Söndags-smakbit # 21

Bloggen Flykten från verkligheten ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.

Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
En viktig regel: Inga spoilers!

Denna vecka har jag läst den nyutkomna boken 1919 Kvinnornas år av Unda Hörner
Titeln är länkad till förlaget där du kan läsa mer.

Jag upptäckte rätt snart att många (de flesta) av de kvinnor man berättar om i boken var okända för mig! Så jag var tvungen att göra lite egen research, tack Google!

Smakbit sid. 34
”Hans Majestät kejsar Vilhelm II ansåg att Kollwitz bilder bar på en alltför omstörtande potential, -rännstenskonst- kallade Vilhelm sådant och prydde sig hellre med slätstruket salongsmåleri. Hans Majestät såg också till att förhindra att Kollwitz hedrades med medaljen som Max Liebermann hade föreslagit henne till. -Ordnar och hederstecken hör hemma på brösten till förtjänta män, enligt kejsaren. På en kvinnas blus skulle priset ändå bara bli värdelöst.”

sid. 53
”Mina herrar och damer!” Så låter det den 19 februari genom salen i Weimar, där för första gången den nya författningsgivande tyska nationalförsamlingen sammanträder. Knappast mindre än respektlös dada-lyrik sörjer detta fullständigt ovana tilltal för oro och munterhet, och det i herrar ledamöters led. Men skrattet kan också fastna i halsen på de flesta av dem. Självmedvetandet som kvinnorna på senare tid ådagalägger förefaller en aning hotfullt. I talarstolen står Marie Juchacz, en kärv uppenbarelse med uttrycksfullt rak mun, och tar till orda. -Det är första gången som kvinnan i Tyskland som fri och jämlik får tala i parlamentet till folket, vi ser slutet på den politiska omyndigförklaringen av den kvinnliga hälften av samhället som borde ha kommit redan för längesedan.”

18 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *