Förutsägbart!
Det är ju inte riktigt klokt!
När jag ser mina senaste rubriker i bloggen
-”Mörkt som natta”
-”Tröstlöst regnande”
och jämför med tidigare års rubriker
-”Mörkt som i säcken”
-”Tröstlöst tråkigt”
då kan jag bara konstatera att jag är otroligt förutsägbar, och att jag verkligen inte gillar november månad!
Denna höst har temat verkligen varit
..vatten som rinner över alla bräddar!
små älvar har blivit till floder..
..och myrar har förvandlats till sjöar!
I söndags satte vi oss i bilen i förhoppningen att kunna hitta något mindre blött ställe att traska på, det gick sådär,.,,
..men där den leriga vägen tog slut väntade belöningen, en underbart vacker vy över sjön
Vid en sommarstuga vid stranden satt det fågelholkar i vartenda träd, en del hade flera än en, här måste bo en sann naturvän!
Här duger det nog att ta sig ett dopp en varm sommarmorgon
..men nu har även ekan fått torka magen på landbacken.
Min käre man håller på att jobba häcken av sig, igår kom han hem halv tolv från Örebro!
Idag är han någon helt annanstans och hade förhoppningar om att kanske hinna hem en timme tidigare..
På fredag då han egentligen är ledig är det arbetsmöte i Stockholm så helgen blir kort.
Jag får försöka peta i honom lite vitaminer i helgen så han orkar med!
I övrigt går jag fortfarande och grunnar mycket, jag vill ju att alla i familjen ska må bra och när så inte är fallet är det förtvivlat jobbigt.
Jag bär på en gnagande oro i kroppen och känner mig så otillräcklig men jag kan bara hoppas att allt vänder till det bättre.
Som ni förstår är det inget som jag basunerar ut här i bloggen, men livet är inte alltid lätt och definitivt inte rättvist.
Jag sänder all styrka till dem som behöver det bäst!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Ingegerd
Jag instämmer i Dina önskningar vad gäller ljusningar i tillvaron.Underbart vackra bilder, men oj vad vatten ni har överallt! Stackars Hasse så jobbiga veckor! Bra med extra vitaminer!
Mia
Måste verkligen säga att jag beundrar din man, att han orkar, speciellt som den här hösten verkligen har varit just så som du beskriver…tröstlös…
Kram på er!
Nette Cecilia
🙁 Vattenbrist kan då inte bli i vinter .Här är en trött en som försöker orka skriva några rader ,har varit mycket med jobbet nu ,ser att du hade samma väder som vi med det blanka vattnet ❗ ,kram Nette
Ninni
Du har ju tagit helt underbara bilder i denna tråkiga novembermånad. Den med ekan var outstanding om jag får använda ett engelskt uttryck. Jag är ju själv ingen anhängare av engelska ord i svenskan men kom inte på något bättre ord för den bilden.
Jag förstår verkligen din gnagande känsla då det gäller familjemedlemmar som inte mår bra. Vi borde alldeles ta ett snack per telefon du och jag i lugn och ro. Vem vet… jag kanske slår en signal nån dag. 😉 Men jag vet ju att du inte är så vidare förtjust i att prata i telefon.
Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för dina familjemedlemmar så de får må bättre snart.
Kan inte Hasse få ha sina lediga dagar i fred ens. Vad fräckt att ha arbetsmöte en fredag då han dessutom är ledig. Hoppas han kan ta ut den dan vid ett riktigt lämpligt tillfälle framöver.
Kramen.
AprilSus
Jag tror att vi är många som känner precis som du inför november månad, men ändå så tycker jag att alla dina bilder är vackra, även om det kanske är lagom roligt för fotografen att traska runt i blötan.
Vissa stackare som din man t ex, får jobba halvt ihjäl sig samtidigt som det finns fullt friska personer som går arbetslösa år ut och år in, för att sen sitta av tiden på helt meningslösa sk ”kurser”. Mathildas pappa är en utav dem, som trots undersköterske utbildning och nu även truck kort, ändå ratas på arbetsmarknaden. Igår på började han en kurs som inte leder till någonting, där han och en man till sitter med ett gäng kvinnor och gör något av garn. Har inte förstått vad, men han varken stickar eller virkar. ❓ Är detta vad han ska göra tills han går i pension om ca 10 år? Inte konstigt att folk mår dåligt….
Ja, sen finns det ju en massa annat elände som drabbar de som har en plats i ens hjärta och som man tyvärr inte alltid kan hjälpa, hur gärna man än skulle vilja. Kloka ord om att vara stark, för oftast är det ju just så, att man är starkare än man själv tror när man måste. Hoppas allt ordnar sig till det bästa för den/de som har de tufft.
Kramis! <3
Doris
Tycker att det vilar något magiskt över fotona på sjön !
Förstår att det känns jobbigt för dig när dina nära och kära har det svårt, känns igen …
Sköt om dig ( och Hasse 😉 ).
Kram
Malin
Hihi jomen visst blir det lite repriser även med inläggen år ut och år in, men jag gillar rutiner, traditioner och att vara mycket hemmavid och då blir det mycket samma lika vecka in och ut, år ut och år in. Ni flyttar ju iaf då o då 😀
Med barn, stora som små, gamla som unga finns det alltid ngt att bekymra sig över, ibland svårare problem att ta tag i. Jobbigt men man får tänka att det inte finns ngt ont som inte för ngt gott med sig i slutändan.
Kram
Gun
Ja du Paula den här månaden kan dom radera ur almanackan! Man känner sig orkeslös och den olust du känner förstärks säkert av mörkret och det eviga gråvädret. Det finns ju inget som är så jobbigt som när dom som står en närmast inte har det bra, man vill så väl men kan inget göra, mer än finnas till………
Ragnvi på jobbet
Hej i Pörtet! Måste nästan fnissa lite mitt i allt det trista…jag har ett liknande inlägg hos mig idag….onödig månad det här! Mitt humör är inte på topp…lite låg o känner mig obekväm…på flera sätt.
Trots det grå så bjuder du många underbara foton! Begriper inte hur du gör?!
Och dina funderingar ang. dina nära o kära…du är i mina tankar!
Kramen!
Ragnvi
Christina
November och Februari tycker jag är årets tråkigaste månader.Tråkigt att ni har det jobbigt i familjen.Vet ju inte hur allvarligt det är men av egna erfarenheter så tänker jag komma med ett sånt där äckligt klämkäckt citat….det ordnar sig alltid till slut 😉
annette
Vilken tur att Ni tog en liten extra tur, ett helt fantastiskt fint område, det måste Ni se till att besöka under sommaren, då kan Du hoppa i och bada, kanske kan Du även få se lite fåglar i holkarna!
Tufft för maken, det hör jag, hoppas det lönar sig oxå så han för bra betalt för mödan och så får en sådan intensiv period inte vara för länge!! Hälsa honom det!!
Tufft när nära och kära har det jobbiigt, ofta känner man sig otillräcklig, men jag tror nog att Du kan ge både tröst, styrka och kraft till den som behöver i Din närhet!
annette
Punatukka
Eftersom du redan med råge vet att jag älskar dina bilder 🙂 så går jag direkt på….oro! Att oroa sig för, speciellt om det gäller en familjemedlem,någon är fruktansvärt jobbigt,Det tär verkligen på en,brrrr! Tyvärr har jag själv också erfarenheter av det så jag vet hur du känner dig.Behöver du prata så finns jag här,eller enklast, mailboxen på FB.Den står alltid öppen för oros-prat. Jag hoppas iofs. att den inte behövs utan att problemet löser sig och du blir lugn igen! Varmaste kramen till er alla!
Marketta
Nog finns det vatten alltid, så att det räcker till och blir över. Marken har ju ingen chans och suga i sig allt vatten.
Ang medicinen mamma får så är det bara reumatologen som kan ge det. Men det är tack och lov inte så ofta. Sist hon fick det var för 2 år sen. Men ibland så kan dom ge 2 ggr med en veckas mellanrum. Men nu får hon bara 1 gång. Men det hjälper inte oss, för vi måste till Falun nästa vecka igen.
Kramizzar
Marketta
Gunvor
Jag är heller ingen älskare av november månad. Men jag längtar inte till julmånaden heller som du kanske vet. Jag bara önskar att det snabbt blir januari och all hets är över. Då kan jag slappna av o kanske njuta lite av det fina. Hoppas att allt är vitt o vackert ute o mysigt inomhus.
Nu har jag gnällt av mej. Inte blir du piggare av det!
Hoppas att det löser sej för dina kära. Jag vet också hur det är att oroas för familjemedlemmar som har det jobbigt. Man kan aldrig sluta oroas för barn o barnbarn hur gamla dom än blir. Jag undrar om ens egna föräldrar kände likadant.
Inget som jag märkte av, men det var säkert så.
Ha det gott nu och så hoppas vi att dina prover var bra. KRAM på dej!