hur som helst, lika rolig att läsa varje gång för … har man, eller har haft, både hundar och katter, så känns ju dagboksresonemangen högst trovärdiga, hehe. 😉
Tror jag ska lägga in texten igen jag med, för att roa mina eventuella läsare också. 🙂
Kram!/Lillasyster.