Jag har läst..

De modigas rike av Tamara McKinley

Detta är den andra fristående romanen i en trilogi om det nykoloniserade Australien och om aboriginerna vars liv oåterkalleligt förändras av nykomlingarna.

Den innehåller
-passion
När George Collinson möter Eloise Cadwallader på guvernörsresidenset i Sydney är det kärlek vid första ögonkastet. Men Eloise är redan gift, och Edward är en oberäknelig man. Han skulle aldrig låta henne lämna honom. Inte levande…

-konflikt
Efter en våldsam massaker finns bara två överlevande aboriginer kvar i stammen, en äldre kvinna och en lite pojke. När Mandawuy växer upp tvingas han välja mellan den vite mannen och sitt eget folk

-vänskap
Alice har sett fram emot ett nytt liv med Jack Quince på hans fårfarm. Men väl där inser hon att farmen delas med Jacks vän och hans fru, en kvinna hon inte drar jämnt med. Inte förrän tragedin drabbar dem kan de båda mötas.

-uppror
Niall Logan är ett av många irländska barn som skickas till straffkolonin Australien. Varje dag är en kamp för överlevnad, varje dag växer vreden och längtan efter frihet. När han får chansen att göra uppror är han väl medveten om riskerna…

Jag sa redan när jag läste förra romanen att jag tyckte hennes första böcker var bättre. Numera känns det lite som om hon skriver på rutin, tyvärr, för egentligen är historierna både spännande och intressanta. Nu får jag lite “Harlequin”-känsla (romantiska pocketböcker) och jag tycker hon är en bättre författare än så.
Betyget blir bara ** men självklart kommer jag att läsa den sista delen också, om inte annat så för att läsa om aboriginernas historia som är den mest intressanta ingrediensen i böckerna.

Swallowing Grandma av Kate Long

Katherine is eighteen, and desperate for lots of things – to be thinner and less swotty, and to have cooler friends. But most of all she wishes that she had two parents instead of one grandma, Poll
Katherines father, Polls adored only son, was killed in a car crash when she was a baby. According to Poll, the crash was the fault of Katherines mother, who disappeared shortly afterwards and hasn´t been seen since.
Poll is pushing seventy, half-blind and utterly poisonous. Her ambition is for things to stay exactly the same forever, and for Katherine never to leave their pit village of Bank Top, indeed for her to leave the house only when strictly necessary.
Katherine has other ideas, especially when on her birthday, she receives a mysterious parcel of glamorous, grown-up clothes – so unlike the ones Poll makes her wear.
And then the handsome and self-assured Callum turns up, claiming to be a cousin she never knew she hand.
Katherine can feel that change is coming, the omens are all around her. In the meantime, she cleans up after Poll, revises for her exams, watches daytime tv and surfs the net at the library trying to find out how to be bulimic.
What she doesn´t quite ralize yet is that life won´t always wait for you to catch up with it.

En lagom humoristisk och småtrevlig barndoms-berättelse. Lättläst även om det förekommer dialekt som på engelska förstås är lite mer svårbemästrad.
Mitt betyg: **

Sommarsquash tokolosh! av Rachel Zadok

Faith växer upp i det lantliga Transvaal i Sydafrika på åttiotalet.
Hennes pappa är handelsresande och hennes mamma Bella säljer grönsaker och frukt på marknaden.
Faith lever nära Bella som fyller dottern med magiska och skrämmande berättelser om älvor och andeväsen som bor runt gården. Mest rädd är Faith för tokoloshen, en ande som håller sig dold i källaren.
Men hon har också annat att oroa sig för – när hennes älskade pappa en dag lämnar familjen faller mamman gradvis ner i depression och galenskap.
Det blir den färgade tjänsteflickan Nomsa som står för värmen och tryggheten i Faiths tillvaro, och när hon en dag försvinner leder det till en brytning mellan mor och dotter.
Femton år senare lever Faith i Johannesburg. Hon har inte talat med sin mamma på tio år när hon får ett meddelande från mentalsjukhuset där Bella är intagen.
Hon har avlidit och testamenterat gården i Transvaal till sin dotter.
Nu tvingas Faith konfronteras de mörka händelserna från barndomen och återvända till gården, omgiven av doftande citronträd och mörka skuggor.
Gradvis kommer förträngda minnen upp till ytan och en dag inser hon med chockartad kraft vad som verkligen hände den där natten för femton år sedan.

En annorlunda barndomsskildring kan man väl säga att detta är. Jag gillar att förflytta mig till olika miljöer och olika samhällstyper när jag läser, det ger ett mervärde att få lära känna en ny plats, både kulturellt och geografiskt.
Men, mest handlar nog den här boken om den lilla flickan som är så ensam i tillvaron. Apartheidens Sydafrika märks men är ändå i bakgrunden. Den lilla flickan förstår inte varför inte hennes Nomsa lyckas sälja några grönsaker på torget, när det är samma varor som hennes mamma förut sålt. Så småningom förstår hon att det är hudfärgen som är anledningen.
Faith är som ensamma barn ofta, mycket nyfiken, smyger in och lyssnar till de vuxnas samtal, ibland tolkar hon de vuxnas samtal helt fel vilket kan få svåra konsekvenser.
En läsvärd bok, dessutom lättläst med ett vackert språk
Mitt betyg: **

Min man David av Gerda Antti

När Marit vid 54 års ålder gifter sig med David, storbonde med släktgård som gått i arv i århundraden, blir det ett gott äktenskap fram till den dag då David råkar ut för en svår olycka. Hennes stronga och dugliga David, van att styra och ställa med allt, blir alltmer åsidosatt när sonen Peje tar sig allt större friheter som om fadern inte längre är att räkna med.
Marit slutar sitt arbete som sjuksyster för att David behöver henne under den långa konvalescensen, men hon är långt ifrån någon daltare och tycker att hon även skulle få tid för egen verksamhet på gården.
Hon lägger fram sina jobbplaner men stöter på hårdnackat motstånd och relationen mellan far och son, och mellan Marit och David, drivs till sin spets. Marit är ingen värnlös kvinna och tar gärna strid, men i sitt första äktenskap blev hon gruvligt sviken.
Ska nu också David svika henne?

Marit är en kvinna som funderar över mycket, stort som smått. Med rättmätig ilska och samtidigt en förlösande humor kretsar hennes tankar kring maktfullkomliga karlar och svagsnälla kvinnor, kring utbrända själar och för lite eller för mcyket kärlek. Inte minst rannsakar hon sig själv, och självinsikter är sällan skrattretande saker, konstaterar hon.

Utdrag ur boken:

“När man är nyförälskad går inte kärleken mycket djupare än till under kläderna på varandra och då tänker man inte på annat, men vi hade gift oss på gamla dar som man säger och varit gifta i många år, och då blir det av den där förälskelsen i bästa fall en mindre hjärtklappande sort och en mindre blåögd kärlek, nästan som en hushållskärlek, som husmanskost kan det bli. Som en hushållsost som inte har så mycket smak men som inte är så tokig i alla fall att äta till vardags. Ja, jag tycker väl att det där med kärlek, när det värsta har lagt sig, det kan bli som kompanjonskap, som en affärsidé, mellan två hederliga.Som man vänjer sig vid, som vid sin andra halva. Som man tittar efter den andra sockan på morgonen. Van som man är vid två sockor. Och är inte det så bra som det kan vara?”

” För David, han har det gamla vanliga manliga draget, det att först säga nej till nästan allt, framförallt om det som sägs och föreslås kommer från en kvinna, något som nog alla gifta kvinnor känner igen. Om förslaget inte skulle gälla att hon vill hopp i säng med honom ögonblickligen. Men annars, först ett nej, det är lugnast. Om det så gällde att jag sa att diska stekpannan sist och glasen först, inte kunde jag vara säker på att han gjorde som jag sa. Det är det där suveränitetsdraget de har.”

Ja det glimtar till med kloka ord och stolligheter lite varstans i boken. Jag har läst hennes tidigare bok “Ungdjävlar” som jag gillade skarpt, och visst har hon kvar samma myndiga stämma även i denna bok. Hon provocerar med sitt raka spontana sätt att skriva och beskriva.
Ändå tyckte jag den här boken var lite svårläst. En lång lång monolog kan den liknas vid, med många ord i långa meningar i långa kapitel. Punkt. Jag satt ibland och längtade efter punkten, att meningen, kapitlet skulle ta slut någon gång.
Det krävs total koncentration att ta till sig det lästa. Texten flyter inte bara på.
Den kräver närvaro. Själva storyn är egentligen ointressant, det boken handlar om är livsvisdom, livserfarenhet och en åldrande kvinnas åsikter om både sin egen och samhällets roll i tillvaron.
Det blir faktiskt bara** av fyra möjliga

0

7 Comments:

  1. Halloj i pörtet!
    Jag har läst många Gerda Anti, jag gillar henne, men har inte vetskap om dessa två böckers existens än gång. Jag får nog ta och uppdatera mig lite.
    Jag har också läst ut ett par böcker nyligen, ska väl skriva om dem i min blogg vad det lider.
    Skönt att du är bättre i foten.
    Vem klipper klorna? Verkar drygt att gå bort och få det gjort, eller?
    Kramen!

  2. Jo en sak bara, ang gravlaxsåsen, den går naturligtvis utmärkt att späda med mera vatten om man vill ha den lösare, men det begriper ju du, din matmamma där! :wink:

  3. Böcker – o jag = du vet. Men faktum är att jag faktiskt köpt en ny bok, nej jag har inte läst den, “min hund” tror jag den hette. Köpte den nya upplagan på hundskolan. Fast jag vet inte, kan inte jag allt om hundar? Förmodligen inte!!

    Skönt att din fot blivit bättre. Här firar vi i afton med en stor härlig drink o så ska vi nog äta nått också vad det lite. ((när älsklingen sett färdigt skidskytte)) VI HAR SÅLT VÅRT GAMLA HUS!!! Kontraktet är påskrivet. UNDERBART.
    Ja så ser man ju lite bättre oxå fast nu har jag tagit ur dem igen, fick inte ha dem så länge första dagen. Så nu sitter de där irriterande sakerna på näsan igen.
    Du skulle inte velat se när jag skulle få ur linserna…..eller skulle du. Roliga hade vi varjefall både länge o väl.

    Kramiz o ja du titter väl också på TV just nu.

    Kram Anki

  4. Oj vad du läser! Jag har skrivit upp några titlar som jag ska låna på bibblan så småningom.
    Du jag har nog blivit rejält senil! Jag tog fel på dag..det är i morgon som jag ska till sjukgymnasten. Här jäktade man iväg och åkte i snöovädret till Ljusdal o kom dit o gick anmälde mej. Sen säger hon i receptionen att ..du det var den 5e du skulle hit. Jaha sa jag ..är det inte det idag då? Det var det inte! Men jag tog o shoppade lite istället. Så nu gör jag ett nytt försök imorrn.
    Hahaha!
    Hoppas din fot håller sej bra.Kramkram!

  5. Gillar, som alltid, dina recentioner men idag är mitt huvudsakliga ärende ett annat,suck! MSN har ändrat om på “Spaces” så man knappt fattar nåt.”Närverk”, bla,bla,bla…..Så nu är jag orolig att du inte kan “komma in” på min sida! Snälla goa lämna ett avtryck när du får tid och lust!Hur är det med din onda fot :( ????? Hoppas den är bättre iaf. Ett elände med alla krämpor,tvi,tvi,tvi…..
    Kramar till alla i pörtet…. :D Önskar er en skööööön helg!

  6. Jag tror jag ska börja med en kategori “Jag har hört” för jag lyssnar på ljudböcker ju… och avverkar de i samma takt som du avverkar de böcker du läser :) men det är jättebra med dina tips för många av de här böckerna finns som ljudbok på bibblan. trevlig helg på dig/leila

  7. Än en gång, tack för dina recensioner! Jag har fått många goda tips, denna gång McKinley.
    – Jaha, ni säger “bibblan” i Sverige. Åtminstone här i mina trakter i Finland säger vi: “bibban”. Du som gillar att jämföra rikssvenska och finlandssvenska, känner du till “Finlandssvensk ordbok”? Den är rolig att läsa fast man inte är språkvetare. Lite i taget när andan faller på.
    Jag önskar dig en riktigt god jul. “Tee joulusta oman näköisesi!” (Jag kan inte översätta det till svenska, fast svenska är mitt modersmål.)
    Ha det bra.

Kommentera