Jag har läst..

Början av 1900-talet. Den föräldralösa Colombine, bördig från skärgårdsön Hustrun längst ut i havsbandet, hamnar tillsammans med sin skyddsling Ursula på klippern Arkansas of Copenhagen. Fartyget stävar mot världens ände - Kina. Colombine har mönstrat på som skeppsläkare och måste förklä sig till man för att freda Ursula och sig själv.
Hundra år senare. Postmästare Algot på Hustrun är död men har snuvat sin dotter Ellinor på hela arvet. Utblottad och förlamad av sveket går hon tillsammans med sin ungdomskärlek Herrman i exil på den karga ön Stora Björn. I en sjöbod finner de ett gammalt skeppsapotek, fyllt med loggböcker från en resa till Kina. De börjar nysta i för längesedan glömda samband mellan då och nu.

Utdrag ur boken:
"Pappa Algot var en kategorisk man. Svart ruta, vit ruta - det gällde att passa sig. Humör hade han också, han hade en gång sparkat fast foten i en dörr. Men tiden hade slipat ned honom och gjort honom, om inte behaglig, så till någon man kunde ha i möblerade rum."

"En långskånk till man mötte dem och visade vägen. Han hade fladdriga knän och flaxande armar. Han svajade fram. Han pekade mot en dörr med runt fönster. Skeppsgossen låste upp dörren, sedan gick han. Han tultade, som ett litet barn i för stora träskor. Det klapprade".

Ack dessa beskrivningar!
För mig är det av största nöje att vid läsning hitta karaktärer som står ut, som kan beskrivas med många och långa ord. Som gör att de verkligen levandegörs framför ögonen. Den förmågan har Persson verkligen.
Inte så konstigt kanske, hon har skrivit både romaner, barnböcker, pjäser och manus. T.ex till tv-serien Skärgårdsdoktorn.
Den här boken är en fristående fortsättning på romanen "Hemåt över isen" som kom för några år sedan. Den har jag också läst och tyckte lika mycket om den!

Och det är hög klass på underhållningen när man får läsa om hur en skeppsdoktor försöker bota gulsot, syfilis och andra sjukdomar med gäddor, daggmaskolja etc.
Men det som ändå är bäst med romanen är att den är skriven med stort hjärta. Karaktärerna är trubbiga, älskvärda, hemska osv. men de får alla komma till tals och deras öden är ofta djupt tragiska och behjärtansvärda. Och tänk så allt hänger i hop, livet, hoppet, kärleken!
En underbar berättelse som lever kvar länge i minnet!