Puh, vilken dag

Imorse skulle min handled röntgas pånytt, klockan halv åtta! Det satt nog en administratör på lasarettet och log i mjugg när hon bokade in mig på en okristligt tidig tid!
Ja, jag vet, det är en helt normal tid för normala människor, bara att gilla läget, vilket för min del innebar knappt någon sömn alls eftersom jag var orolig för att jag skulle missa väckningen….
Nå, iväg kom jag, och det var välbehövligt också för att gipset hade börjat skava rejält vid tumroten och knogen. Gips varma sommardagar är ingen hit!

Men vem kan vara grinig när man kliver på den här bussen?

Någon har gått “all-in” med pyntet, o glad blev jag!

Har man en tid halv åtta så kommer man in på röntgen och kontroll klockan halv tio, men man är luttrad.
Röntgenläkare skulle ju kolla hur det såg ut och hen hade väl annat att göra än att kolla finnkäringens handled.
Sen fick jag då träffa gips-sköterskan när jag fått veta att armen läkte som den skulle.
Nu började ynkepynk-jag att beklaga mig över att gipset skavde på tok för mycket på tumleden och knogen.
Hon konstaterade snabbt att gipset satt för trångt och beslöt att byta.
Då slängde jag ur mig att det ju varit väldigt synd med mitt armbrott när jag precis hade börjat komma igång med simningen…
“Så du vill att vi sätter på ett badvänligt gips? sa hon och tittade på mig!
YES!! sa jag, och fick till och med välja färg…Blått! vill jag ha!
Jag har sett dylika gips på barn och trott att de var extra tåliga eftersom barn inte är så varsamma av sig, men det är alltså vattentätt!
Glad i hågen och med ett knallblått gips traskade jag hemåt, käkade frukost och packade ryggsäcken full med böcker för att åka till biblan.
Men säg den glädje som varar…
Efter bara någon timme kändes gipset lika trångt som det förra

I sommarvärmen svullnar förstås lederna men så här kunde jag inte ha det….alltså promenerade jag än en gång till lasarettet där jag letade mig fram till min “gips-tekniker”
Det blev…..gips nummer tre!

Och nu jäklar kan jag både vifta och lifta med tummen!
Det var den dagen, 16000 steg senare…
Nu undrar jag om någon som läser här har erfarenhet av vattentätt gips?? Är det något jag behöver tänka på innan jag duschar eller hoppar i sjön? (något jag nog väntar med ett tag tills svullnaderna lagt sig)
Det känns nästan lite för enkelt att inte behöva preppa nånting???
Tips mottages tacksamt!