Jag har läst..

Det här är en bok fylld med märkliga och gripande berättelser om människor och hästar som jobbar mot ett gemensamt mål: överlevnad och en dräglig tillvaro. Det är en tuff skola och till en början sker inget frivilligt, från någondera parten.
Vildhästprogrammen i fyra amerikanska fängelser ska få kriminella män på rätt kurs. Internernas uppgift är svår, särskilt som många är noviser när det gäller hästar. En mustang som fångats in i vildmarken kan vara farlig att handskas med. Det händer att rädda och aggressiva hästar skadar sina tränare, men när kontakten leder till förtroende uppstår någonting enastående. Individerna i de osannolika konstellationerna börjar lita på varandra och en helande allians uppstår. I bästa fall får en häst ett tryggt liv samtidigt som en intern kan börja resan tillbaka till en fungerande tillvaro.
Författaren tillbringade fyra månader i fängelset i Carson City i Nevada USA, för att i text och bild skildra interner som försöker tämja och komma till en överenskommelse med vilda hästar.

Mycket intressant ämne till en bok. Dock tycker jag inte att resultatet är helt lyckat, man hattar för mycket fram och tillbaka mellan hästar och interner för att man ska få någon tydlig bild av verksamheten. Att istället skildra varje häst för sig eller varje ekipage för sig hade blivit lättare att förstå.
Fotona är fina och i slutet får man en välbehövlig dos kunskap om vildhästens ursprung.
I USA är slakt av hästar förbjudet och därmed också att äta hästkött som alltså anses oetiskt. Att det skulle vara mera etiskt att tillfångata och förvara tusentals hästar i trånga inhägnader ifrågasätter jag skarpt, däremot är jag inte tillräckligt insatt i ämnet för att kunna dra egna slutsatser av hur man borde hantera situationen. Det finns dock människor som viger sina liv åt att hjälpa de vilda mustangerna och det är jag glad över!