Ojne vojne

Inget verkar flyta på lätt och smidigt i tillvaron, det gäller att kämpa på.
Igår var det dags för

lillprinsen att besöka hund-doktorn.
Matte var också med och hjälpte till att hålla pojken stilla under undersökningen

Det blev otäckt när sprutan kom fram och blodprov skulle tas, då ville han inte vara med längre

Nu räckte inte armstyrkorna till så vi fick tillkalla extra personal för att lyckas hålla honom stången under provtagningen.
Tänk, alla mina hundar har varit fullkomligt rabiata hos veterinären, de som annars alla har varit så himla snälla och beskedliga.
Nå, blodet kom dit det skulle till sist.
Vi skulle få svar på blodproverna direkt så vi satte oss och väntade.
Den jättegulliga unga veterinären kom tillbaka efter att hon också hade konsulterat en äldre kollega.
Man misstänker Cushings sjukdom, jag länkar till en sida där du kan läsa mer om du är intresserad.
Sjukdomen drabbar oftast äldre hundar och att hunden tappar mycket päls är ett av tecknen på sjukdomen. Det andra tecknet var ett högt levervärde som också kan tyda på denna diagnos.
Men, för att säkerställa diagnosen behövs….urinprov!
Att få fatt i urin från en mycket liten jycke, dessutom okastrerad hane som aldrig kissar mer än två droppar åt gången, det lät som en riktig utmaning
Mycket riktigt visade det sig imorse att vi gick bet på den utmaningen !
Jag gick med en burk i handen som jag försökte kila in under snoppen på honom när han lyfte på benet
Reaktionen var omedelbar varje gång, han studsade till och skuttade iväg utan att ha kissat.
Vi provade många gånger, till sist insåg jag att han faktiskt behövde få göra ifrån sig innan vi gick in igen så jag gömde burken och han fick göra som han brukar, nosa, skvätta nosa, skvätta…
Jag pratade med dottern och undrade om hon ville försöka, i så fall kunde jag komma till henne med Daniel, men hon insåg att hon nog inte skulle lyckas bättre.
Nu var goda råd dyra! Vad gör man?
Jag hade mejlkontakt med bloggkompisen Anki som sa att man faktiskt kunde ta urinprov via kateter, så hade man gjort på Muffin när han var sjuk.
Jag försökte ringa till kliniken under eftermiddagen men de hade ingen telefontid. Nu har jag istället skickat mail och bett dem återkomma.
Vi får se vart detta tar vägen, men skulle det nu vara denna diagnos han har så går den att behandla med medicin i tablettform, något han får fortsätta med resten av livet.
Det gör ju inte livet för honom krångligare, han äter ju redan hjärtmedicin, man konstaterade att han har ett starkt blåsljud på hjärtat men han behövde inte öka dosen så länge han inte börjar må sämre.
Ja oavsett människa eller hund, det är inte lätt att bli gammal, men alternativet är ju rätt trist det också!

Oavsett om han är en nakenfis !