Jag har läst..

Sverige 1945. Över hela landet befinner sig människor som befriats från andra världskrigets koncentrationsläger.
Tjugofemåriga Miklos hinner knappt trampa svenska mark innan han åter ställs inför döden; läkaren ger honom sex månader att leva.
Men Miklos vill inte dö, inte nu när han precis fått livet tillbaka.
Han vill hitta kärleken. Han börjar skriva brev till 117 ungerska flickor som befinner sig på olika rehabiliteringshem runt om i Sverige: Kära Nora, kära Erzsebet, kära Lili, kära Zsuzsa, kär Sara, kära Szerena...Han skriver från morgon till kväll, som om det gällde livet. Och det gör det.

18-åriga Lili försöker övervinna sin oro och sina mardrömmar. Kommer hon någonsin kunna börja ett nytt liv och hitta den kärlek hon drömmer om? En dag får hon ett brev...

Boken är en kärlekshistoria inspirerad av de kärleksbrev som Peter Gardos mottog efter sin pappas död och som utväxlats mellan hans föräldrar efter krigsslutet.
En film baserad på boken har premiär under våren 2016

Utdrag ur boken:
"Jag kan föreställa mig pappas gestalt i militärjacka och ryggsäck när han klamrar sig fast vid den öppna flygplansdörren. Han tittar ner. Under honom en avgrund, moln, öde fält. Pappa har fruktansvärd höjdskräck, han får svindel, vänder sig diskret bort och börjar kräkas. Grova nävar tar tag i honom bakifrån och knuffar ut honom i intet".

"Här han satt nu, i ett fönsterlöst rum. Han bar en sliten, grå kostym och koncentrerade sig på en fluga som dansade runt på skrivbordet mellan de spetsiga blyertspennorna och pennvässaren. -Jag avskyr dem. -Ni ska se upp för avskyn. Den övergår snabbt i hat. Och därefter kommer snart aggressionen. Senare ideologin. Och i slutändan kommer ni jaga flugor resten av livet."

Jag fascineras mer av själva historien än av orden i denna berättelse. Den är osentimentalt skriven, översättningen är stolpig och inte särskilt tilltalande.
Huvudpersonen kallas "pappa" genom hela romanen vilket känns märkligt när han skildras som en ung man i ett sammanhang när han inte var i närheten av att vara pappa. Det förvillar..
Jag tror att en film på detta material kan bli riktigt sevärd. Där kan skådespelare leva ut rollerna på ett annat sätt än vad som skett i bokformatet.
För oavsett vad man tycker, så är berättelsen smått osannolik och fantastisk.
Och den dödsdömde unge mannen blev frisk, som av ett under, och fick leva med sitt livs kärlek.
Bara en sån sak höjder betyget...