Rubrik: skor
skor är veckans rubrik som Birgitta har valt.
Eftersom vi är i den lynniga månaden april
så passar detta foto ypperligt, hela arsenalen framme…ena dagen soligt och varmt, nästa snöstorm med 2 dm nysnö som igår..
Om jag backar bandet till min barndom så minns jag att alla ungar hade filtstövlar
Som tonåring älskade jag röda plastiga tajta stövlar som satt som ett ålskinn..
Sen kom starten i arbetslivet och jag gick under mina tjugo bankår i högklackat varenda dag. Jag hade små söta fötter (som vuxit en storlek sen dess) som jag kunde dra fördelar av när det var skorea i de italienska skoaffärerna runt Norrmalmstorg. Italienska skor var nämligen skitsnygga och små i storlekar, svindyra men kunde fyndas till halva priset om man drog en 35:a
Förra året skänktes en stor laddning skor till vår loppis, det blev ett hästjobb att försöka para ihop dem alla!
…de här blev över 😳
Nuförtiden är det
”My shoes are made for walking” Bara funktion som gäller!
Den insikten nådde mig på nittiotalet då jag helt bytte karriär, från bankråtta till krögare och senare korvmadame
Att stå och gå 10-12 timmar per dag i högklackat? Skulle inte tro det, och numera är det ett promenerande liv jag lever på grusvägar och skogsstigar på landet!
Siktar in mig på ett par superbekväma walkingskor i gore tex för vår och sommar!
Andra deltagare i temat Veckans rubrik är
Karin på Åland
Englundskan
Karin i Stockholm
Anna
Tove
Ulla
Musikanta
Anki
Yvonne
Matfreaket
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Mia
Fniss….. byt ut de där röda plastsakerna mot vita så har du mig som i ett nötskal (fast dom röda var ju häftiga!!) Filtskor har jag aldrig haft men däremot ”lappskor” av renskinn….det är nog det halkigaste jag nånsin gått i!!! 😳 Högklackat….jodå men numera passar dom nog bäst att sitta och äta middag i…. för nu är det som för dig, praktiskt, skönt och funktionellt 🙂
Kram på’re :love: :love:
Anki
Det blev många skor över 🙂
Häftiga röda stövlar – inget för mig någonsin … och högklackat, alltså såå högklackat har jag aldrig gått i! Träskor, gympadojor, gummistövlar … och så ridstövlar – så såg mina skodon ut förr – numer foppatofflor eller gummistövlar här hemma och annars sneakers eller sandaler … eller kängor på vintern…
Ha en fin fortsättning på påsken!
Kram
Karin Eklund
Ja, livet ändrar och vi med det!
Jag har också haft fördelen av att ha rätt små fötter i jämförelse med många andra och kunde också dra nytta av rea-skor. Nu har mina också vuxit en nummer och det är längesedan jag gick i riktigt högklackat. Även jag har jobbat på bank i min tidiga ungdomliga karriär, men hade ändå nästan alltid sandeletter på mig. Jag älskar att lufta på tårna.
Nu är det sandaler, stadiga, gåvänliga som är favoriten men förstås när det är varmare ute. Annars rejäla kängor och dojor för både stad och land och här hemma hoppar jag i mina Nokiastövlar, fodrade, när jag går ut.
”Mormor, varför har du alltid stövlar”? fick jag höra för ett par veckor sedan av det yngsta barnbarnet. 🙂
Så många skor det blev över! En konstinstallation kanske kunde komma till? Skosläpp istället för kosläpp nu i vårliga tider. Vårliga och vårliga…här behöver man filtstövlar allra minst när man går ut. Jag har ägt filtstövlar och sköna var de när det var vargavinter ute. Mina barn fick likadana.
Ha en skön fortsättning på påskhelgen Paula!
Gunnel
Vilken nostalgikick! Jag hade också röda gummistövlar när jag var tonåring. Och milda makter vad man har klämt in tårna i de där spetsiga italienska skorna. Numera är det lågklackat och fotvänligt för hela slanten. Kram
Eva
:help: 😆 Ha ha ha . . . vilken kul bild på damen som satt med en massa skor i en hög, hon ser bekymrad ut.
Mitt i bland alla andra skor sitter en väldans liten söt Blinka, jag vill ha en sådan hund också.
Väntar och längtar nu efter mitt lilla barn Ludde.
Jag är som du nu, vill ha bra sko att gå i, när man haft hälsporre inflammation ska skorna vara mjuka och bra.
I ungdomen var jag lång 175 cm och vägde 48 kg, benen var som lyktstolpar (inget kvinnligt där) skor-storlek 39.
Kallades för ’solstickan’, inte kul precis, men det var jag och jag åt som en häst, men inga kilon fastnade.
Höga klackar ville man också ha, men då såg jag ut som en flaggstång, håhåjaja . . . vad göra . . .
De sylvassa höga fick jag skippa, lite lägre fick duga (om de fanns) så jag hade tyvärr inte många att skryta med.
Tyckte då och även nu att de är så läckra och snygga, möjligen en ’sittsko’ för mig, hi hi . . . .
Jag tror att många fördärvade sin häl med att gå i högklackat., eller vad tro du Paula.
Nu på gamledar har min figur blivit kvinnlig och mullig och det bästa är att benen är långa och välsvarvade,
hi hi hi . . . .
Jag har sett många Italienska fantastiska ’stiletter’ och bara önskat mig dem av hela mitt hjärta,
men nu beundrar jag bara dem – önskemålet är att vara glad att man kan gå . . . .
för somliga går med trasiga skor, säg vad beror det på . . . .
Ha en fortsatt fin påskhelg,/ Eva
"LillaSyster"
Jag är som du då , det är hur bra skon sitter på foten som avgör om den får följa med hem. Goretex är ju helt suveränt. Men jag älskar ju gympaskor med bra studs i! Ha en bra söndagskväll! Kram
Birgitta Malmstedt
Gummistövlar med hög klack har jag aldrig haft. Måtte ha missat det modet. Nu är jag rätt lång, så egentligen har jag aldrig haft höga klackar så mycket. Någon gång då och då till fest. Idag är det, som du skriver, bekvämlighet som gäller.
Hälsningar
Birgitta
Kicki
lyckost som kan fynda skor på rea, sånt händer mig aldrig. Visst var det väl skönt att springa barfota när fötterna tillät det men nu sätter artroser stopp för såna nöjen och kräver fotbäddar och stadiga skor. Flärden kan jag lämna därhän.