-
Blodvite
Igår skulle jag laga en laxpudding… Det gick sådär…trots att jag visste hur lätt det är att skära sig på mandolinen när man man skivar potatis.. En bit skinn från fingertoppen försvann i ett huj, o jisses så det blödde! Eftersom jag äter blodförtunnande var det svårt att hejda blodflödet, hur sjutton sätter man plåster eller bandage på fingertoppen? När jag blodat ner flera plåster och handskar så kom jag ihåg att jag köpt blodstillande vadd en gång då jag ofta blödde näsblod. Puh, så skönt! ..men disken fick vackert vänta till idag! Imorgon väntar jobb och sen….tadaa…kommer min finaste dotter på besök! Så nu tar jag helg från bloggen…
-
Gems weekly photochallenge # 2
Tema: kristall Det här var inte lätt! Eventuella kristallvaser och kristallglas jag haft i min ägo har jag med varm hand överlåtit till min dotter. Kristallkrona har jag aldrig ägt, även om jag gärna hade gjort det förutsatt att jag haft så högt i tak att jag hade kunnat svinga mig i den! Kristallsjukan har jag drabbats av en gång, den går på balansnerven i örat och är inte ett dugg kul även om man skulle kunna tro att man blir glad och yr i hatten utan att behöva inta alkohol. Så vad återstår? Det kom till mig helt kristall-klart idag när vi gick förmiddagspromenaden… Jag har ju fullt av…
-
Jag har läst..
Titel: H som i hök Författare: Helen Macdonald Genre: biografi Förlag: Brombergs Publiceringsdatum: 2016 Antal sidor: 359 Helen Macdonald är i fyrtioårsåldern när hennes älskade far plötsligt dör. Redan när hon var liten flicka introducerade han henne för den fascinerande falkenerarkonsten och detta speciella intresse har alltid varit ett starkt band mellan dem. Sorgen som drabbar Helen är förlamande. Samtidigt känner hon en närmast tvingande längtan att anta den största utmaningen en falkenerare kan ställas inför: att tämja en duvhök. För åttahundra pund köper hon höken Mabel. Hon fyller frysen med hökmat, stänger av telefonen och ger sig ut på en livsresa hon inte vet var den ska sluta. Utdrag…
-
Hon fick så hon teg!
Ja hon, finnkäringen, hon fick så hon teg, det blev en rejäl snöstorm till sist! Gissningslek, vad är nu detta utanför min dörr?? Jasså, såg du det med en gång? Vad säger du? Finns det bättre sätt att mäta snödjupet på? Tro mig, jag stod och tittade ut vid farstun och snön yrde och lekte i vinden, och det var så härligt! Busväder är mitt favoritväder, man känner sig liksom extra levande när vinden viner och det vräker ner från himlen…håller du inte med? Finväder är ju bara för mesproppar tycker jag.. Jag kanske ser lite bister ut i motvinden men jag njuter i fulla drag där jag sparkar iväg…
