Hallå i luren!

Tänk så det kan bli, min telefonglädje höll i sig bara en kort stund. Under gårdagskvällen var jag åter oåtkomlig…
Nu insåg jag att jag var tvungen att införskaffa en nyare mobil i allafall.
Idag hade jag tid för välbehövlig ansning av barret, och när jag kom till min frissa som har salong här i kvarteret så sa jag till henne att vi vår snabba på lite idag för jag måste hinna in till stan för att köpa en ny mobil!
När frisörskan börjat klippa mig så frågade hon på vilket sätt telefonen inte fungerade, jag förklarade och berättade att ungdomarna i butiken fått den att fungera under ett samtal, sen var det åter kört.
-Får jag titta på din mobil? sa hon resolut…javisst!
Hon hämtade en nål, pillade ut sim-kortet, satte in det igen, startade om mobilen, jag loggade in och voila! Mobilen fungerade!
Denna åtgärd är det första man brukar göra om mobilen krånglar så hon var förvånad att inte det gjordes igår i affären, men, nu slapp jag åka in till stan igen, men inser dock att det bara är en tidsfråga innan jag måste byta ut min gamla trotjänare.
Håll nu tummarna för att ”tejpen” håller denna gång!
Klippningen då?

Jodå, vinterfrisyren är fixad, på med mössan annars förfryser snart de sista hjärncellerna!


Visst finns det färg i skogen, bara trollen som gått och gömt sig!

2 kommentarer

  • Carita Liljendahl

    Fin blev du i håret och härligt att de unga kunde hjälpa dig.
    Men som du säger, en ny mobil kanske ändå behövs – och så länge den andra funkar, skaffa en ny som reserv, en sådan där du kan sätta in gamla simkortet – men går det inte, om kortet är SÅ gammalmodigt, så blir väl allt nytt då. Mobiltelefonberoende är vi dessvärre, men vi får kämpa på.
    Kramar och omtanke till pörtet!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *