Kylan biter i kinderna

Temperaturen ligger kring -15 grader på dagarna, lite onödigt kallt kan jag tycka.
Nu får jag nog snart ovett om jag publicerar flera vintriga foton, men tänk för att det gör jag ändå!

Jag har min lilla kamera inlindad i en vante i min ficka och tar bara fram den och klär av den när jag precis ska till att ta ett kort…

Idag talade den tydligt om att tack men nu räcker det, jag strejkar om jag måste vistas utomhus i den här kylan!
Idag förstod jag allvaret, att jag kanske snart inte skulle ha en fungerande kamera, så jag stoppade tillbaks den i fickan och där fick den ligga resten av promenaden!
Att doppa sig i ån var heller inget lockande alternativ…
Jag har hittat ett bra ställe att mata änderna på, vid åstranden en bit bort där fåglarna håller till och genast kommer rultandes uppför backen när jag närmar mig.
Har fått lära mig att koppla Daniel en bit bort för att han inte ska skrämma dem…
Jag har väl inte så mycket att ge från mitt lilla hushåll, igår fick de talgbollar som jag skurit i småbitar, uppblandat med linspasta som smakade bläää i min mun.
Tacksamma är de att mata, glufsar i sig det mesta, fast inte morötter, haha

Nu visar jag istället småfåglar som jag fotat genom ett inte helt skinande rent fönster

Någon av grannarna har köpt en havrekärve och många är de som besöker den.

Jag har otåligt väntat på domherrarna och plötsligt en dag så bara satt dom där i rönnen

Jag börjar förstås med dom-DAMEN!

Dom-HERREN får ändå så mycket mer uppmärksamhet i sin granna kostym

Och jag måste ju säga att han är bra stilig!
Bara ett dygn efter deras ankomst fick vi första snön…så ordspråket stämde även i år att domherren kommer med snön..

De här fåglarna gäckar mig! De sitter och kvittrar högst upp i björken, ett stort gäng är de och de flyger från ena trädet till nästa i samlad tropp…Jag undrar om de är sidensvansar, men nu fick ju kameran vila idag och mobilkameran är helt värdelös som synes.
Med blotta ögat såg jag att fågeln var vit om magen men såg även rött skymta förbi, kanske var det på huvudet.

Imorgon ska jag trotsa nya restriktionerna som träder i kraft och åka in och julshoppa.
Det måste göras, men det kommer att gå fort och smidigt, dottern och jag gör gemensam sak i leksaksaffären.

Man har tagit bort tidsbokningen för corona-test här i Dalarna, men de stackare som inte har en smartphone eller bank-id eller bil, ja de får ingen hjälp!
Jag har hjälpt en granne att få hem lite mat senaste veckan då han varit krasslig. Han borde förstås testa sig men vet inte hur han ska göra.
Idag hittade jag ett nummer till telefonrådgivningen angående testerna, gav det till honom och fick senare höra att man inte ens kunde ställa sig i telefonkö utan blev anmodad att ringa senare…
Bedrövligt!