Söndags-smakbit # 43

Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
Jag kan inte förklara varför jag dröjt med att börja läsa Vikingaserien av Agneta Arnesson Westerdahl eftersom jag tokgillar historiska romaner och denna serie utspelar sig på vikingatiden på 800-talet.
Nu har jag strax läst ut första delen: Havets hundar och tveklöst kommer jag att läsa alla böcker som ingår, hittills totalt fyra böcker. Jag har länkat titeln till förlaget där du kan läsa mer.

Smakbit sid 182
“Storm, tänker Atli. Nu måste de reva och minska farten innan seglet brister eller masten knäcks.
Skeppet lyfts av en stor våg, gör ett luftsprång och faller ned i en vågdal med ett brak. Men skeppet är tåligt och en och annan våldsam dykning klarar det, det vet han.
Ena stunden ser han bara mörk himmel, nästa stund är de omgivna av grågrönt ursinne. Regnet står på tvären och männen blir genomsura. De öser skeppet med pytsar och ämbar och tittar efter brott i borden, men allt är helt.
Långt borta anar han ett av de andra skeppen. Det går för fullt segel upp på en vågkam så hela stäven och en del av bottnen syns. Sedan dyker det tvärt ned och överspolas. Han ser på den vådliga havsleken och pekar, Udd skakar uppgivet på huvudet, och Atli suckar. När skeppet för tredje gången stiger upp på en fräsande vågkam med fullt segel, blottar sin förstäv och halva sin botten och dyker ned i en vågdal, så är det sista gånger Atli ser det. När nästa våg har passerat, är det bara några skeppskistor som kastas runt i stormvågorna som talar om var skeppet försvann. Den tredje havshingsten har han inte sett på länge, men det visar sig äl när det mojnar om den har klarat urvädret. Rans och Ägirs stormglada döttrar har fått sitt. Havet har svalt ännu ett manskap och nu vankas det öl i den lysande gillessalen på havsbottnen.”