Söndags-smakbit # 21

Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
Jag avslutade idag sista delen i Maja Lundes fantastiskt fina kvartett av böcker, som består av
–Binas historia
–Blå
–Przewalskis häst
och till sist Drömmen om ett träd
Jag har länkat titeln till förlaget där du kan läsa mer.
Jag har under läsningen av den sista delen känt mig nästan schizofren, ute är det nästan försommar, allt är grönt och blommar och i boken jag sträckläst är vi uppe i Svalbard i en framtid däe tiden håller på att rinna ut för jorden och vårt sätt att leva. En skrämmande och gripande berättelse som kretsar kring vårt ansvar på denna planet, både som art och individer.

Smakbit sid. 78
”Förr, för hundra år sedan, brukade barnen lägga brev till jultomten i en brevlåda uppe vid en av de gamla gruvorna. De kallade den Tomtegruvan. På den tiden gick fackeltågen dit. Men nu bodde det inge upp där längre. De brana bergssluttningarna inåt dalen var inte stabila, allt låg löst, ibland störtade något iväg. På vintrarna samlades snön där uppe i stora högar. Nu gick fackeltåget längs vattnet, men inte heller där var de säkra, rasrisken var överhängande även från Platåberget. Hand i hand, alldeles tysta för att inte väcka snön till liv gick de. Tog lavinen en, tog den alla.”

sid 366
”Den ena foten framför den andra. Trettio steg. Fyrtio. Kylan sticker i fingrarna, han försöker vifta på dem, stoppar händerna i fickorna, känner hur kylan tränger upp och in i vinterkängorna. Han börjar gå igen, har gett upp att hitta växthuset, men förr eller senare måste ett hus dyka upp, någonstans att söka skydd bara tills den värsta blåsten lagt sig. Och då, rakt framför honom, så nära att han nästan slåri, dyker väggen upp. Han är så lättad att han vill sjunga, vägg, kära vägg, han stryker händerna över den. Tryggheten i några väderbitna plankor.
I ena hörnet av växthuset gör han sig ett rede av ytterkläderna och några gamla jutesäckar.”