Alfta – 14 år senare..
Första gången jag besökte Alfta var för fjorton år sedan ditskickad av Försäkringskassan, den Allsmäktige, som efter tre veckors utredning skulle avgöra om jag hade någon arbetsförmåga kvar.
Jag hade då gått sjukskriven några år, och Carina som jag nu hälsade på kom redan då farande med sin bil och tog ut mig på äventyr i trakten.
Redan då blev jag förtjust i både henne och Alfta, och det håller i sig än!
Visar några exempel på husen som jag är så förtjust i
Det går en kulturstig i Alfta där informationsskyltar vägleder till de olika byggnadernas historia.
Den har vi inte tid att följa denna gång, vi har mycket att prata om, och något ska finnas kvar att göra till nästa besök!
Det började skymma men jag kunde inte låta bli att knäppa kort
Här vid älven har jag hittat en söt liten stuga, nästan som ett litet pörte, eller hur?
Fina detaljer
..och stuckaturer
Nu går vi raskt från byggnationer till levande varelser, väninnans mysiga katter!
Får jag presentera Snoozen
och Mumlan som dricker på sitt eget vis
Två riktigt coola katter som var aningen reserverade inför främmande käringar men ändå tolererade att bli klappade
Om någon tvivlar så fanns det gott om bevis för att vi befann oss i Hälsingland
Lite varstans dök han upp, Hälsingebocken
På husväggen, bakom huset och framför huset!
”Nämen, du är ingen bock, du är ju en igelkott!”
Vackra röda äpplen i trädgården
Jag är ju ganska miljöskadad så vem är förvånad när jag plötslig utbrister: Det växer blodriskor i din gräsmatta!
Det blev allt några stycken, och sen jag åkt hem har Carina plockat flera. Nu får hon kolla noga innan hon sätter igång gräsklipparen!
Svampen åkte rakt ner i pannan tillsammans med ett gäng kantareller…
och resultatet blev en läcker svamppaj!
Jodå, det blir en blomma även idag…
Stjäl en vacker ros i trädgården, hon märker nog inget, det finns ju så många!
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Ninni
Här kände jag mig som hemma… känner till alla motiv. Hihihi. Så fint fångat med kameralinsen. <3
LillaSyster
Vilka hus så vackra med själ och personlighet. Annat än dagens sterila byggnationer. Smidigt att ha svampen utanför ytterdörren
Superfina katter. Ha en bra torsdag!
Anki
Härligt med svampen precis utanför dörren … blodriskor … mums – så härligt kryddiga i sin smak – perfekta till paj!
Jättefina bilder från ditt besök – och vilka fina hus! … och så mysiga katter till det!
Ha en fin torsdag!
Kram
Paula
Jag gjorde något som man inte skulle göra. Carina hade redan kantareller till pajen så vi lade bara till de riskor vi hittade. Nu läste jag att de absolut inte passade ihop, haha, men det var inget vi märkte av, smakade gott…
Jag gillar den lite torra konsistensen på blodriskorna och tycker de är goda knaperstekta. Såg pepparriskor idag så jag ska ta en sväng och bara plocka såna som jag kan salta in…det var längesen, blev inte av ifjol. Kram
Ama de casa
Oj vilka vackra hus och katterna verkade verkligen mysiga om än lite reserverade 🙂
Fina gräsmattefynd också och sen toppat med en vacker ros – tack för det 🙂
Mirjam Halvarsson
Ett inlägg som gör mig fullkomligt lyrisk och faktiskt lite vemodig, hemlängtan kommer över mig <3 Hälsingland har i mitt tycke, de vackraste husen i landet <3
Tack Paula, kram på're!
Paula
Jag kan verkligen inte säga emot, jag gillar ju dalaröda stugorna här hos mig, speciellt de i tjocktimmer, men vackra är de inte på samma vis. Kul att du blev lite nostalgisk! Kramen
Kicki
Blodriskor i gräsmattan, oj, inte maskätna heller. Dom är väl annars en typisk skogssvamp.
Vilka härliga gamla hus!
Oj är det 14 år sen du var där, det var i början av vår bloggvänskap.
Kram
Paula
Ja ni två har nog hängt med längst av alla. Carina har en blogg men har inte skrivit på länge, jag hoppas dock att hon får tillbaka lusten att skriva. Kram
Anna-Lena Larsson
Vilka hus! Wow!
Och fina katter!
Hälsingebock har jag aldrig hört talas om.
Nu har jag det! Hur långt är det mellan Sundborn och Alfta. Missbedömer gärna avstånden i era trakter.
Tack för turen! Kram!
Paula
Jag blev själv förvånad över att det inte var mer än 9 mil! När hon besökt mig i Fredriksberg om somrarna blev det 12 mil längre så jag har flyttat mycket närmre.
ibod11 - Ingrid
Jag förstår att du gillar de vackra gamla husen. Hoppas att någon sköter om och vårdar dem så att det får vara kvar länge. Hu, så hemsk den där bocken ser ut. Då gillar jag igelkotten och de jättefina katterna mycket mer. Kul att du hittade blodriskor i väninnans gräsmatta och att de inte hade hunnit bli maskätna. Jag har också gjort en svamppaj i dag med just blodriskor, taggsvamp och en enda liten björksopp 😀
Kram
Paula
Själv har jag letat men inte funnit en enda taggsvamp, jag gillar dem och brukar göra en inläggning med mycket vitlök i som blir så himla god. Det är tidigt på säsongen så både du och jag har hopp om att finna mycket mer. Bocken fanns på vart och vartannat hus, precis som dalahästen finns på våra hus här i Dalarna! Kram
ElisabetR
Så himla fina hus och konstverk du plåtat. Det är alltid roligt att se hur arkitekturen är i olika städer. Många gamla hus är ju tyvärr borta, ersatta med fyrkantiga lådor.
Så underbara katter. Är det norsk skogskatt kanske.
Blodriskan är ju en kanonsvamp. Det värsta är att maskarna tycker det också, man får ta dem fort de ploppar upp. Läste om en familj i Norrland som plockat 109 kg kantareller.
Önskar dej fortsatt tur i svampskogen.
Paula
Haha, jag såg också filmen med de myckna kantarellerna! Förmodligen sålde de av det mesta, för hur förvarar man såna mängder, tycker inte kantarellen blir så god torkad. Annars får de köpa många frysar om de inte delar med sig. Har ibland plockat enorma mängder trattisar, det blev nästan maniskt, kunde ha suttit på ett ställe med en sax i timmar, det är ju faktiskt inte så kul. Hade hela huset fullt med svamp på tork…Stället låg nära Fberg, tyvärr kryllade det av älgflugor där redan kring sekelskiftet, det hjälpte inte med sjalar och mössor. Det förtog faktiskt en hel del av glädjen…Inga såna odjur här, i alla fall inte ännu, men svamptillgången är god!
bpz3
Husen är fantastiskt fina och påminner mycket om byggnaderna utanför Riga. Samma stil. Men vilket underhåll de kräver…
Lycka för en svampentusiast som du – jättekul att skörden räckte till en svamppaj.
Bocken är hur fin som helst som utsmyckning på husgaveln – läckert:-)
Ditte
Jätteroligt att både få komma med hit till Alfta . Förstår att du haft riktigt fina dagar tillsammans med Carina. Husen på er vandring genom ”byn” är jag förtjust i och så typiskt Hälsingland. Och visst ska bocken vara med. Han hör ju till.
Svampögonen har du ju och fint att hitta blodriskor i gräsmattan. Perfekt med en svamppaj.
Ser fram emot mer….
kram
Susjos
Tack för alla fina foton från min mammas hembygd! Har ju sett en hel del gamla svartvita foton från huset där mamma växte upp i, och det ser precis ut som det första huset! Hälsingland är ju känd för sina hälsingegårdar med fina verandor!
Mums med svamppaj!
Kram!
Minton
Husen är så vackra. Vilken tur att du hittade svamp i gräsmattan.
Katterna är goa och den som dricker ur kranen är lite annorlunda speciell.
Kramar från Minton och mej