Jag har läst..

The new green Protein Bokomslag The new green Protein
Therese Elgquist
kokbok, näringslära
Bonnier Fakta
2018
158

Växtbaserade proteiner! Vilka är de 20 bästa gröna proteinkällorna? Hur mycket protein behöver du få i dig per dag?Och hur lagar du växtbaserade rätter som både är goda, spännande och innehåller alla näringsämnen?
Den här boken ger svar på allt detta och lite till.
Dessutom får du gröna recept för dagens alla måltider.
Författaren Therese Elgquist är matskribent, matkreatör och stylist. Hon håller workshops och föreläser enligt sin matfilosofi som stavas näringsrik, grön, vacker och balanserad mat.

Jag har varit intresserad av mat hela mitt vuxna liv, jag har också jobbat inom livsmedelsbranschen, dock utan att ha någon egentlig utbildning.
Fortfarande intresserar ämnet mig och jag inser att jag också ska dra mitt strå till stacken vad gäller klimatsmart mat.
Nu är det ju inte så lätt alla gånger, men kunskap är grunden till all utveckling och förändring, alltså försöker jag ta till mig nya rön inom området.
Det första som dock irriterar mig oerhört är titeln på boken! Varför på engelska? Vad är det för fel att säga Nya gröna proteiner på svenska?

Nå, jag bläddrar vidare i boken och konstaterar att den är mycket vetenskapligt uppbygd med klara tydliga avsnitt såsom -Maten som nyckel, -Grejen med protein, -Matens näringsämnen -Crash course i protein (????)
-boosta maten osv. Efter fakta-avdelningarna kommer recepten, allt från frukost, till lunch, middag och godsaker.

En del av innehållet har jag redan lärt mig tidigare men det förekommer också nya begrepp som jag läser om för första gången, bl.a riboflavin och antinutrienter.
Men nog är det mesta skrivet för riktiga fantaster, träningsmänniskor och andra högpresterande individer.
Men jag läser ändå med intresse om t.ex blötläggning och groddning och hittar nya proteinkällor som jag inte är så bekant med.
När vi kommer till receptavsnittet är de tydliga och illustrerade med finfina foton.
Någonstans bland frukostförslagen förirrar jag mig dock totalt, jag är inte ett dugg sugen på "matig havregröt med spenat, kikärter och avocado" eller "amaranthgröt med dadelkaramellswirl och ingefärskokta päron"
Men det är modernt så det förslår. Jag skulle väl inte hitta hälften av ingredienserna i min matvaruaffär..och portionspriset ska vi inte prata om.

Jag kommer inte att bli vegetarian, eller vegan. Men jag provar gärna olika rätter som ingår i dessa dieter. Och blir jag bjuden så tackar jag inte nej!
P.S Har blötlagt gula ärtor och lagt på groddning enligt bokens instruktion. Efter tre dagar har ingenting hänt, antingen gör jag fel eller så tar gula ärtor väldigt lång tid att grodda...

0

4 Comments:

  1. Mirjam Elisabet Halvarsson

    Håller fullständigt med dig det du skriver om vad som finns i mataffären och priserna! Men visst är det roligt att testa nån gång ibland om det skulle dyka upp…Jag vet inte hur många gånger jag groddat gula ärtor och det har gått hur bra som helst…UTOM de två senaste gångerna!!! Det måste väl ändå bero på ärtorna då??
    Kram på’re

  2. Visst blir mycket amerikaniserat numera? Jag upplever att texter och böcker bara går i engelska former och ska kännas så “klyschigt” eller hur man ska uttrycka det.

  3. Mat tycker jag om att laga och oftast gott att äta. Men jag funderar mycket på vad som är klimatsmart. Och det kan ju inte vara alla de frukter och grönsaker som flygs in till Sverige. Håller helt med dig om titeln. Varför på engelska. Pust! Boken är ju i övrigt skriven på svenska. Det gör att jag inte direkt är positivt inställd från början. Min bästa väninna är professor i näringsfysiologi och jag tycker jag fått väldigt bra kunskap genom henne . Men där är det allsidig kost som gäller och med en god blandning. Jag äter både vegegtarisk och vegansk mat och även den som innehåller kött , fisk och skaldjur. Tror dessutom att “lagom ” av det mesta är bäst.
    Kram och tack för tipset.

  4. amaranthgröt med ingefärskokta päron skulle jag inte tacka nej till!

Kommentera