Månad: november 2014

Den traditionella julskyltningen ägde rum igår i byn.
Innan jag jobbade ett pass på loppis så hann jag med att gå och titta på utbudet.
Det mest spännande i år var helt klart

legoutställningen på biblioteket, så dit styrde jag kosan

Jag var inte ensam, det var knökfullt på vårt trivsamma bibliotek

Här hade Anders Nilsson ställt ut sin legoskapelse föreställande Fredriksbergs bruk

Det var hur imponerande som helst, återgett in i minsta detalj!

Inte bara bruket fanns uppbyggt utan även alla människor som har jobbat där

Anders som byggt skapelsen är ordförande i Swebrick föreningen för “Lego för vuxna”
Jag valde att avstå från tävlingen som gick ut på att gissa antalet legobitar som gått åt vid byggandet…det var helt enkelt alldeles för svårt att gissa, det måste vara tiotusentals bitar..

Idag har jag tittat på längdåkningen från Ruka, glatt mig åt finske segraren och konstaterat att jag hoppas att den norska käcka Duracell-kaninen Johaugs batterier hinner börja mattas av innan det är dags för VM i Falun

I morgon byter vi månad, december gör sitt inträde, någon riktig vinter är ännu inte i sikte, jag hoppas på snö så snart som möjligt!

På resande fot i 10 timmar för ett lasarettsbesök avklarat på tio minuter, så går det till i glesbygden!
Klockan ringde igår morse klockan fyra. Kan inte minnas när jag senast vaknat så okristligt tidigt. Jag klagar inte, jag vet att det är vardag för många, men har man det som rutin då går man ju också och lägger sig i tid…
Jag satt och bara hoppades att jag skulle börja känna mig lite trött, men icke, klockan elva tvingade jag mig i säng men precis som jag befarat var det svårt att somna.
Nå, upp kom jag, fick i mig två koppar kaffe, flera vågar man ju sig inte på av risk för att bli kissnödig någonstans längs vägen…

Resan till Falun med tre bussbyten gick hur smidigt som helst.
Fast kissnödig, det blev jag redan vid hållplatsen i byn, när det kändes kulet och ruggigt och man visste att ingen toalett finns att tillgå de närmaste timmarna…
Rent psykiskt alltså, och när jag anlände till Borlänge gick det inte länge.
Då var jag tvungen att kila in på resecentrums toalett, med risk för att missa bussen mot Falun.

För en gångs skull hade jag turen med mig, bussen var fem minuter sen och jag hann

Som nybliven expert på området bussköande kan jag instämma med ovanstående humorbild. Vi vill inte stå och gnida mot varandra, vi svenskar! Vilken tur att vi har gott om utrymme!

En timmes väntan på lasarettet ägnades åt apotekbesök där jag fick veta att det var datastrul som gjorde att jag inte fick förslag på ersättningsmedicin då den jag äter var tillfälligt slut. Dessutom hade apoteket nyöppning efter renovering så jag gick ut därifrån inte bara med medicin utan också en fotkräm, duscholja och ett par ansiktscremesprover! Gratis!
Så kan turen svänga, från en skitdag till en riktigt bra dag

Röntgenundersökningen som utgjorde bentäthetsprovet var mycket enkelt. Jag låg helt enkelt på rygg på en brits medan en röntgenstråle vandrade över min rygg och mina höfter under ca 10 minuters tid.
Resultatet fick jag med detsamma av sköterskan, ingen benskörhet här inte! En lite svagare ryggkota upptäcktes men inget som föranleder åtgärder.
Under åren har jag krympt, som de flesta av oss gör, men bara med en ynka centimeter, o tur är väl det eftersom jag är så kort redan från början!

Jag var klar med undersökningen redan innan klockan elva, och bussen till Fredriksberg från Ludvika gick kl 15.40
Men jag var ju inte oförberedd på den långa väntan, och som tur är har jag en dotter i Falun som denna dag snällt ställde upp på att underhålla sin morsa några timmar.

Vi strosade i affärer och åt lunch på kinakrog. Det var gott, flera år sedan senast.

Men oj så trött jag var på hemresan, när jag kommit ombord på sista bussen, en bekväm långfärdsbuss med endast svag mysbelysning i den mörka kvällningen, då föll ögonen ihop omedelbums!

Exet mötte upp mig och levererade ett stycke hund.
Väl hemma såg jag fram emot premiären av årets “På spåret”.
Som fredagsmys hade jag inhandlat kastanjer som jag rostade i ugnen och inmundigade med saltat smör. Mums, gott men ack så kaloririkt…

Rodnande måste erkännas att jag senare under kvällen somnade i fåtöljen framför något mindre intressant senkvällsprogram.
Trodde först att jag drömde då jag plötsligt hörde galopperande hästhovar…
Yrvaken ställer jag mig upp, går fram till fönstret och ser några kusar springa förbi….
Kastade mig på telefonen och ringde grannen, hon hade hört samma sak så hon var redan på språng och en stund senare fick jag ett sms som meddelade att alla kusar nu var tillbaka i hagen

Avslutar dagens babbel med ett foto från 1902. Så här såg det då ut där jag nu bor!

Vaknade igår, klev upp för att halvblind traska iväg på toaletten.
Möts därinne av minst 8 kluttar utplacerade över hela golvytan…någon som blivit nödig men inte tagit sig upp till toalettstolen
När jag städat klart där och kommer ut i hallen ser jag att det ligger lika många kluttar på hallmattan

Vad är det som pågår???
Det verkar som om djuren haft en intern tävling vem som kan lägga flest högar…
Jag kan inte ens minnas när någon senast gjort ifrån sig inne, både hunden och katterna sköter sig annars exemplariskt…

Ingen bra början på morgonen alltså, den ska ju börjas med minst tre baljor kaffe innan något annat kan ske..

Efter första baljan går jag ut för att mata pippifåglarna.
Solen skiner, frosten ligger krispig på gräset, det är vackert så det gör ont i ögonen!
Fram med kameran, här ska äntligen fotas!
Klickar och klickar, utan resultat, upp kommer istället texten “skrivfel”
Vadå skrivfel, jag försöker inte skriva nåt, jag fotar!

Chattar med dottern som tror att det är fel på minneskortet, hon ber mig formatera om det …WHAT??? Vardå hurdå, det har jag aldrig gjort under alla år!
Läser kamerainstruktioner på nätet men blir inte mycket klokare.
Kameran fungerar i alla fall när man tar kort i det egna minnet vilket tyder på att minneskortet är trasigt.

Surt sa räven…det blev inga vackra frostnupna foton på domherrar idag

Sätter mig upprörd vid datorn, vilken förmiddag!
Nu ska räkningarna betalas, och se, det gick utan missöden!
Nästa uppdrag är att beställa medicin från apoteket.
Det gör jag på nätet, smidigt och enkelt och medicinen kommer hem i brevlådan.
Men, vad nu då! “Medicinen kan för närvarande ej beställas”

Telefontiden till apoteket är en timme på morgonen, skriver mejl istället och får till svar att när det gäller receptbelagda mediciner har de inte rätt att svara på mejl utan jag behöver besöka apoteket eller ringa….
Som tur är ska jag till lasarettet i Falun imorgon så jag får gå in där då…

Och hur ska det gå, jag måste stiga upp klockan fyra imorgon bitti!!!
Det är sannerligen inte lätt att bo i glesbygden utan bil…

Nu har jag lagt gårdagens strul bakom mig och dagen ska ägnas och trevligare sysselsättningar.
Solen har gått och gömt sig men den vackra vita frosten ligger kvar och gör att dagen är ljus och fin.