Bloggen
-
Får jag presentera…
..gårdens nya alerta vakthund Daniel, alias Achmed! Visst är han stor och respektingivande Fast det är så här jag är van att se honom, 90% av tiden.. 😆 Daniel är min dotters hund som är på kollo i pörtet några veckor medan matte och lillmatte ska åka på semester. Anpassningen har gått utmärkt, det är en mycket cool kille som kommer väl överens med katter och gamla tanter Men nu vill vi in! Förutom djuren är torgvantarna mina bästa vänner i dessa bistra istider! Självklart håller Blinka ett vakande öga över både gäster och matte! Och då vi inte alla fick plats i fåtöljen slog jag mig ner i soffan,…
-
Visst är det vår…ändå!
Igår behövde jag verkligen övertyga mig själv om att våren ändå är där om hörnet.. Det är ju nästan så man kunde tro att fotot är taget i oktober bland prasslande torra löv.. och att det bara växer mossa på grenarna! Men hinner man vända blicken mot skyn innan nästa skur av hagel, snö eller regn kommer, så ser man att sälgen har fått liv! För att finna vårtecken får man krypa närmare med kameran och zoooooma! Och plötsligt öppnar sig en ny värld.. Stammen får en grönskande kram! Solen glittrar i vattnet Som tappra tennsoldater står de åter där, även i år, de blivande doftrika liljekonvaljerna Det har kommit…
-
Liten charmknutte vid namn Valter..
Kan en liten jycke ersätta tre stora hundar och sjutton hästar som flyttade härifrån i höstas med sin fina matte… Svar: nej Kan en liten Valter stjäla mitt hjärta? Svar: ja absolut! Han är charmig, snäll, busig och trygg Och baske mig om inte Torsten också blivit förtjust i den lilla krabaten!!! ”Pusspåre Valter”… Jag fick äran att passa lillen några timmar när matte jobbade igår kväll Han knökade snällt ner sig i djurbädden som väl aldrig sett så rymlig ut förr! Allt medan Blinka tronade högst upp på stolen och hade full koll! Men det tar på krafterna att vara barnpiga
-
Min terapi – biblioterapi
Jag läser att forskningen visar att ”systematisk läsning och samtal kring litteratur hjälper läsaren att nå fram till sina egna känslor och stärker jag-känslan.” Läsningen kan vara bra terapi för sjukskrivna, ett andningshål i tillvaron, men dess effekter är svåra att mäta. Efter första världskriget användes dikter och berättelser för att minska soldaters trauman. Allt detta låter för mig helt självklart. I min familj läste vi, så jag blev ett läsande barn, mycket också för att jag inte hade syskon och tillbringade en hel del tid ensam. Under tonåren var läsningen en lisa för jag tillbringade hälften av min lediga tid i husarrest, och då var läsningen nästan det enda…










