Bäverkonst
Nu är det fullt ös i vattendragen!
Tog en promenad i veckan när Hasse var bortrest på konferens och hittade denna råmande störtflod där det brukar rinna en liten å!
Brusande porlande vatten, mitt absoluta favoritmotiv!
Ingen av jyckarna gjorde någon ansats till att vilja doppa sig och bada i forsarna
Plötsligt får jag syn på en omkullfällld björk bland snåren
Det såg misstänkt mycket ut som om bävrarna varit i farten så jag trotsade den blöta marken och tog mig närmare
Det här konstverket blev min belöning, visst är det fint?
Längs hela Glaningeån hade bävrarna jobbat och slitit.
De här gynnarna har nog inte samma problem som dotterns kanin hade en gång i tiden. Den hade snedbett och klarade inte av att nöta ut framtänderna själv så vi fick åka till veterinären med den för att med jämna mellanrum klippa av dem! Hade vi inte gjort det hade kaninen till slut inte kunnat äta när tänderna vuxit sig för långa!
Vem är det som spanar på oss på avstånd om inte Lyran!
Det är mer regel än undantag att hon följer oss på våra skogspromenader
Blinka går fram och talar om för henne att nu är det slut på rasten för nu ska vi gå hemåt!
”Stoppa undan kameran nu matte så går vi!”
Loppan var också med, tyvärr blev det inget foto på henne, hoppsan!
Jag kan också berätta att Scandic Nord i Uppsala inte är ett ställe som maken rekommenderar!
En stor pluspoäng fick dom för att dom hade rum med rökning tillåten (!) något vi inte varit med om på mannaminne, men käket var uruselt!
Varken luncherna eller middagen dom åt där var till belåtenhet, biffen var så hård och seg att vissa hade klagat och begärt in någon annan rätt istället, något maken inte visste förrän efteråt.
Han hade nog också valt det alternativet istället för att riskera sina tänder i kampen med en seg skosula!
Nu blir det dock inga fler skosulor, bakad potatis, tomathalvor och en helstekt marinerad oxfilé puttrar i ugnen…
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Malin
Åj jösses det var en nobel middag ni skall inta idag! Jag gjorde kycklinggryta och tog rött vin istället för vitt, (man tager vad man haver) grytan såg inte aptitlig ut men jag gillade den (dock inte resten av fam…)
Fina bilder vid ån, roligt att se spår av djur! Spillkråka hade jag aldrig gissat på i frg inlägg.
Kram!
Christina
Bea är snart 6 månader.Problemet med henne har varit att även om vi var ute på en långpromenad så har hon vägrat att kissa ute och så fort hon kommit in så har hon satt sig istället.Fått det lite om bakfoten.Men nu så verkar hon ha förstått att det är ute det ska göras.
Jösses vilka arbetsamma bävrar ni har i era trakter.Och lite snö kvar fortfarande ser jag.
elisabeth
men säg i hasses fall, ’vad är en hotellnatt i Uppsala’ när man kan bli bjuden på din matkonst…. ha ha . tack för svaret, och såå vackra bilderna med brusande vatten, det är nåt speciellt med det, ljudet/upplevelsen. Det bubblar så härligt. Är Lyran ett katt som följer med på promenader, det tycker jag som haft katt sen barn(idag har det blivit många nu) inte haft chansen uppleva. En sån katt måste ha nåt speciellt i sig….. i och för sig var hunden inte så kattvänlig som föräldrarna hade, kanske fanns orsak inte få uppleva det. Mina tankar på bäverns framfart går till de här otroliga männen som med motorsåg gör konst, såg en sån i min stad för 2 år sen, och en på semesterrundan härom året, de är häpnandsväckande duktiga tycker jag….. jag det är mycket man inte ens i sin fantasi kan tänka sig klara av 🙂 om ens försöka…..
Monica
Helstekt oxfile!!! 🙂 Hade jag haft bilen här nu skulle jag våldgästa er…. trots att vi nyss tryckt i oss pizza.
Rökrum trodde jag inte existerade någonstans längre.
BrittMarie
Så häftigt med bäverkonst! Har du sett bävrarna också, eller är de skygga?
Jag förstår om din make tycker restaurangmat är dålig, när han får så fin mat hos dig!
Kram
Kicki
Roliga katten som följer med på promenaden.
Ja, bävrarna gör verkligen konstverk med sitt gnagande.
Vattnet porlar häromkring också, det låter så häftigt.
Jag har inte skrivit i bloggen eller hälsat på hos webvänner. Det känns som om det är lite mycket nu, men det kanske blir bättre.
Hoppas att din mage nån gång blir bättre, låter inget vidare att ha det så där.
Kramen!
åsa
Jag gillar också vatten i alla dess former, det finns otroligt mycket kraft i det..
Bäverkonst, det har jag sett här omkring Falun faktiskt och det är häftigt att se, hur mycket de kan göra enbart med tänderna, på vissa ställen ser det ut som rena rama ”plockepinnet”..
God mat du serverade maken och jag kan ju förstå, att med din kokkonst så är han ganska så ”bortsdkämd”…
Ha dé!/Kram
TT
Det måste finnas hur mycket bäver som helst i vårt land.
Både här i Sura och uppe i stugan fälls det hej vilt av de små vassa tänderna.
Snygga bilder, som vanligt! Kram!
Anki Enbom
Vilka fina naturfoton du tagit.
Så sött att eran kisse oxå följer med 🙂
Din middag låter utsökt.
Nuu blev jag ju hungrig igen,
Här blir det uppvärmd biff med potatismos från igår.
Men allt går i när man är hungrig..
Nästan allt i alla fall
kram på dig
Synne
Hej igen.
Försökte skriva i går men det gick inte att kommentera.
Inget vidare det där när maten inte är till belåtenhet. Annars brukar scandic ha bra mat.
Vilken härlig promenad ni gjorde. Konstigt, ingen som ville bada?
Kul med sällskap av Lyran på promenaden. Klart hon vill följa med.
Får säga grattis till Räkan.
Så kul med en liten till i familjen. Synd att du måste vänta ända till september hehe…
Nu funderar jag på en annan sak.
Flytta skrev du. Vart ska ni flytt nu då? och redan….
vad har jag missat?
Ha nu en skön måndagseftermiddag.
Kramen på er.
Synne.
Nilla
Vad roligt att se Bävrarnas arbete. Vilket slit! Härlig promenad ni var på du, hundarna och katten.
Och en liten Räka är på väg också, såg jag. Vad roligt!
Kram
Doris/doje
UNDERBARA foton som vanligt, gillade speciellt dem med Blinka och Lyran ;0).
Sköt om dig !
Kramar, Doris