Jag har läst..

Klockan tickar och Sara har börjat längta efter familj. När John, advokaten med de vackraste ögon hon någonsin sett, dyker upp vågar hon mot alla odds tro på kärleken igen.
Men John har ett tungt bagage: hans livskamrat dog nyligen i cancer och Sara märker snart att Jennies närvaro fortfarande är ytterst påtaglig i hans liv. Vackra, perfekta Jennie, hur skulle någon kunna ta hennes plats? Och varför lämnar tankarna på henne inte heller Sara ifred? Kan man vara svartsjuk på en död människa?
För att inte förlora sitt livs kärlek tar Sara ett beslut som är minst sagt okonventionellt...

Utdrag ur boken:
"På senare tid har hon känt sig alltmer kluven inför bloggandet. Hennes läsare har känts mer som hungriga blodhundar. Som hela tiden vill ha nåt av henne. Som om hon medverkade i nåt slags makaber såpa.Som om de ivrigt väntade på den slutgiltiga dödsstriden. Väntar på att få alla detaljer. Vill vara med in i det sista. Inne på bårhuset. Inne i kyrkan. Inne i krematoriet och ner i jorden."

Detta är andra boken av Moa som jag läser och jag blir inte besviken denna gång heller. Hon är en mästare på att skildra relationer. På att skildra vardagsliv, dramatik, känslor, tankar, allt på ett sätt som är så lättillgängligt och bra. Man känner med både berättelsen och personerna den handlar om. Språket flyter lätt och vips så är man på sista sidan utan att veta hur man redan hamnade där. Och det är väl ett gott betyg om något...